Syftet med studien är att belysa hur äldre människor upplever ensamhet. För att skapa en djupare förståelse om ämnet, användes semistrukturerade intervjuer och nätverkskartor, vid insamling av det empiriska materialet. Totalt medverkade fem respondenter, mellan 77 och 96 år, i studien. Det empiriska materialet har tolkats utifrån den tidigare forskningen om ämnet och fyra olika teorier inom socialgerontologin; aktivitetsteorin, disengagementteorin, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultatet i studien visar att upplevelserna av ensamhet kan förklaras genom en individs situation eller specifika livshändelser.

Hälsoinspiratörer används som en strategi i syfte att medverka i utvecklingen av förvaltningens hälsofrämjande arbete bland annat genom att inspirera kollegor till sundare levnadsvanor och initiera friskvårdsaktiviteter på arbetsplatsen. Bakgrunden till uppdraget ligger i förvaltningarnas intresse att på ett främjande sätt hålla medarbetarna friska för att kunna fortsätta bedriva sina verksamheter.Studiens syfte är att undersöka hur hälsoinspiratörerna uppfattar sina förutsättningar i termer av chefens och kollegors stöd och engagemang samt hur handlingsutrymmet ser ut för en vald stadsdelsförvaltnings hälsoinspiratörer.Teori och tidigare forskning: Teori och tidigare forskning utgår från hur socialt stöd från både chef och kollegor påverkar individer i dess arbete. Vidare presenteras hälsofrämjande ledarskap som en form av stöd för hälsoinspiratörer samt hur delaktighet, tillgänglighet och legitimitet kan ge påverkan på individers uppdrag.Studien är kvalitativ där intervjuteknik har valts som metod. Materialet består av fem halvstrukturerade intervjuer där aktiva hälsoinspiratörer från en av Göteborgs stads stadsdelsförvaltnings utbildningssektor intervjuats. De tre centrala teman som framkommit under intervjuerna har ställts mot min teoretiska referensram för att få en djupare förståelse kring resultatet.Resultatet från studien visade att vare sig det gäller chefens eller kollegors stöd så har det en stor betydelse för genomförandet av uppdraget enligt hälsoinspiratörernas uppfattningar.

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige.

Bakgrund: Code of Conduct är ett verktyg som används i syfte att förbättra arbete med Corporate Social Responsibility. Det kan beskrivas som en regelsamling för hur företag ska agera i olika situationer och kan ses som ett instrument för att skapa en socialt ansvarsfull kultur. Code of Conduct berör områden som socialt ansvar och miljö. Forskning ifrågasätter huruvida företag använder sin Code of Conduct i PR-syfte eller om företag använder den för att göra gott i samhället. Det finns svårigheter att säkerhetsställa att leverantörer lever upp till företags CoC och vad konsekvenserna blir för de leverantörer som inte efterlever denna.Syfte: Syftet är att undersöka varför företag arbetar med en CoC.  Detta för att öka kunskapen kring vad företagen gör för att fylla gapet mellan uttalad CoC och leverantörers grad av efterlevnad, samt undersöka vilka konsekvenser som uppstår vid avsaknad av efterlevnad.Metod: Studien är av kvalitativ art och har utförts genom en flerfallstudie.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet !2014:36.

Arbetsintegrerande sociala företag är en företagsform som på senare år uppmärksammats av beslutsfattare i Sverige, samhällets kunskaper om företagen är dock begränsade. Dessa företag ämnar sätta människan i fokus för deras egna liv genom att integreras på arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som är anpassade för dem. Det kan vara svårt att ta steget från utanförskapet till arbete och sedan hålla sig kvar, därför är syftet med studien att undersöka i vilken utsträckning de sociala företagen inom området Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn är i behov av stöd och vad som saknas, hur de får detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gå att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgränsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken från kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förståelsen och analysen av materialet används begreppet socialt kapital.

Yrket personlig assistent är relativt nyetablerat, många ser det som ett genomgångsyrke i väntan på ett bättre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebär att hjälpa en annan människa till ett så självständigt liv som möjligt. Den personliga assistenten är redskapet för att klara vardagen för många människor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fått berätta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebär att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar där stor hänsyn måste tas till de etiska aspekterna i arbetet med människor.

Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i och problematisera fenomenet eget arbete. Vi har i vår undersökning fördjupat oss i tidigare forskning kring ämnet och även gjort 10 intervjuer med utbildade lärare i grundskolans tidigare år 1-3. En slutsats vi kan dra utifrån vår studie är att fenomenet eget arbete är tvetydigt och att betydelsen varierar beroende på vem man frågar och i vilket sammanhang. Något som blev tydlig i vårt resultat var också att målen i samband med planering av eget arbete ibland glöms bort och att genomförandet av eget arbete i princip bara förekommer i skolämnet svenska. En annan slutsats som framkommit är att utvärderingen av elevernas eget arbete skiljer sig bland de lärare som intervjuats och att flera av dem inte utvärderar alls.

Sammanfattning Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Vid cancer sker en okontrollerad mutation av cellerna som leder till tumörbildningar. Sjukdomen förändrar den drabbades liv och kan ge sociala, emotionella och existentiella konsekvenser. Metod: Författarna har genomfört en deskriptiv litteratur studie med 22 artiklar från olika länder med syftet att beskriva cancerpatienters upplevelser av existentiell smärta. Resultat: Studiens resultat är presenterat i två teman: Lidande som berör kropp, psyke och socialt liv med subteman: Fysiskt, psykiskt och socialt lidande och Spirituellt lidande med subteman: Tankar kring andlighet, Att uppleva acceptans, Att fina mening och Att känna hopp. Teman och subteman beskriver patientens upplevelser av existentiell smärta vid cancer. Fysiska lidandet uttrycktes i form av trötthet och andra biverkningar från cancerbehandlingen.

I denna uppsats har vi belyst det faktum att det idag finns ett överflöd av recept och handböcker med lösningar på hur man som ledare ska upptäcka och agera då ett beroende eller missbruk upptäcks hos en anställd på arbetsplatsen. Vårt syfte med uppsatsen är att få fram en kvalificerad text om socialt ansvar, ledarskap och alkohol som i sin tur kan bidra till att öppna upp ämnets diskurs.Vårt mål är inte att komma fram till en given sanning eller en lösning på problemet, detta då vi anser att det inte finns någon. Vi anser ämnets diskurs än mer komplex än så och vårt syfte med uppsatsen har därför varit explorativt. Vi har valt att arbeta med en kvalitativ ansats och har i denna uppsats genomfört tre intervjuer med tre olika företagsledare. Detta för att få reda på hur de intervjuade ledarna ser på socialt ansvar och hur de agerar i sin roll för en hållbar samhällsutveckling med fokus på alkoholrelaterade frågor.

Följande studie har som syfte att undersöka vad specialpedagoger anser är viktigt att tänka på i arbetet med de elever i förskola/skola som befinner sig i sociala och emotionella svårigheter. Vi avser även att undersöka vilken roll specialpedagoger anser sig ha gentemot övriga pedagoger i detta arbete. Studien ger en översikt av tidigare forskning om bemötandets betydelse samt vikten av socialt samspel. Hur eleverna blir bemötta i förskola/skola kan vara avgörande för deras fortsatta utveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med specialpedagoger sökte vi och fick svar på syftet samt våra frågeställningar: Vad anser specialpedagoger är viktigt att tänka på i arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter? Vilken roll anser specialpedagoger sig ha i arbetet med dessa elever och hur anser de sig kunna stödja övriga pedagoger i detta arbete? Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att alla intervjuade specialpedagoger anser att samarbetet med föräldrarna till är av stor vikt för att skapa gynnsamma förutsättningar för eleverna.

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur en vikarie upplever sin situation av att arbeta som vikarie. Det kan vara mycket påfrestande att inte veta när man ska jobba, man har inte möjlighet att planera sin tid och ekonomi på samma sätt som fast anställda. Den empiriska studien skedde genom intervjuer med fyra vikarierande undersköterskor på ett äldreboende. Resultatet visade att alla respondenterna upplever situationen som vikarie som påfrestande. Detta beroende på att det finns begränsade arbetstillfällen och att man lever i en oviss ekonomisk situation.

 Denna studie genomfördes i syfte att undersöka förekomst och omfattning av psykoterapeutiska insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorgs (IFO) kommunala verksamhetsutbud (egenregi) under åren 2003 och 2007. Två kommuner i Stockholmsområdet, Täby och Järfälla, ingick i studien. Till grund för undersökningen användes information och statistik från socialstyrelsens statistikdatabaser, kommunernas journalföringssystem och verksamhetsberättelser. Insatserna i de olika verksamheterna differentierades utifrån tre kategorier med utgångspunkt i en vid tolkning av Strupps definition av psykoterapi och med tillägg av eventuell förekomst av kontroll och/eller tvång i insatserna. Tre olika kategorier av insatser identifierades; sociala, psykosociala och psykoterapeutiska insatser.

Sorg är en av människans grundkänslor och kan utlösas av förlust av något slag. I denna uppsats behandlas den, enligt oss, mest smärtsamma sorgen som man tvingas gå igenom om ens barn dör. Denna litteraturstudie utgår ifrån tre föräldrars känslor och upplevelser kring sitt barns död. Vi har en uppfattning om att döden är ett tabubelagt ämne, i synnerhet när det gäller barn. Vi är dåligt rustade för att ta hand om varandra i dessa situationer och vi gör allt vi kan för att hålla ångesten ifrån oss.

Att känna socialt välbefinnande är viktigt för unga vuxna mellan 18-25 år med reumatisk sjukdom. Det är betydelsefullt för hantering av sjukdomsrelaterad stress. Det ger också ökad motivation till egenvård och behandling. Syftet till denna intervjustudie var att beskriva upplevelsen av socialt välbefinnande bland unga vuxna med reumatisk sjukdom. Data samlades in genom tre gruppintervjuer och två enskilda intervjuer.