Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vad och hur det skrivs om kvinnor och feminism i texter inom socialt arbete. Studiens frÄgestÀllningar handlade om vilka omrÄden och sammanhang kvinnor frÀmst beskrivs inom, vad och hur det skrivs om kvinnor samt vilken relation feminism och socialt arbete har i texter. Empirin bestod av 24 nummer av tidskriften ?Socionomen?, frÄn Är 2009 till 2012. De texter som valdes ut var brukstexter i form av annonser, notiser och reportage med kvinnor i fokus.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur ett begrÀnsat antal kassaanstÀllda pÄverkas av och hantera det emotionella arbete som de stÀlls inför. Jag ville se vad informanterna kunde berÀtta om kollegor hjÀlper varandra eller om emotionell hantering Àr nÄgot som den anstÀllde stÀlls inför ensam. Genom en kvalitativ intervjustudie har jag med fem halvstrukturerade intervjuer utfört insamlingen av min empiri. Uppsatsens centrala begrepp grundas pÄ Hochschilds begrepp emotionellt arbete, Collins begrepp interaktionsritualer och Goffmans dramaturgiska perspektiv med fokus pÄ aktörs skap och regioner. Utöver dessa begrepp har jag Àven grundat min undersökning pÄ forskning som mer specifikt behandlar emotionellt arbete bland serviceanstÀllda. Min studie visar att de emotionella kraven pÄ kassaanstÀlld servicepersonal Àr höga, arbetsgivaren kontrollerar i hög grad de anstÀlldas kÀnslouppvisning.

Bakgrund: Palliativ vÄrd innebÀr att patientens sjukdom inte kan botas och behandlingen inriktas pÄ bevarande av livskvaliteten. Under pÄgÄende palliativ vÄrd har mÄnga anhöriga behov av bekrÀftelse, delaktighet, avlastning, emotionellt stöd, information och samtal. Det Àr vanligt att anhöriga upplever lidande i samband med palliativ vÄrd. Syftet var att belysa anhörigas behov i palliativ vÄrd av Àldre i hemmet. Metoden var systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed vilket resulterade i tio granskade och kvalitetsbedömda artiklar.

Syftet med uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra och diskutera det sociala kapitalet i tvÄ olika företag i distinkt olika branscher. Vid sidan om diskussionen kring socialt kapital kommer vi att diskutera sambandet mellan rekryteringen och socialt kapital. Vi har anvÀnt en kvalitativ jÀmförande metod dÀr vi jÀmfört tvÄ olika företag. En pilotstudie har inledningsvis utförts med respondenter i ledande positioner hos de bÄda företagen. Ytterligare fem intervjuer pÄ respektive företag utfördes med respondenter som befann sig nÀra den operativa verksamheten.

2010 reviderades lÀroplanen för förskolan. FrÄgor som berör förÀndring i förskolans uppdrag Àr alltid intressanta att studera för alla verksamma pedagoger i förskolan, framför allt för att de verksamma skall kunna föra verksamheten framÄt i önskad riktning.Syftet med denna studie Àr att undersöka förskolelÀrares intentioner med att ha sÄngsamling som en aktivitet med de yngsta barnen i förskolan och hur sÄngsamling anvÀnds som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Arbetet bygger pÄ ett flertal observationer samt en gruppintervju med tre erfarna förskolelÀrare.Resultatet visar pÄ att pedagogernas intentioner Àr de samma som funnits lÀnge i den traditionella förskolan, det vill sÀga att ge de yngsta barnen trygghet och individuation, men Àven andra intentioner framkom som emotionellt gruppinriktade, emotionellt lÀrandeinriktade, lÀrandeinriktade, fysiskt inriktade samt skolförberedande.Förskolans lÀroplan ligger till grund för pedagogernas intentioner med att anvÀnda sÄngsamling som aktivitet och resultatet visar pÄ hur förskollÀrarna anvÀnder sÄngsamling som ett didaktiskt verktyg genom att vara vÀl medvetna om deras egna intentioner och gör sÄngsamlingen till ett utvecklande och lÀrande forum för de yngsta barnen..

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

Fler och fler mÀnniskor vÄrdas i livets slutskede av anhöriga. Detta gör att de anhörigas situation behöver belysas för att sjukvÄrden pÄ ett bra sÀtt ska kunna stödja dem. Syftet var att belysa anhörigas erfarenhet av information och stöd i samband med palliativ cancervÄrd. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Stressrelaterad ohÀlsa Àr idag vanligt förekommande och forskning kring arbetsrelaterad stress och utmattning Àr omfattande. DÀremot Àr forskning om medarbetares och chefers upplevelser tÀmligen begrÀnsad. Det sociala stödet frÄn omgivningen har visat sig vara av stor vikt nÀr den drabbade ska ÄtergÄ i arbete och chefen har en viktig roll i detta skede. I Studien undersöktes pÄ uppdrag av ett företag vilket stödbehov chefer har i denna process. Tio personer deltog och genom en halvstrukturerad intervju studerades deras upplevelser samt vilket stödbehov som fanns.

Bakgrund: De flesta dödsfall föregÄs av en svÄr sjukdom och mÄnga Àr medvetna om att döden Àr nÀra. Patienter som befinner sig i livets slutskede kan kÀnna svÄra kÀnslor som sjuksköterskan behöver hjÀlpa patienten att hantera. Döden och döende Àr unikt för varje individ, dÀrför stÀlls det stora krav pÄ den som vÄrdar en döende patient.Syfte: Syftet med studien var att beskriva det stöd sjuksköterskan kan ge till patienter i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie med systematisk sökning i olika databaser. Resultat: Resultatet delades upp i huvudgrupperna sjuksköterskors respektive patienters uppfattning om stöd vid livets slutskede.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Varje Är drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebÀr ofta bestÄende funktionsnedsÀttningar och behov av bÄde socialt och professionellt stöd frÄn nÀrstÄende och hemsjukvÄrd. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras nÀrstÄende. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades nÀrstÄende under vÄrdtiden pÄ en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade pÄ strokeenhet.