Ekonomiskt bistånd som måltavla för våld och hot
en kvantitativ studie om tillämpningen av säkerhetsrutiner
Socialarbetare som arbetar med ekonomiskt bistånd tenderar att utsättas för våld och hot oftare än andra yrkesgrupper. Syftet med studien var att ur olika aspekter undersöka säkerhetsrutiner kring våld och hot inom ekonomiskt bistånd utifrån socialarbetarnas perspektiv. Tidigare forskning presenteras utifrån de fyra områden som är utmärkande för studiens ämne. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är organisations- och säkerhetskultur samt kommunikationsteori. En kvantitativ ansats har valts utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att socialarbetarna har en medvetenhet om säkerhetsrutinerna och att de anser sig kunna prata med sin chef kring säkerhetsfrågor. Det framkommer dock en viss motsägelsefullhet kring detta eftersom personal inte berättade om alla våld- och hotsituationer för chefen. Resultatet visar även att det finns brister i tillämpningen av säkerhetsrutiner. Studiens slutsats är att fortsatt arbete med att utveckla och tillämpa säkerhetsrutinerna måste ske. Nyckelord: Säkerhetsrutiner, våld, hot, kommunikation, ekonomiskt bistånd, implementering