Syfte med uppsatsen Àr att ge en bÀttre förstÄelse av vad som menas med begreppet ?annat socialt nedbrytande beteende? i § 3 LVU och visa eventuella skillnader i hur lagstiftningen, domstolar och socialtjÀnsten anvÀnder detta begrepp. Vi har undersökt hur begreppsdefinitionen har utvecklats genom lagstiftningsprocessen och hur den Äterspeglas i förarbeten, juridisk litteratur, prejudikat och praxis. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn en juridisk metod. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i HÀlsingland och en lÀnsrÀttsdomare för att ta reda pÄ hur dessa anvÀnder begreppet.

Begreppet stress innebÀr en obalans mellan de krav som stÀlls pÄ en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstÄnd Àr lÄngvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och lÄg nivÄ av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlÀngningen utmattning. Det Äterfinns bevis för att starkt socialt stöd underlÀttar hanteringen av stress. Dock finns endast fÄ studier pÄ studenter.

Aspergers syndrom Ă€r en neuropsykiatrisk funktionsnedsĂ€ttning. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilka svĂ„righeter personer med Aspergers syndrom stöter pĂ„ i samband med att fĂ„ och behĂ„lla ett arbete. Även att undersöka vilket socialt stöd de fĂ„r för att överbrygga dessa svĂ„righeter och vilket stöd som saknas. För att undersöka detta sĂ„ har tvĂ„ intervjuer gjorts med personer som sjĂ€lva har Asperger syndrom. Det har Ă€ven genomförts intervjuer med tre personer som arbetar med att ge personer med Aspergers syndrom stöd i att fĂ„ och behĂ„lla ett arbete.

Diabetes mellitus typ 1 (T1DM) drabbar cirka 700 barn under 15 Är i Sverige varje Är, vilket har medfört att kraven pÄ hÀlso- och sjukvÄrdens resurser angÄende diabetesomvÄrdnad har ökat. Syftet med uppsatsen var att beskriva interventioner till förÀldrar vars barn nyligen diagnostiserats med T1DM, dÄ livet förÀndras avsevÀrt nÀr barnet diagnosticeras med en kronisk sjukdom. Den tillÀmpade metoden var en litteraturstudie med en modifierad form av innehÄllsanalys. Data som anvÀndes samlades in genom en databassökning av vetenskapliga artiklar, utifrÄn databaserna Cinahl och Medline. Sökningen utfördes med hjÀlp av sökord relaterade till studiens syfte.

Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med jurister, poliser och kvinnojoursaktiva för att utreda och analysera fenomenet olaga förföljelse. Det Äsikter som framkom i intervjuerna har tolkats och analyserats utifrÄn den symboliska interaktionismen samt frÄn Beckers (1997) begrepp outsiders och moraliska entrepenörer. Olaga förföljelse innehÄller flera brottsrubriceringar, definitionen av olaga förföljelse Àr nÀr en gÀrningsperson begÄr systematiska och upprepade handlingar mot en ett offer. Offret i sin tur upplever kontakten som oönskad, negativ och krÀnkande. Lagen Àr nystiftad och ger begrÀnsad uppfattning om huruvida det Àr ett socialt problem.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rÄdande genusnormerna som verkar inom denna, Àmnar den hÀr studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hÀlsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan förÀldrar och barn. Ytterligare ett syfte Àr att studera om ovanstÄende samband skiljer sig mellan Àldre och yngre barn.Uppsatsen Àr kvantitativ och studiens analyser baseras pÄ empirisk data frÄn Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjÀr regression med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd frÄn förÀldrar och psykisk hÀlsa bland barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Detta gÀller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hÀlsan varierar enligt kön; pojkar har bÀttre psykisk hÀlsa Àn vad flickor har.

Produktfo?rsto?rande bakterier i mjo?lk fo?rsa?mrar kvalite?n och fo?rkortar dess ha?llbarhetstid. Det a?r da?rfo?r ba?de fo?r mejeriindustrin och fo?r konsumenten o?nskva?rt att ma?ngden produkt- fo?rsto?rande bakterier i mjo?lken a?r la?g. Syftet med denna o?versikt a?r att sammansta?lla litte- ratur som behandlar vilka produktfo?rsto?rande bakterier som finns i obehandlad och pasto?- riserad konsumtionsmjo?lk och mjo?lkprodukter, vilka problem de orsakar samt hur deras fo?rekomst kan fo?rebyggas.

Bröstcancer Ă€r en vanlig cancerform i Sverige idag. Vid en operation dĂ€r en borttagning av en brösttumör Ă€r nödvĂ€ndig kan en kvinna tvingas ta bort ett bröst eller i sĂ€llsynta fall bĂ„da. Varje förĂ€ndring i kroppen medför en förĂ€ndring av mĂ€nniskors tillgĂ„ng till livet. En kvinna som tvingas genomgĂ„ en bröstoperation kan ha mycket att anpassa sig till i sin förĂ€ndrade situation, kroppsligt, emotionellt och socialt. Syftet med studien var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors anpassning till sin livssituation efter att ha tagit bort ett eller bĂ„da brösten.Åtta vetenskapliga artiklar har anvĂ€nts till studien.

Att anvÀnda sig av naturens lÀkande kraft hÄller pÄ att ta form som metod i Sverige, medinriktning pÄ dess effekter gÀllande psykisk ohÀlsa. Denna studie har med utgÄngspunkt i enlitteraturöversikt över svensk forskning pÄ omrÄdet undersökt hur grön rehabilitering definierasoch vilka metoder som inkluderas. Studien har funnit en gemensam teorigrund för grönrehabilitering och jÀmfört denna med tvÄ inom socialt arbete viktiga teoretiska perspektiv,socialkonstruktionism och systemteori. Efter att studien beskrivit vad som kan ses vara grundenför grön rehabilitering med inriktning pÄ psykisk ohÀlsa gjordes en ansats att utröna pÄ vilkaomrÄden inom socialt arbete metoder frÄn grön rehabilitering skulle kunna implementeras. Vadsom blev tydligt i detta var hur praktikerna inom vissa omrÄden skulle kunna tillföra kvalitéerhos varandra.

Abstrakt: Antalet ensamkommande barn som anlÀnder till Sverige har ökat kraftigt de senaste Ären. Detta gör att man vid mottagandet av dessa barn mÄste se till att deras behov efterlevs, Àven pÄ lÄng sikt. Det stÀlls i synnerhet krav pÄ de boenden dÀr de flesta av barnen hamnar efter att de fÄr permanent uppehÄllstillstÄnd. I denna studie efterfrÄgas hur personalen arbetar pÄ dessa boenden, och vilka metoder som anvÀnds. I studien har gruppintervjuer samt enkÀter anvÀnts.

Syftet i studien var att undersöka vilken pÄverkan socialt stöd har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Till detta undersöktes Àven vilken pÄverkan Älder, kön, utbildningsnivÄ, anstÀllningsform och arbetet i grupp har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Resultatet analyserades mot Herzbergs tvÄfaktorteori om arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet berÀknades med hjÀlp av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och bygger pÄ en enkÀtundersökning (n=136) med hjÀlp av bekvÀmlighetsurval i en statlig myndighet. Regressions- och korrelationsanalyser av data anvÀndes.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka sambandet mellan socialt kapital och sjĂ€lvbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbĂ€ddade i samhĂ€llsrelationer och som dĂ€rmed kan anvĂ€ndas för att pĂ„verka livssituationen. I den hĂ€r uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nĂ€tverk. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r att ökad tillit till sina medmĂ€nniskor och tillit till institutioner som exempelvis rĂ€ttsvĂ€sendet och riksdagen Ă€r relaterat med personer som har en sjĂ€lvbild i det högre skiktet av samhĂ€llet. Även att socialt nĂ€tverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet.

Studiens huvudsyfte Àr att utforska HVB-personalens kÀnslomÀssiga pÄfrestningar i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt att utforska personalens upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Studien Àr baserad pÄ fenomenologisk ansats, med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med 10 medarbetare. Resultatet redogör för medarbetarnas upplevelser i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Enligt resultatet upplevs arbetet med ensamkommande barn som bÄde givande och krÀvande. Social kompetens upplevs vara den viktigaste kunskapen men Àven sprÄk- och kulturkompetens betonas.

Bakgrund: Missfall Àr en vanlig komplikation till graviditet. Upplevelsen Àr individuell och kan innebÀra ett behov av stöd. Det finns olika typer av stöd, emotionellt och kognitivt stöd. I Sverige Àr det vanligt att kvinnor som fÄtt missfall blir inlagda pÄ en gynekologisk avdelning vilket gör att sjuksköterskan möter dessa kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors behov av stöd frÄn sjuksköterskan vid missfall.