HÄllbarhet Àr nÄgot som idag a?r ett allma?nt begrepp, det a?r na?got som ma?nga i sina vardagliga liv har anammat vad det ga?ller att till exempel handla ekologiska varor och sopsortera. Men hur ta?nker vi na?r det kommer till resande, har vi samma krav pa? att turismindustrin ska vara ha?llbar och ekologisk som vi har pa? det vardagliga utbudet? I denna kandidatuppsats har vi valt att titta pa? ha?llbarhet och ekoturism i Sverige. Syftet med uppsatsen a?r att titta pa? hur olika fo?retag arbetar med ha?llbar utveckling vad det ga?ller turism och hur de ser pa? den utveckling som har skett de senaste a?ren.

HÄllbar stadsutveckling Àr ett begrepp som diskuteras flitigt i samhÀllet idag, sÄvÀl pÄ nationell som pÄ lokal nivÄ. Visionen om den hÄllbara staden har uppkommit som en effekt av accelererande miljöproblem och vÀxande klyftor i samhÀllet. PÄ det övergripande nationella planet skildras samhÀllsproblemen och det framstÀlls mÄl om vad man vill förÀndra. PÄ lokala plan i kommuner görs mer konkreta förslag pÄ lösningar till problemen i de aktuella stadsdelarna. Dock finns idag ingen nationell strategi pÄ hÄllbar stadsutveckling, utan de övergripande mÄlen Àr förslag pÄ vad olika forskare och sakkunniga anser vara de rÀtta angreppssÀtten pÄ problemen i samhÀllet. Syftet med denna uppsats Àr att göra en jÀmförelse mellan vad som stÄr i de nationella dokumenten med vad som görs i ett konkret projekt i Malmö, dÀr en vision om att bli bÀst i vÀrlden pÄ hÄllbar stadsutveckling finns formulerad.

Studiens syfte Àr att undersöka hur medborgarinitiativ för hÄllbar stadsutveckling kan tillvaratagas. Med litteratur- och fallstudie undersöks följande frÄgestÀllningar: Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hÄllbar stadsutveckling? Vilka problem möts dessa initiativ av? Hur kan förhÄllanden för medborgarinitiativen förbÀttras? Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativen? Fallstudien utgörs av MöllevÄngsgruppen, ett boendeinitiativ i Malmö med mÄlsÀttningen att bidra till ett ekologiskt och socialt hÄllbart samhÀlle. Intervjuer med nyckelpersoner inom föreningen och dess kommunala samarbetspartners utgör det empiriska materialet. För analysen anvÀnds Collins Good to great-modell, Healeys teori Inclusionary argumentation, Landrys teori Creative city och teori kring samhÀllsentreprenörskap för bearbetning av interna respektive externa förhÄllanden och former för stödÄtgÀrder.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

HÄllbar stadsutveckling diskuteras och utövas flitigt inom stadsbyggnads-branschen och utbildningsvÀsendet. Dock anses det vara svÄrt att beskriva hur kommunal plan-, mark- och exploateringsverksamhet kan frÀmja den sociala delen av hÄllbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att ta fram konkreta förslag till hur kommuner, genom stadsbyggnadsÄtgÀrder och urban design, kan skapa en socialt hÄllbar stad. Det undersökts genom en litteraturstudie dÀr teorier kring social hÄllbarhet beskrivs samt genom en fallstudie pÄ Nacka kommun. Fokus ligger dels pÄ att hitta indikatorer och verktyg som kan anvÀndas av kommuner generellt, och dels att ge utvecklingsförslag kring Nacka kommuns verksamhet för att förbÀttra deras arbete med social hÄllbarhet.Sex konkreta verktyg för att understödja arbetet med social hÄllbarhet sammanstÀlls och diskuteras i uppsatsen.

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

I takt med de senaste decenniernas eskalerande globala urbanisering, har antalet mÀnniskor som bosÀtter sig i urbana omrÄden, ökat. Denna ökning har resulterat i att antalet samt storleken pÄ dessa geografiska omrÄden vÀxt. Samtidigt har behovet av en förÀndring i den mÀnskliga samhÀllsutvecklingen uppstÄtt, frÀmst i dess konsumtion av naturresurser och de utslÀpp denna bidrar till, med andra ord hÄllbar utveckling. För nÀrvarande lever mer Àn hÀlften av jordens befolkning i urbana omrÄden vilket medför att hÄllbara förÀndringar i dessa geografiska rum kan leda till globala förÀndringar. Ett tillvÀgagÄngssÀtt, att Ästadkomma hÄllbar stadsutveckling, Àr genom planerade förÀndringar i urbana omrÄdens utformning och funktion genom förtÀtning.

In this essay a proposal of city renewal is made for the new train station area built on highly productive agricultural land in Landskrona. The proposal is based on how the situation for the agricultural land in terms of exploitation looks like today and also on theories of urban governance to find out why the area turned out the way it did..

Uppsatsens syfte Àr undersöka hur tvÄ gruvorter (GÀllivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hÄllbar stadsutveckling i samband med den pÄgÄende och planerade flytten av stÀderna. Vidare Àr syftet att belysa eventuella svÄrigheter/otydligheter i arbetet med hÄllbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhÀllsomvandlingens namn bedrivs i GÀllivare och Kiruna. DÄ bÄda stÀderna har med ordet ?hÄllbarhet? i sin vision om hur det nya samhÀllet ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn pÄ hÄllbarhet ser ut och hur de integrerar hÄllbar stadsutveckling i samhÀllsomvandlingen. HÄllbarhet och hÄllbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rÄdande planeringsidealet.

Uppsatsens syfte Àr undersöka hur tvÄ gruvorter (GÀllivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hÄllbar stadsutveckling i samband med den pÄgÄende och planerade flytten av stÀderna. Vidare Àr syftet att belysa eventuella svÄrigheter/otydligheter i arbetet med hÄllbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhÀllsomvandlingens namn bedrivs i GÀllivare och Kiruna. DÄ bÄda stÀderna har med ordet ?hÄllbarhet? i sin vision om hur det nya samhÀllet ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn pÄ hÄllbarhet ser ut och hur de integrerar hÄllbar stadsutveckling i samhÀllsomvandlingen. HÄllbarhet och hÄllbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rÄdande planeringsidealet. Det Àr dock ett luddigt begrepp som inte Àr mÀtbart eller enkelt att anvÀnda för de som arbetar med fysisk planering. DÄ fokus ligger pÄ tvÄ svenska stÀder har Sveriges politiska syn pÄ hÄllbarhet studerats.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.

Detta kandidatarbete i landskapsarkitektur har utförts vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under vÄrterminen 2010. Uppsatsen behandlar hÄllbar stadsutveckling med fokus pÄ förtÀtning som kommit att bli en vÀlanvÀnd metod i dagens stadsutveckling. Studien talar för att alla element i staden bidrar till förtÀtning, i synnerhet grönstrukturen, som numera ofta Àr utsatt för exploatering. Uppsatsen förklarar grönstrukturens vÀrden och roll som förtÀtningselement och föresprÄkar en funktionell tÀthet. Slutligen behandlar studien förtÀtning inom de Àldre bostadsomrÄdena GÄrdsten och JÀrnbrott i Göteborg.

Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i hÄllbar stadsutveckling - med sÀrskild inriktning pÄ social hÄllbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus stÄr bostadsomrÄdet AlmgÄrden och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete och socialisering. Med utgÄngspunkt i teorier om socialt hÄllbar stadsutveckling, boendesegregation, grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förstÄelse för bostadsomrÄdets betydelse för barns uppvÀxtvillkor. Uppsatsen innehÄller en nulÀgesbeskrivning och hÄllbarhetsanalys av AlmgÄrden som kontext, baserad huvudsakligen pÄ intervjuer med boende och olika företrÀdare för den kommunala verksamheten i omrÄdet. Sammantaget indikerar situationen pÄ AlmgÄrden sÀmre förutsÀttningar för god hÀlsa och vÀlfÀrd och medför faktorer som kan pÄverka barns uppvÀxtvillkor negativt.

In this essay a proposal of city renewal is made for the new train station area built on highly productive agricultural land in Landskrona. The proposal is based on how the situation for the agricultural land in terms of exploitation looks like today and also on theories of urban governance to find out why the area turned out the way it did..

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.