Sök:

Sökresultat:

4977 Uppsatser om Socialt lärande - Sida 46 av 332

Aktivare - tack vare rehabhunden

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva en grupp personer med fysiska funktionshinders erfarenheter av fritidsaktiviteter tillsammans med rehab-/servicehund. För att samla in data gjordes semistrukturerade intervjuer med elva personer med fysiska funktionshinder som innehar en rehabhund. Data analyserades med innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Nya möjligheter och ett nytt liv?, ?Hunden som assistent?, ?Hunden ett redskap för sociala relationer?, ?Hunden en trygghet som skapar aktivitet?. Det sammanfattande resultatet av denna studie visar att rehabhunden har bidragit till ett ökat fysisk, psykiskt och socialt vÀlmÄende hos sina förare.

EN JÄMN PINA!

Artros Àr en vanlig folksjukdom dÀr 3-5 procent av Sveriges befolkning Àr drabbad. Oftast drabbas höft- och knÀlederna vilka Àr de viktbÀrande lederna men Àven andra leder kan drabbas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att belysa vuxna patienters upplevelser av artros i det dagliga livet. Studien Àr baserad pÄ 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar dÀr Goodmans sju steg anvÀnds som metod. Resultatet presenteras under temat smÀrta och de tre kategorierna: fysisk funktionsnedsÀttning, psykisk pÄverkan och sociala begrÀnsningar.

Fritidshemmet Àr mer Àn en lek under vuxnas uppsikt : En undersökning om lÀrandet som kan ske i det fria skapandet pÄ fritidshemmet

CSR Àr viktigare Àn nÄgonsin i dagens ekonomi och konceptet Àr numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intÀkter Àr omdiskuterat. CSR inom underhÄllningsbranschen har dock inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka om, och hur, CSR kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg i jakten pÄ sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

En glÀdje att fÄ uppleva ord : FörskollÀrares konstruktioner av höglÀsningssituationen

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Socialt arbete inom Svenska kyrkan? En kvalitativ studie av diakoners yrkeserfarenheter

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ det sociala arbete som sker i församlingar i Svenska kyrkan, med fokus pÄ det diakonala arbetet. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien Àr:? Hur ser diakonernas sociala arbete generellt ut? ? Vilka Àr grunderna för det diakonala arbetets utformning? ? Vilka faktorer prÀglar arbetet; församlingens geografiska kontext, Svenska kyrkans riktlinjer, diakonernas tro, diakonernas egna intressen, etc? Metoden för att studera detta Àr kvalitativa intervjuer med sju olika diakoner, som arbetar i olika församlingar, med en spridning av den ekonomiska situationen i församlingen och bland dess medlemmar. För att analysera intervjuerna har ad hoc-modellen anvÀnts. Genom att göra jÀmförelser och se vilka mönster som finns har ett resultat framkommit.Resultat i studien Àr det bedrivs ett stort socialt arbete i församlingarna.

Sociala mediers pÄverkan pÄ trÀningsmotivation

Intresset för trÀning och hÀlsa ökar idag och anvÀndare pÄ sociala medier blir allt fler. Syftet med detta examensarbete var att genom en litteraturstudie utröna om sociala medier kan anvÀndas för att öka individers trÀningsmotivation. Resultatet frÄn fem vetenskapligt granskade artiklar har granskats, sammanstÀllts och slutsatser baserat pÄ dessa har dragits. Resultatet visar att sociala medier Àr anvÀndbara för att öka individers fysiska aktivitetsnivÄ. Det har framkommit att nyttjandet av ett socialt nÀtverk online frÀmjar trÀningsmotivationen hos individer och att det upplevs positivt att vara aktiv pÄ sociala medier.

"Vi Àr ju ÀndÄ en del av hela samhÀllet" : Solakoop - en fallstudie av ett socialt företag

I arbetslivet har omfattande förÀndringar Àgt rum, vilket har inneburit hÄrdare villkor för alla men kanske sÀrskilt för dem som av olika anledningar stÄr utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats Àr en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av mÀnniskor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förstÄelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmÀnhet, samt deras förhÄllande till arbetslivet i synnerhet.Vi har gjort en kvalitativ studie grundad pÄ djupgÄende intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens bÄda handledare. Slutsatserna av vÄr studie bygger pÄ analyser av dessaintervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit Àr att deltagandet i Solakoop Àr för kooperatörerna synonymt med ?det goda arbetet? och har givit dem ökat sjÀlvförtroende,initiativförmÄga och ansvarskÀnsla.

ATT GE OCH TA EMOT FEEDBACK : nÄgra lÀrares upplevelser av feedback i sin arbetssituation

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en större förstÄelse för hur nÄgra lÀrare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frÄgestÀllningar som studien baserades pÄ var: Vilken inverkan har feedback pÄ arbetsglÀdjen pÄ en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? PÄ vilket sÀtt har denna feedback en relation till lÀrarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssÀttet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av Ätta lÀrare. Intervjuerna varade 20-35 minuter.

V?lf?rdens villkor : En WPR-analys av Tid?avtalet

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

Socialt entreprenörskap pÄ landsbygden : en kÀlla för inspiration, engagemang och socialtvÀrdeskapande

För att uppnÄ mÄlet med en levande landsbygd i Sverige finns ett antal ÄtgÀrder och program vilka syftar till att utveckla landsbygden. Trots detta karaktÀriseras den svenska landsbygden av urbanisering, lÄg ekonomisk tillvÀxt och avveckling av mjölkföretag. Ur ett globalt perspektiv stÄr svenska livsmedelsproducenter pÄ landsbygden inom de gröna nÀringarna inför stora konkurrenskraftsutmaningar. Antalet mjölkföretag har halverats pÄ tio Är och det Àr nÄgot som inte sker i linje med mÄlet om en levande och livkraftig landsbygd. Landsbygden stÄr för en central del av den hÄllbara utvecklingen. Utarmningen av mjölkföretagen innebÀr negativa miljökonsekvenser och dÀrmed kan inte en hÄllbar samhÀllsutveckling nÄs.

Sociala interaktioner i idrottshallen

Sociala konstruktivister menar att lÀrandet bestÄr av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lÀrarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsÀttningarna för de sociala interaktionerna i lÀrandemiljön ? mellan lÀraren och eleverna men Àven den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hÀnsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsÀtt. Sex lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare skolÄr och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

En utvÀrdering av metoder för att bestÀmma den förhöjda arbetstemperaturen vid svetsning av S355J2

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Mode med Socialt Samvete ? En jÀmförande studie om hur tvÄ modeföretag arbetar med CSR - strategier

En bit in pÄ det nya millenniet har Asien blivit vÀrldens handelscentrum nÀr det gÀller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlÀgger sin produktion i omrÄden dÀr utbildningsnivÄn Àr lÄg och dÀr fabriksarbetarnas rÀttigheter förbises i jakten pÄ dem lÀgsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmÀrksammade globala marknadsvillkoren innebÀr, rÀknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rÀttigheter. Kundernas ökade krav och pÄtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och Àr en pÄdrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest kÀnt under förkortningen ?CSR?.

Vem har ansvaret? : Mediebilder av frivilligt socialt arbete 1994-2003

Sveriges vÀlfÀrd byggdes en gÄng av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjÀlpa de socialt utsatta i samhÀllet. MissbruksvÄrd, skolor, Àldreboenden och sjukvÄrd Àr nÄgra av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det Àr Àven ofta inom dessa omrÄden som neddragningarna i den offentliga sektorn Äterigen kompenseras med hjÀlp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framstÀlls i media Ären 1994-2003. HuvudfrÄgestÀllningen Àr; PÄ vilket sÀtt framstÀlls det frivilliga sociala arbetet i media?Ett genomgÄende tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det Àr frivilligorganisationerna eller andra som Àr författare, anvÀnder sig av bÄde retoriska och genrebetonade knep för att framstÀlla utsagor som sanningar.

Stödinsatser i matematik i Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 1 : En kvalitativ studie av SUM- elevers upplevelser av övergÄngen mellan Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 1

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->