I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Nya medarbetare har förvÀntningar pÄ sin arbetsgivare nÀr de börjar pÄ ett företag. De nya medarbetarna har Àven behov som mÄste uppfyllas. Det första en ny medarbetare möter av företaget Àr introduktionen. Den mest vÀsentliga delen av introduktionen Àr introduktionen till arbetsplatsen. DÀrför Àr syftet med denna uppsats att öka förstÄelsen för vilka förvÀntningar blivande medarbetare har pÄ introduktionen till arbetsplatsen och Àven vilka behov de vill ha uppfyllda av introduktionen till arbetsplatsen.

SammanfattningFörfattare: Catarina CuibeTitel: Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor pÄverkar hÀlsan.Kurs: Projektkurs i arbetshÀlsovetenskap, magisternivÄLÀrosÀte: Högskolan i GÀvle.Socialsekreterare Àr en yrkesgrupp dÀr sjukskrivningar Àr vanligt förekommande pÄ grund av tillstÄnd som orsakats av en pressad arbetssituation. De beskrivningar som ges idag gÀllande socialsekreterares arbetssituation tyder pÄ att det finns behov av att titta nÀrmare pÄ faktorer som pÄverkar hÀlsa hos socialsekreterare. Flera studier visar att sociala relationer till arbetskollegor har betydelse för socialsekreterares hÀlsa. Det saknas dock en djupare förstÄelse och förklaring till vad det Àr i de sociala relationerna som pÄverkar hÀlsan utifrÄn socialsekreterares eget perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever och beskriver de sociala relationerna till arbetskollegor och hur relationerna till arbetskollegor pÄverkar hÀlsan.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Syftet med uppsatsen Àr att se om och hur hÀlsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess samt vad det fÄr för konsekvenser för hÀlsoarbete pÄ arbetsplatsen. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem hÀlsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsomrÄdena vÄrd och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hÀlsoinispiratörerna sjÀlva upplever sin egen och chefens roll samt chefens pÄverkan i de hÀlsofrÀmjande insatserna pÄ arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgÄngspunkter pÄvisar att en lyckad hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess krÀver samarbete pÄ alla plan, dÀr chef och medarbetare samverkar för ökad hÀlsa pÄ arbetsplatsen. Teorierna visar ocksÄ att chefens roll i hÀlsofrÀmjande insatser pÄ arbetsplatsen Àr central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hÀlsoinspiratör Àr n god förutsÀttning gör att kunna bedriva en hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess,.

Bakgrund: D?dsfall sker idag fr?mst p? v?rdinr?ttningar vilket har resulterat i att m?nniskor idag lever ett liv d?r d?d inte ?r en del av deras vardag. Klinisk praktik ing?r i sjuksk?terskestudenters utbildning, d?r de kan uppleva d?dsfall. Upplevelser som dessa kan p?verka en individs h?lsa, vilken kan ses ur ett biologiskt samt ett humanistiskt perspektiv. Sjuksk?terskeutbildningen i Sverige ska ge studenterna f?rberedelse inf?r klinisk praktik.

Syftet med den hÀr studien var att försöka förklara utbrÀndhet genom att försöka förstÄ mÀnniskors kÀnslor av sammanhang pÄ arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att mÀnniskor ska fÄ kÀnslor av sammanhang pÄ arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vÄrd- och omsorgsprojekt: en projektledare och tvÄ medarbetare. Vi har utifrÄn Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet Àr omrÄden som Àr viktiga för att fÄ en kÀnsla av sammanhang pÄ arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrÄn Aaron Antonovskys salutogenetiska synsÀtt och hans begrepp KASAM - kÀnsla av sammanhang.

The present study deals with the scope of action available to a social worker when analyzing, assessing and proposing measures regarding young persons experiencing social problems. The interest in the subject area emanates from the fact that the number of youth placed in different forms of round the clock out-of-home care in Sweden increases, whereas research in the subject shows that such placement gives few positive results and sometimes even has negative consequences for their development.The study investigates how the preconditions of the social worker influence their scope of possible action, in particular as regards their place of work, the situation of the individual dealt with, and the profession itself being one based both on scientific evidence and knowledge gained by experience. Lipsky?s theory on ?street-level bureaucracy? and Hasenfelds theory on human servicing organizations form the theoretical framework of the present study. The empirical input comes from interviews with focus groups of active social workers.The analysis of the interviews shows that social workers generally feel that they have a broad scope of action as far as the regulatory framework and office management are concerned.

PÄ senare tid har allt större fokus lagts pÄ vikten av motiverade anstÀllda pÄ arbetsplatsen. I denna uppsats undersöks hur kommunikation kan pÄverka motivationen pÄ arbetsplatsen. Detta sker genom en fallstudie med en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkÀtundersökning pÄ byggföretaget NCC, dÀr de fyra kommunikationsfaktorernas (feedback, öppenhet, sprÄk och medium) eventuella pÄverkan pÄ de fyra motivationsfaktorerna mÄl, meningsfullhet, utveckling och trivsel, undersöks. SammanstÀllningen visade att alla motivationsfaktorer samt alla kommunikationsfaktorer förutom feedback ansÄgs som positivt bland personalen pÄ NCC. Detta gav ett resultat som sÀger att det frÀmst Àr kommunikationsfaktorerna öppenhet, sprÄk och valet av medium mellan ledningen och de anstÀllda som kan pÄverka motivationen pÄ arbetsplatsen..

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien ?r att unders?ka vad l?rarna uppger som lyckad friluftslivsundervisning. Vidare avser studien att kartl?gga vilka arbetss?tt och strategier l?rare anv?nder. F?r att besvara syftet har f?ljande forskningsfr?gor formulerats: I vilka situationer upplever idrottsl?rare att de uppn?r lyckad undervisning i friluftsliv? Vilka faktorer beh?vs f?r att kunna genomf?ra lyckad undervisning enligt idrottsl?rarna sj?lva? Metod: Studien baserades p? fem semi-strukturerade intervjuer med l?rare i ?mnet idrott och h?lsa p? gymnasiet och h?gstadiet.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur socialsekreterare resonerar kring barns delaktighet vid beslutsprocesser. Undersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med elva socialsekreterare. Samtliga arbetar med barnutredningar i olika kommuner. Studien har en induktiv ansats och har skrivits ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Av intervjuerna har en tematisk analys gjorts, dÀr tre teman blev centrala.

Denna studie undersöker en it-organisation som idag Àr organiserad som en aktivitetsbaserad arbetsplats. De tvÄ forskningsfrÄgor som lett den empiriska undersökningen Àr; ?Bidrar den aktivitetsbaserade arbetsplatsen till en flexibel organisation?? och ?Hur upplever cheferna i den studerade it-organisationen att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen pÄverkar deras arbetsförhÄllanden och förmÄga att sÀtta grÀnser i det dagliga arbetet?? Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen visar sig utifrÄn numerisk och funktionell flexibilitet bidra till en flexibel organisation. Vidare visar resultatet att cheferna pÄ det aktivitetsbaserade kontoret saknar socialt stöd som ett resultat av att arbeta pÄ detta sÀtt och Àven att det blivit svÄrare att sÀtta grÀnser i arbetet. Denna studie bidrar till forskningen pÄ omrÄdet aktivitetsbaserade arbetsplatser och hur det Àr för chefer att arbeta pÄ dessa.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur en utanförstÄende upplever, pÄverkas av, och hanterar en konflikt mellan arbetskamrater pÄ arbetsplatsen. En kvalitativ studie med öppna intervjuer genomfördes med Ätta deltagare. Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att konflikter pÄ arbetsplatsen pÄverkar sÄvÀl individen, arbetsgruppen som hela arbetsplatsen negativt. Den utanförstÄende upplever konflikter pÄ arbetsplatsen som pÄfrestande och att de pÄ flera olika sÀtt pÄverkas negativt av dem.