Denna studie syftar på att ta reda på hur anställningsbarheten ser ut i förhållande till personlighet och sökbeteende. Studien vänder sig till tidigare studenter på det Arbetsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad. Finns det någon personlighetsprofil som är mer gynnsam i arbetssökningsprocessen? Hur ser kraven ut för tjänster inom yrkesområdet samt finns det något samband mellan personlighet, anställningsbarhet och beteende i sökprocessen.Genom att granska platsannonser sammanställdes vilka krav som krävs för tjänster inom yrkesområdet. En enkätundersökning skickades till personer som gått utbildningen.

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrån. Lokalekonomisk analys, LEA, är ett sådant verktyg som funnits i snart femton års tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget beställs och köps av Statistiska centralbyrån. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som är tillgänglig i dagsläget.

SammanfattningSyftet med vår studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsättningen Aspergers syndrom själva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet på arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. Frågeställningarna har avsett att beskriva deras egen syn på arbete och stöd i samband med detta samt svårigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd på arbetsplatserna som kunde hjälpa dem att strukturera och begränsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen använt teorin om supported employment.

Syftet med denna uppsats a?r att fa? en djupare fo?rsta?else fo?r arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) inom e-handeln genom att analysera:Det engagemang som finns för CSR och det ansvar som tas av företag inom e-handeln.Hur kommunikation av CSR används av företagen för att positionera sig och stärka sin image.Vad konsumenter har för syn på CSR inom e-handeln och vad detta har för påverkan på företags arbete kring ämnet.I koppling till detta syfte har följande forskningsfråga formulerats:Vad präglar e-handelsföretags arbete med Corporate Social Responsibility?Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie da? vi ville analysera vad fo?retagare, experter och konsumenter inom e-handeln har fo?r erfarenheter och a?sikter kring arbetet med CSR. Studien har pra?glats av en abduktiv ansats da?r vi har haft ett va?xelspel mellan teori och empiri. Prima?rdatan har samlats in genom fyra personliga, semi-struturerade intervjuer samt en strukturerad intervju via mail.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att fokusera på miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hållbar utveckling. Utifrån miljöaspekten fokuserade vi på återvinning och utifrån den sociala aspekten fokuserade vi på Barnkonventionen. Vårt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stärka elevernas medvetenhet inom hållbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vårt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod använde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.

Society is characterized by patterns of behavior and interaction that is created and recreated inthe interplay between individuality/collectivity and freedom/constraint, thus represents avariety of social issues and social phenomena. One of these phenomena is social supportexchanges and social capital. In order to obtain views on how this might appear in a specificsociety and contribute to the knowledge about social support exchanges and social capital, thisstudy was done with seven families in a village in Nepal. The village and the families gave aview and an example of how it might look in a place where social support exchanges plays acrucial role in this way of living. Through observations and interviews I have tried to make thesocial support exchange areas and meanings visibile.

The purpose of this paper is to examine how gender is created in the Administrative Court´s application of care of Young Persons (Special Provisions) Act. The theoretical starting point is the gender perspective. My empirical work consists of 27 court cases from 2010 and 2011. These are investigated for common themes by a qualitative content analysis. The result and analysis consist of four court cases representing one theme each.

Sammanfattning:Bakgrund: Demens är en sjukdom som ger kognitiva nedsättningar och leder till svårigheter att utföra och delta i vardagliga aktiviteter. Arbetsterapirelaterade insatser syftar till att främja aktivitetsdeltagandet och grundar sig på kunskap som utgår från att aktivitet är något människor mår bra av.Syfte: Studiens syfte var att undersöka arbetsterapirelaterade insatsers påverkan i form av deltagande i vardagliga aktiviteter och i form av socialt deltagande för personer med demens.Metod: I form av en systematisk litteraturstudie sammanställdes resultat från vetenskapliga artiklar. För att hitta studier som svarade på denna studies syfte gjordes sökningar i olika databaser med kombinationer av sökord. Artiklar inkluderades utifrån resultatets relevans och studiernas kvalitet vilket fastställdes med hjälp av resultat- och kvalitetsgranskning.Resultat: Det har visat sig att arbetsterapirelaterade insatser förekommer inom olika aktivitetsområden för personer med demens, bestående av områdena personligt ADL, instrumentellt ADL samt insatser som används inom både personligt och instrumentellt ADL.Olika inriktningar sågs även. Aktiviteter som morgonbestyr, trädgårdsaktiviteter och musikinriktad insats sågs samt även reminiscensbaserad insats.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

Att samverka vid socialt arbete är ett aktuellt tema eftersom två nya lagrum har tillkommit under de senaste åren. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rätt till social trygghet, jämlika levnadsvillkor och självbestämmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, där respondenternas svar har jämförts beträffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Sammanfattning Denna undersökning handlar om hur karaktärsämneslärare, som också är mentorer för en hel klass, det vill säga klassmentorer inom de nationella yrkesförberedande programmen på gymnasiet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vi är intresserade av hur dessa lärare upplever de sociala förhållandena på arbetet i form av stöd, hur de hanterar både förväntningar och krav från elever, elevernas vårdnadshavare, kolleger och från skolledningen. Vi är också intresserade av vad dessa lärare tycker om möjligheterna att påverka sitt arbete i organisationen. Vi använde en kvalitativ metod och intervjuade åtta karaktärsämneslärare, som även är klassmentorer, på sina arbetsplatser. Vi kom i vår undersökning fram till att lärarna trivs bra på sina arbeten och med sina arbetsuppgifter. Men det är också gemensamt för de intervjuade att de upplever en allt ökande mängd arbetsuppgifter och att detta upplevs påfrestande.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka socialarbetarens känslor i mötet med klienten. Med uppsatsens skrivande möjliggöra en djupare förståelse av socialarbetarens egna känslor i möte med klienter, vilka känslor är det som väcks, vad är det som påverkar deras känslor, hur hanterar de sina känslor, vad har de egna känslorna för betydelse i arbete? Undersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod för att kunna få en djupare förståelse för socialarbetarnas känslor. I undersökningen gjordes sex kvalitativa ostrukturerade intervjuer med familjebehandlare i Västra Götaland. Intervjuformen valdes för att kunna få så bra bild av familjebehandlarens egna känslor som möjligt.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en skola med fokus på personalens raster och pauser. Jag har, dels genom egna erfarenheter under lärarutbildningen och dels genom att ta del av Nordängers avhandling Lärares raster, Innehåll i mellanrum (2002), tagit del av information som visar på att det är bristfälligt med raster och pauser på en del skolor. Informationen pekar på olika aspekter som hindrar personalen att kunna ta ut sina raster. Några av dessa aspekter är att personalen blir hindrad av eleverna, de måste förbereda lektionerna och de måste få tag på någon under sin rast. Med mitt arbete ville jag peka på en möjlighet till förändring i positiv riktning.

AbstractSyftet med uppsatsen är att ur genusperspektivet bidra till ökad förståelse om kvinnors och mäns olika förutsättningar för sångutövning. Existerar den kulturellt konstruerade sångrösten eller är anatomin faktorn som styr sångrösten? I en fallstudie där fyra sångpedagoger och dirigenter medverkar, uppmärksammas genus som pågående konstruktion och visar hur detta återkommande reproduceras i sångutövningen. Sångpedagogernas erfarenheter har jag ställt mot verifierad forskning, som bland annat ponerar hur det finns inlärda röstdrag som fysiologin inte kan förklara. Förhoppningen är att uppsatsen visar på hur socialt konstruerade könsroller påverkar sångutövningen. Idealet att sjunga inom sin egen könstillhörighet är enligt mina informanter hårt, tufft och kraftfullt för killar och känsligt, mjukt, och vackert för tjejer.