Sökresultat:
24546 Uppsatser om Socialt förebyggande arbete - Sida 18 av 1637
Socialt stöd och dess pÄverkan pÄ arbetstillfredsstÀllelse - en kvantitativ fallstudie
Syftet i studien var att undersöka vilken pÄverkan socialt stöd har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Till detta undersöktes Àven vilken pÄverkan Älder, kön, utbildningsnivÄ, anstÀllningsform och arbetet i grupp har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Resultatet analyserades mot Herzbergs tvÄfaktorteori om arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet berÀknades med hjÀlp av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och bygger pÄ en enkÀtundersökning (n=136) med hjÀlp av bekvÀmlighetsurval i en statlig myndighet. Regressions- och korrelationsanalyser av data anvÀndes.
Hur Àr socialt klimat relaterat till mobbning i skolan?
Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.
Arbetslös - helt vÀrdelös? : En intervjustudie om hur individer upplever sin arbetslösasituation och hur den pÄverkar det sociala livet.
Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan pÄverka mÀnniskors sociala liv. Studien har inriktat sig pÄ arbetslöshet utifrÄn arbetslösa individers eget perspektiv. VÄr forskningsfrÄga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och pÄverkar mÀnniskors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex mÄnader och tvÄ Är. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansÄg att arbete förknippades med deras identitet.
HAR DU BORSTAT T?NDERNA? V?rdpersonalens f?rslag f?r f?rb?ttrad tandborstning p? sjukhus
Bakgrund
D?lig munh?lsa kan leda till b?de lokala infektioner och allvarliga sjukdomar s?som stroke
och annan hj?rt-k?rlsjukdom. Tandborstning prioriteras ofta bort i v?rdmilj?er och det ?r
sjuksk?terskans ansvar att v?rna om f?rebyggande ?tg?rder. Teorin om Missed Nursing Care
fokuserar p? orsaken till uteblivna omv?rdnads?tg?rder.
Kvinnors försörjningsstrategier efter krig i irakiska Kurdistan : Om nÄgra kurdiska Ànkors liv som ensamförsörjare
Denna artikel redovisar ett resultat frĂ„n en enkĂ€tundersökning dĂ€r 65 examinerade studenter frĂ„n socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Ăstersund, Ă„ren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte Ă€r att genom en retrospektiv utvĂ€rdering av denna socionomutbildning undersöka hur vĂ€l dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anstĂ€llning inom socialt arbete. I enkĂ€ten efterfrĂ„gas respondenternas tankar nĂ€r de ser tillbaka pĂ„ utbildningen, hur vĂ€l förberedda de kĂ€nde sig för sĂ€rskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lĂ€randeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansĂ„g att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svĂ„rast. För tre fjĂ€rdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förĂ€ndras under utbildningens gĂ„ng, Flera av dem anger Ă€ven att det har skett en markant förĂ€ndring betrĂ€ffande deras förvĂ€ntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.
Toppen av samhÀllshierarkin : En kvantitativ studie av sambandet mellan socialt kapital och subjektiv samhÀllsposition
Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka sambandet mellan socialt kapital och sjĂ€lvbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbĂ€ddade i samhĂ€llsrelationer och som dĂ€rmed kan anvĂ€ndas för att pĂ„verka livssituationen. I den hĂ€r uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nĂ€tverk. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r att ökad tillit till sina medmĂ€nniskor och tillit till institutioner som exempelvis rĂ€ttsvĂ€sendet och riksdagen Ă€r relaterat med personer som har en sjĂ€lvbild i det högre skiktet av samhĂ€llet. Ăven att socialt nĂ€tverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet.
VÄld i nÀra relationer : En diskursanalys kring framstÀllningar om vÄld i nÀra relationer i tidskriften Socionomen
Syftet med denna kvalitativa uppsats Àr att undersöka hur vÄld i nÀra relationer framstÀlls i tidskriften Socionomen. VÄr empiri bestÄr av 42 artiklar som berör vÄld i nÀra relationer. Artiklarna Àr publicerade mellan Ären 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsomrÄdet. Som analysmetod anvÀnds en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet.
FörÀldraskap och arbetsliv : en kvalitativ studie
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnors förÀldraskap pÄverkar deras sociala liv och deras instÀllning till arbetslivet. Vi vill svara pÄ hur förÀldraskapet har pÄverkat kvinnornas instÀllning till arbetslivet, hur socialt stöd och interaktion med andra mÀnniskor pÄverkar mammornas instÀllning till arbetslivet och möjlighet till karriÀr samt hur kvinnornas privatliv och fritid har förÀndrats av förÀldraskapet. Vi studerar kvinnornas subjektiva Äsikter och egna upplevelser genom en kvalitativ metod baserad pÄ intervjuer med 13 kvinnor med barn i Äldern 25?40 Är.UtifrÄn resultatet kunde vi dela in kvinnorna i tre grupper: karriÀrinriktade kvinnor, arbetsinriktade kvinnor och svagt arbetsinriktade kvinnor. Vi ser genomgÄende att instÀllningen till arbete har förÀndrats av att bli förÀlder.
F?r?ldrar-barnkommunikation, familjeklimat och anknytningens relation till problematiskt substansbruk i sena ton?ren
Problematiskt substansbruk av alkohol och narkotika utg?r en risk f?r ungdomars utveckling. Forskning har funnit att f?r?ldrar-barnrelation och hemmilj?n ?r betydelsefull i f?rst?elsen av problematiskt substansbruk. Dock ?r forskningen ofullst?ndig eftersom studier mestadels har genomf?rts p? kliniska grupper, och k?nsskillnader s?llan tas i beaktning.
SÀljarens juridiska ansvar vid en fastighetsförsÀljning
Begreppet stress innebÀr en obalans mellan de krav som stÀlls pÄ en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstÄnd Àr lÄngvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och lÄg nivÄ av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlÀngningen utmattning. Det Äterfinns bevis för att starkt socialt stöd underlÀttar hanteringen av stress. Dock finns endast fÄ studier pÄ studenter.
Att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd : Litteratur?versikt
Bakgrund Ensamhet ?r en subjektiv upplevelse av brist p? meningsfulla relationer som p?verkas av h?lsa, livssituation, och den drabbar ofta ?ldre. Eftersom m?nga ?ldre idag v?rdas i hemmet ?r f?rst?else f?r ensamhetens olika uttryck central inom hemsjukv?rd. Syfte Syftet ?r att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd.
Upplevelser av socialt stöd hos personer med diabetes mellitus typ tvÄ
Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ tvÄ upplever socialt stöd. Bakgrund: Forskning har visat att socialt stöd Àr betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ tvÄ. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförÀndringar som kan pÄverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd Àr centralt för personens förmÄga till livsstilsförÀndringar och en god egenvÄrd. För att hjÀlpa personen att förbÀttra egenvÄrden kan sjuksköterskan arbeta för att förbÀttra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ tvÄ.
Islam i det svenska samhÀllet ur ett integrationsperspektiv
The role of Islam in integrative work in Swedish societyThe main purpose of this report was to describe the role of Islam in integrative work in Swedish society. Questions connected to the purpose were: Is Islam a possibility or an obstacle to integration? Which arguments are used to describe Islam as a possibility or an obstacle? How are the different views on Islam expressed in integrative work? Which are the consequenses of such views?A qualitative method with an empirical research and a thematic analysis has been applied to the material. The empirical research consists of interviews.The results of this report describe Islam neither as a possibility nor as an obstacle from a political view. By muslims and researchers Islam can be regarded both as a possibility and as an obstacle in integrative work.
Politisk, privat eller professionell praktik? ? Om ideellt arbete pÄ kvinnojour
Uppsatsens syfte Àr att belysa enskilda ideella jourkvinnors syn pÄ kvinnojoursrörelsen och pÄsitt engagemang i denna rörelse. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för uppsatsen:? Vilka motiv uppger jourkvinnorna för sitt ideella engagemang i kvinnojouren?? Hur ser de pÄ sitt uppdrag?? Hur ser de pÄ kvinnojourer som verksamhet och rörelse?? Hur förhÄller sig jourkvinnorna till bÀrande element i kvinnojoursrörelsen?De flesta kvinnojourer i Sverige drivs av ideella föreningar och utför dagligen ett mer ellermindre frivilligt socialt arbete med vÄldsutsatta kvinnor och barn. Jourkvinna Àr denvanligaste titeln pÄ frivilligt engagerade pÄ ideella kvinnojourer. De svenska kvinnojourernaÀr sprungna ur 1970-talets vÀsterlÀndska kvinnorörelse.
?Nej, den ?r min!?
F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen.
?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs
av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar
f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares
uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om
konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r
f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan?
Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien
tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till
grund f?r den insamlade empirin.