Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

I vÄr samtid befinner sig frÄgor om sysselsÀttning i en politisk och samhÀllelig miljö dÀr ord som "arbetslinje" och "sjukförsÀkringsreform" förekommer och dÀr TV sÀnder program med inriktning pÄ att hitta sysselsÀttning Ät olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhÀlleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns ocksÄ förestÀllningar om vilken typ av sysselsÀttning som Àr lÀmplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats Àr det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora vÀrdefulla aspekter av arbetet) och hÀlsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd frÄn chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerade lÀgre arbetstrivsel men inget samband med ohÀlsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha nÄgon modererande effekt pÄ anstÀllningsotrygghet. Socialt stöd frÄn medarbetare hÀngde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hÀlsa, medan stöd frÄn chef inte predicerade nÄgot av utfallen.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar pÄ elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. FrÄgestÀllningarna i studien Àr sÄledes; Kan elever pÄ gymnasieskolan pÄverkas av socialt tryck i den mÄn att de konformerar/Àndrar Äsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebÀr detta för skolvÀrlden? Samt vilken typ av elever Àr det som Àr mer eller mindre benÀgna att konformera? Data inhÀmtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment dÀr en riktig elevs Äsikter mÀttes i en enkel bedömningssituation under pÄverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens Äsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.

Denna studie beskriver hur butiksförsÀljares kÀnsloarbete kan komma att te sig i olika interaktionssituationer inom en kosmetikkedja. ButikssÀljarnas kÀnsloarbete undersöks vid interaktion med, kund och kollaga. Vidare undersöks hur arbetsgivaren pÄverkar de anstÀlldas kÀnsloarbete genom att anvÀnda sig av olika incitament. För att undersöka butikssÀljarnas kÀnsloarbete i olika interaktioner har Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska perspektiv anvÀnds. Studien pÄbörjades med genom en förstudie som innefattade observationer, samtal med butikschef och insamling av olika dokument frÄn kosmetikkedjan.

Det finns en vÀlkÀnd koppling mellan social bakgrund och framgÄng i skolan. Tidigare forskning visar ocksÄ pÄ ett samband mellan tillgÄng till socialt kapital och skolresultat. Med ett fÄtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhÄllanden. Syftet med denna studie Àr att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgÄngen till socialt kapital förstÀrker eller utjÀmnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. UtifrÄn de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de vÀrdefulla resurser ? ekonomiska, kulturella, sociala eller andra ? som Àr tillgÀngliga för individen genom hennes relationer till andra.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Ökade krav pĂ„ flexibilitet i anstĂ€llningsformerna har lett till att begreppet anstĂ€llningsotrygghet Ă€r allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor Ă€r socialt stöd. Sambandet mellan dessa tvĂ„ variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan tvĂ„ olika aspekter av anstĂ€llningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, frĂ„n kollegor, chef och familj. En enkĂ€tstudie genomfördes pĂ„ ett stort svenskt redovisningsföretag.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Bredbandsutbyggnaden i Sverige sker med rasande fart och pÄ landsbygden sker den med hjÀlp av lokala krafter. Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka hur en fiberförening i VÀrmland har organiserat sig och hur mÀnniskor har upplevt och pÄverkats av etableringen. För att uppnÄ detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med sex personer i VÀsterrottna, som har varit mer eller mindre engagerade i projektet. Materialet analyseras med fokus pÄ socialt kapital och governance. Resultaten visar att drivkrafterna bakom varför man vÀljer att mobilisera sig skiljer sig Ät, samtidigt som tillit, nÀtverk och mötesplatser Àr viktiga delar i bredbandsetableringen..

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka om det fanns nÄgon skillnad i upplevd psykisk hÀlsa hos elitfotbollsspelare och en jÀmförelsepopulation bestÄende av gymnasieelever; (2) undersöka om upplevelsen av socialt stöd frÄn förÀldrar skiljde sig mellan grupperna samt (3) undersöka om det fanns nÄgot samband mellan variablerna psykisk hÀlsa, socialt stöd och positiv sinnesstÀmning bland elitspelarna. Totalt deltog 280 ungdomar (Älder 16-20) dÀr 122 var fotbollsspelare ifrÄn fyra olika fotbollsakademier och 158 ingick i en jÀmförelsepopulation. Instrumentet som anvÀnde var ett frÄgeformulÀr utvecklat av svenska folkhÀlsoinstitutet. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna vad gÀller upplevd psykisk hÀlsa dÀr elitidrottarna upplevde psykisk hÀlsa Àn jÀmförelsepopulationen. Resultatet visade Àven att elitidrottarna upplever mer socialt stöd frÄn förÀldrar Àn jÀmförelsepopulationen.