Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur konflikter uppstÄr och förebyggs pÄ arbetsplatsen. Jag finner Àmnet konflikt och hur man hanterar och förebygger konflikter pÄ arbetsplatsen som relevant eftersom det Àr nÄgot som jag personligen stött pÄ mer Àn en gÄng pÄ olika arbetsplatser. Mitt arbete som blivande personalvetare innefattar arbetet att vÀgleda och frÀmja en samverkan mellan personalen i organisationer. Detta arbete presenteras som en litteraturstudie dÀr tidigare forskning och teori avhandlas och diskuteras. Datainsamling har genomförts med hjÀlp av litteratur och relevanta artiklar som behandlar detta ÀmnesomrÄde.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Bakgrund Psykisk oh?lsa ?r ett v?xande folkh?lsoproblem som p?verkar patienter i alla ?ldrar. Inom somatisk akutsjukv?rd upplever sjuksk?terskor ofta utmaningar i m?tet med patientgruppen och patienterna sj?lva k?nner av stigmatisering och en oj?mlik v?rd. Syfte Syftet med litteratur?versikten ?r att sammanst?lla kunskap om sjuksk?terskors upplevelser av att m?ta patienter med psykisk oh?lsa i somatisk akutsjukv?rd.

ABSTRAKTSyftet med undersökningen var att beskriva lÀrandets förutsÀttningar pÄ arbetsplatsen utifrÄn medarbetares perspektiv.Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med medarbetare pÄ ett detaljhandelsföretag. Resultaten visade att det Àr bÄde arbetets innehÄll och individuella faktorer som Àr förutsÀttningen för ett lÀrande pÄ arbetsplatsen. Arbetets innehÄll inkluderar faktorer som variation och handlingsfrihet. Med individuella faktorer menas faktorer som pÄverkar arbetsmotivationen och motivationen till att lÀra.

Bakgrund F?rstoppning k?nnetecknas av sv?righeter att t?mma tarmen, vilket leder till h?rd avf?ring och minskad tarmt?mningsfrekvens. Tillst?ndet p?verkar h?lsan negativt, men uppm?rksammas s?llan som ett allvarligt problem av v?rdpersonal. Detta leder till att ?ldre personer inte alltid f?r det st?d och de omv?rdnads?tg?rder som de beh?ver.

Bakgrund: Sociala relationer pÄ arbetsplatsen har en visad pÄverkan pÄ trivsel och vÀlbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar lÀngre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angÄende de sociala relationernas pÄverkan pÄ trivsel, vÀlmÄende och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta pÄverkar deras upplevelse pÄ arbetsplatsen. Metod: Det Àr en kvalitativ fallstudie med sju informanter, bÄde mÀn och kvinnor i Äldern 20 till 60 Är. Studien genomfördes pÄ ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen hade en stor pÄverkan pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande och arbetstillfredsstÀllelse.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta ?r ofta f?rekommande inom barnsjukv?rd, d?r venpunktion ?r en vanlig orsak. Enligt lag har barn r?tt till delaktighet, individanpassad information och b?sta m?jliga v?rd, vilket inkluderar att skyddas fr?n on?digt sm?rtsamma procedurer. Trots evidensbaserade riktlinjer f?rebyggs inte alltid procedurrelaterad sm?rta optimalt.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhÀllsproblem. Inom sÄvÀl den Àmnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn pÄ kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrÄn frÄgestÀllningar om deras arbetssÀtt, attityder, vÀrderingar och syn pÄ kvinnligheter. För att fÄ förstÄelse av fenomenets komplexitet anvÀndes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism.

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka och analysera socialsekreterares erfarenheter av att arbeta inom sektionen för myndighetsutövning inom barn- och ungdomsverksamheten för att fÄ en inblick i hur de sjÀlva upplever och pÄverkas av eventuella hinder respektive möjligheter i arbetsmiljön. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av enskilda forskningsintervjuer. Samtliga socialsekreterare i studien beskriver sin arbetssituation som vÀldigt tuff med ett högt Àrendeinflöde som Àr svÄrt att pÄverka. MÄnga menar att det Àr svÄrt att hinna med arbetsuppgifterna inom de tidsramar som finns reglerade i socialtjÀnstlagen. Av resultaten i studien framgÄr det att socialsekreterarnas arbetsmiljö prÀglas av olika kulturer som inverkar pÄ varandra, begrÀnsar socialsekreterarnas handlingsutrymme och genererar stress.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Uppsatsens syfte Àr att genom intervjuer synliggöra förskollÀrares, BVC- sköteskors och socialsekreterares syn pÄ vanvÄrd, anmÀlningsplikt och begreppet barn bÀsta. Vi har ocksÄ valt att undersöka om uppfattningarna om dessa begrepp skiljer sig Ät beroende pÄ om man arbetar i ett bostadsomrÄde med hög social status respektive lÄg.För att fÄ fram vÄra intervjupersoners uppfattningar om vÄra problemomrÄden men ocksÄ för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor, genomförde vi intervjuer som var en kombination av kvalitativa och strukturerade. I resultatet presenteras de olika yrkeskategoriernas uppfattningar och svar under kategorier kopplade till frÄgorna. DÀr redogör vi ocksÄ för de eventuella skillnader vi funnit mellan de olika bostadsomrÄdena. I diskussionen resonerar vi om det som framkommit i vÄr studie och framhÄller vÄra personliga Äsikter om problemomrÄdena.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstÄr ur förÀldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjÀlp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nÀmnda upplevelse och dess eventuella följder hos förÀldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavÄrden.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga kÀnslor av negativt slag sÄsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjÀlplöshet o.s.v. DÀrmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvÀr som tenderade att eskalera i Àrendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning pÄverkade samtliga aspekter i förÀldrarnas liv, frÀmst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvÀrrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, dÀr undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att Àrendet avslutades..

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

AbstractArtikeln Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka samverkan mellan organisationer sett ur socialsekreterares perspektiv. Den Àmnar undersöka deras erfarenheter, Äsikter samt attityder till samverkan för att kunna erhÄlla deras syn pÄ arbetssÀttet. Samverkan som arbetssÀtt mÄste vara nÀrvarande i mÀnniskobehandlande organisationer för att sÀkerstÀlla klientens bÀsta samt för att öka effektiviteten. Multipel problematik hos klienter gör det nödvÀndigt att organisationer samverkar. Socialsekreterarna i denna studie sÄg samverkan som nödvÀndig och de visar en positiv instÀllning till arbetssÀttet.