Hot och vÄld inom vÄrdyrket Àr nÄgot som inte Àr unikt för Sverige utan det förekommer i andra lÀnder med. I vissa fall kan hot och vÄld leda till lÀngre sjukskrivningar men Àven till dödsfall. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde reducera hot och vÄld gentemot sjuksköterskan pÄ arbetsplatsen. Studien har utförts enligt Goodmans systematiska tillvÀgagÄngssÀtt och sökningarna har gjorts i Pubmed, Cinahl, Medline och i The Cochrane Library. Kvantitativa samt kvalitativa studier har inkluderats i litteratursökningen.

Stress hör till vÄrdpersonalens vardag och talangen att hantera stress Àr en lÀmplig egenskap för ett bra vÄrdarbete. Undersökningens syfte var att beskriva hur utlÀndska lÀkare upplever stress pÄ arbetsplasten i sammanhang med sprÄkbarriÀrer, kommunikationssvÄrigheter och kulturskillnader samt hur dessa svÄrigheter pÄverkade deras arbetsförande och privatlivet. Via sju intervjuer granskades lÀkares tankar, kunskaper och upplevelser och resultatet visade att dÄlig kommunikation och okunskap frÄn patienter och kollegor hade en negativ pÄverkan pÄ stressnivÄn i arbetet. Medan otillrÀckliga sprÄkkunskaper i svenska uppfattades som ett stort hinder av informanterna. Resultatet visade Àven att socialt stöd och hjÀlp frÄn kollegor och ansvariga chefer saknades vilket pÄverkade informanternas privatliv i form av försÀmrat sjÀlvförtroende och minskad energi under ledig tid.

Det Àr viktigt att se hÀlsa ur ett helhetsperspektiv dÀr den sociala, fysiska samt psykiska hÀlsan ingÄr. MÀnniskan tillbringar en stor del av sitt liv pÄ arbetsplatsen, det Àr dÀrför en viktig arena att arbeta hÀlsofrÀmjande med. HÀlsofrÀmjande sjukhus Àr ett exempel pÄ en sÄdan arena. För hÀlsofrÀmjande sjukhus Àr det bland annat viktigt att frÀmja den egna personalens hÀlsoutveckling i en positiv riktning, med hjÀlp av en aktiv kunskapsförmedling. PÄ arbetsplatsen Àr det viktigt med nyckelpersoner som kan förmedla kunskap om hÀlsans villkor till övriga anstÀllda.

Syftet med vÄr studie har varit att öka kunskapen om hur socialsekreterare upplever sitt arbete med barnavÄrdsutredningar och hur de beskriver hanteringen av olika intressen i utredningsprocessen. Inom detta omrÄde har vi studerat vilka intressen som kan finnas i en barnavÄrdsutredning, hur socialsekreterare hanterar dessa och hur de upplever sitt arbete. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat sex yrkesverksamma socialsekreterare. UtifrÄn dessa intervjuer har vi fÄtt ett resultat som har visat att det finns mÄnga intressen i en barnavÄrdsutredning. Socialsekreterarna beskriver hur de företrÀder barnets intresse samtidigt som de behöver förhÄlla sig till förÀldrarna, den egna organisationens, lagstiftningen och andra aktörer som skola, förskola och Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.

Följande uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av Göteborgs SpÄrvÀgar med syfte att kartlÀgga hur organisationen kan bli en attraktivare arbetsplats för kvinnor, dÄ kvinnor idag Àr i en klar minoritet i organisationen. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi under arbetets gÄng anvÀnt oss av tre övergripande frÄgestÀllningar: ?Hur upplever förarna sin situation pÄ arbetsplatsen med fokus pÄ de kvinnliga medarbetarna, bÄde svÄrigheter och möjligheter samt potential till förÀndring??, ?Finns det faktorer inom organisationen som pÄverkar manliga och kvinnliga förare pÄ olika sÀtt? Vilka Àr i sÄ fall dessa och hur kan de hanteras?? samt ?Bör organisationen Àndra arbetsförhÄllandena för kvinnorna som jobbar idag och hur ska de locka fler att söka sig dit??. Undersökningarna genomfördes genom tvÄ kvinnliga och en manlig fokusgrupp, intervjuer med tvÄ arbetsledare och genom deltagande observation. Detta för att ge en övergripande bild av bÄde mÀnnen och kvinnornas syn pÄ verksamheten som den ser ut idag, och vad som enligt dem bör göras för att skapa en attraktivare arbetsplats för kvinnor.

Med hjÀlp av teknologiska lösningar ser vi att kontorsarbete idag blivit allt mer digitaliserat. Det hÀr har pÄverkat möjligheten att utföra arbetsuppgifter oberoende av tid och rum. Mobiliseringen av arbetslivet innebÀr att arbetet blivit mer sjÀlvstÀndigt och att de förr naturligt fysiska interaktionerna pÄ arbetsplatsen minskar. Studier visar Àven pÄ utmaningar i ledarskapet hos organisationer som implementerat ett mobilt arbetssÀtt. För att lyckas övervinna de utmaningar som den mobila arbetssituationen skapar i arbetslivet, har innebörden av relationsorienterat ledarskap samt hur det pÄverkar resultatet för organisationen framhÄllits som vÀsentlig att studera.Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur relationsorienterade ledarbeteenden, som att stödja, hjÀlpa till och kÀnna empati för medarbetaren, kan bidra till att uppnÄ mÀnniskans behov av en kÀnsla av samhörighet, personligt vÀrde samt personlig utveckling i mobila arbetsliv.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Mobbning i arbetslivet Àr ett reellt problem som inte bara drabbar den mobbade utan hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket berÀknade att 9 % av arbetstagarna i Sverige var mobbade Är 2009. Forskare har beskrivit mobbningens omfattning, orsaker, uttryck och konsekvenser men hittills har interventionsforskningen varit mer eftersatt. Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om tillÀmpade ÄtgÀrder mot mobbning pÄ arbetsplatser, med fokus pÄ respondenternas uppfattning om interventioner. Vi intervjuade 7 personer om deras erfarenheter av mobbning i arbetslivet och materialet analyserades med grundad teori.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet Àr en central bestÀmningsfaktor för anstÀlldas hÀlsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och pÄverka pÄ arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en stÀndig dialog, frÀmjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnÄtt hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod anvÀndes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Belöningssystem anvÀnds flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter pÄ anstÀllda ha varit snÄl. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmÀklare samt vilken effekt det kan ha pÄ deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmÀklare frÄn olika lokalkontor i stockholmsomrÄdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgÄr ifrÄn att mÀnniskor bedömer hÀndelser utifrÄn en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

Studiens syfte Àr att undersöka hur kontakten ser ut mellan familjehemsplacerade barn och deras biologiska fÀder, vilka faktorer som pÄverkar kontaktens utformning, socialtjÀnstens förestÀllningar och aktiva arbete kring familjehemsplacerade barn och deras fÀder samt biologiska fÀders betydelse för familjehemsplacerade barn. Uppsatsens frÄgestÀllningar berör i vilken utstrÀckning familjehemsplacerade barn har kontakt med sina biologiska fÀder och socialsekreterares syn kring detta omrÄde. För att bringa klarhet kring vÄra frÄgestÀllningar har vi frÀmst anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med sex socialsekreterare pÄ olika stadsdelar i Göteborg. Insamlingen av empirin har dÀrutöver Àven skett med hjÀlp av en orienterande kvantitativ enkÀtstudie, besvarad av familjehemssekreterare, rörande 190 barn. Tanken med enkÀtstudien var att visa pÄ hur kontakten till de biologiska fÀderna ser ut för samtliga barn pÄ en familjehemsenhet i Göteborg.

Abstrakt:Syftet med denna kvalitativa studie Àr att genom intervjuer undersöka hur kvinnor i rÀddningstjÀnsten upplever att kön konstrueras i deras vardagliga arbetssituation samt hur de förhÄller sig till organisationens maskulinitetsnormer. Med hjÀlp av Joan Ackers teorier kring genusifierade organisationer samt hur en konstruktion av könsskillnader upprÀtthÄlls och reproduceras i det dagliga livet belyses kvinnornas arbetssituation. Genom Raewyn Connells teorier kring maskulinitet samt den hegemoniska maskuliniteten beskrivs hur den rÄdande genusordningen skapar ett mönster i samhÀllet som sÀtter etiketter pÄ mÀnniskors beteenden, men Àven hur det Àr möjligt att bryta sig loss ur detta mönster. Det finns ett antal initiativ tagna frÄn ansvariga myndigheter att öka jÀmstÀlldheten och mÄngfalden i den svenska rÀddningstjÀnsten, för att organisationen pÄ ett bÀttre sÀtt ska spegla det samhÀlle den verkar i. För att kunna förÀndra en historiskt könsprÀglad organisation krÀvs dock en förÀndring pÄ djupet, en förÀndring av de strukturer som genomsyrar samhÀllets attityder till genus..

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

Kritik Àr ett begrepp som inte har fÄtt lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den hÀr studien visar pÄ dess betydelse för relationer mellan lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtifrÄn teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krÀvs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den hÀr studien hittat en del saker som Àr relevanta nÀr det gÀller hur personer förhÄller sig till kritik, exempelvis pÄ vilket sÀtt den bör framföras och tas emot.

I husha?ll runt om i Sverige anva?nds fortfarande elektriska varmvattenberedare fo?r uppva?rmning av tappvarmvatten. Anledningen till detta a?r enkelheten, pa?litligheten och den la?ga investeringskostnaden. Det finns pa? marknaden idag inget billigt ersa?ttningsalternativ.