Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Syftet med studien var att undersöka medarbetares instÀllning till organisationsförÀndring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. EnkÀt innehÄllande mÀtinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E anvÀndes. De anstÀllda fick ta stÀllning till pÄstÄenden gÀllande ledarskapet pÄ arbetsplatsen, instÀllning till förÀndring och hur de hade kÀnt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstÄ hur chefer bör förhÄlla sig till de anstÀllda för att lyckas i sina roller.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd pÄ olika arbetsplatser, har av hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. Syftet var ocksÄ att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende pÄ skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda pÄ om det förekom nÄgot individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i sÄ fall hur detta sÄg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod anvÀnts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och vÄld varierar. Det visade sig ocksÄ vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen anvÀndes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

Genom olika belöningssystem kan personalen motiveras och dÀrigenom öka produktivitet i det dagliga arbetet. Olika belöningssystem kan behövas för olika individer och enheter inom organisationen. Syftet med vÄr uppsats Àr att kartlÀgga och beskriva hur belönings- och motivationsfaktorer i tvÄ tjÀnstebranscher ser ut och jÀmföra dem emellan.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, vilken har bidragit till att vi har fÄtt en ökad förstÄelse kring problematiken av vÄr studie dÄ vÄr avsikt var att Ästadkomma djupare kunskap om motivation och belöningssystem genom djupgÄende intervjuer med nio olika respondenter, frÄn bemanningsföretag och revisionsbyrÄer.Vi har kommit fram till att motivation i största allmÀnhet Àr viktig i bÄda branscherna. Gemenskap pÄ arbetsplatsen och positiva omdömen Àr tvÄ av de viktigaste faktorerna till motivation. I bÄda branscherna motiveras de anstÀllda av variation i bÄde arbetsuppgifter och arbetsmiljöer..

Social workers in the Social Services are seen as professionals and they are associatedwith a substantial degree of freedom to carry out their work in order to interpret theSocial Services Act and make decisions. This freedom is referred to as discretion andis a central aspect of the role of the social worker. But the social worker is employedwithin an organisation that exists in an environment influenced of political decisionswhich sets boundaries to how far the freedom stretches. The general aim with thisthesis is to gain insight in how social workers within the Social Services experiencetheir discretion. Secondary this thesis also aims to explore how discretion is shapedand negotiated.

Stressrelaterade problem i arbetslivet anses vara den vanligaste orsaken till arbetsbesvÀr. Inomgruvsektorn kan ökad stress leda till psykiska symptom. Studien utgÄr frÄn QPSNordic (GeneralNordic Questionnaire for Psychological and Social factors at work) + 34's enkÀtmaterial ochundersöker skillnad i skattning mellan en grupp anstÀllda och entreprenörers (n=25) psykosocialaarbetsmiljö av relevans för stress. Analysen utgÄr frÄn enkÀtmaterialets itemnivÄ. En signifikantskillnad pÄvisades dÀr gruppen LKAB - anstÀllda skattade högre inom kategorinorganisationskultur samt förutsÀgbarhet i arbetet och entreprenörsgruppen inom kategorinarbetskrav.

Syftet var att undersöka vilken betydelse hÀlsofrÀmjande insatser har för upplevd hÀlsa bland anstÀllda pÄ kvinnodominerade arbetsplatser. VÄrt delsyfte med uppsatsen var att genom analys av empiri och teori ge rÄd till arbetsgivare angÄende hur hÀlsofrÀmjande insatser bör riktas. VÄr studie har visat pÄ att tre faktorer (positivt arbetsklimat, inflytande, socialt stöd) har primÀr betydelse för individens upplevda hÀlsa. Det Àr viktigt att först pÄverka dessa tre för att en förÀndring i de sekundÀra faktorerna (kompetensutveckling, friskvÄrd, ÄterhÀmtning) skall kunna uppstÄ. Vi menar att detta tankesÀtt kan underlÀtta för en organisations frÀmjande av hÀlsa vilket kan leda till att öka en individs hÀlsa pÄ arbetsplatsen..

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

NÀr en organisation inför distansarbete blir tillfÀllena till kommunikation ansikte mot ansikte pÄ arbetsplatsen mer begrÀnsad Àn tidigare.I denna undersökning har jag dÀrför studerat hur kommunikationen pÄverkas vid införande av distansarbete i en organisation. Jag har undersökt bÄde den informella och den formella kommunikationen och kommunikationen mellan medarbetare och mellan medarbetare och chefer. För att fÄ fram information, har jag gjort en litteraturstudie samt intervjuer.Jag har dels studerat organisationer som har infört distansarbete för att fÄ fram deras erfarenheter av hur kommunikationen har pÄverkats av distansarbete. Dels har jag Àven studerat organisationer som inte infört distansarbete för att ta reda pÄ deras Äsikter avseende kommunikationen vid distansarbete.Med min undersökning som grund anser jag att det Àr viktigt för organisationen att noga gÄ igenom de förÀndringar som kommer att ske vid införande av distansarbete och ha klara riktlinjer för hur kommunikationen skall ske..

Denna uppsats beskriver mobbningen pÄ en arbetsplats och vilken lagstiftning som finns inom Àmnet. Det var i början av 1980-talet som problemet uppmÀrksammades med mobbning pÄ arbetsplatser. Sedan dess har problemet mobbning ökat trots alla olika krav en arbetsgivare har för att skapa en god arbetsmiljö för de anstÀllda. Det Àr dyrt för landet med mobbning och det kostar mycket för arbetsgivarna. Alla som forskar i Àmnet mobbning Àr överens om att det inte Àr individers fel utan felet ligger hos arbetsorganisationen.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av hur man anvÀnder insatsen kontaktfamilj samt hur och i vilken utstrÀckning man tar hÀnsyn till barnperspektivet i handlÀggningen. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en bild av hur socialsekreterare ser pÄ insatsen. FrÄgestÀllningarna Àr:? I vilka familjer anvÀnder man insatsen kontaktfamilj?? Vad tÀnker man att insatsen ska leda till, mÄl och syfte med insatsen?? Hur uppmÀrksammas barnen vid ansökan/utredning om kontaktfamilj?? Vilka fördelar och nackdelar ser socialsekreterarna med insatsen kontaktfamilj?Undersökningen Àr kvalitativ och grundar sig pÄ sex stycken intervjuer med socialsekreterare med goda erfarenheter av insatsen kontaktfamilj. I analysavsnittet analyserar jag kring resultatet med hjÀlp av ett utvecklingsekologiskt perspektiv, anknytningsteorin samt ett barndomssociologiskt perspektiv.

This study means to research the importance and significance of the social and informal learning opportunities offered at a workplace. With Wenger?s theory about social learning and communities of practice as a starting point, this study will create understanding about how teachers at a school comprehend their opportunities for learning within the teacher community. The study is conducted at an independent school in Sweden, and is based on interviews with eight of the teachers employed at the school. The purpose of the study was to research how employees perceive how their social interactions with their colleagues can create learning, and what obstacles they might face along the way.

Mitt syfte har varit att utreda vad som motiverar fastighetsmÀklaren i sin yrkesroll samt att utreda hur dess chefer bedömer medarbetarnas motivation och dess pÄverkan för arbetsprestationen. Jag har anvÀnt flera teorier som kunnat kopplats till empirins resultat. NÄgra av de slutsatser som framkommit Àr bland annat att motivationsfaktorer varierar beroende pÄ individ och dÀrmed fastighetsmÀklare. Nöjda kunder, trivsel pÄ arbetsplatsen, varierade arbetsuppgifter och en god lön har dock uppkommit vara betydande motiverande faktorer för mÀklarna. Cheferna bör skapa en bÀttre dialog med mÀklarna för att öka medvetenheten kring medarbetarnas motivationsfaktorer.

Syftet var att undersöka hur implicit erfarenhetsbaserad kunskap kan tillvaratas samt huruvida det Àr möjligt för organisationer att hjÀlpa medarbetare att tydliggöra denna. Rapporten ger exempel pÄ verktyg som tydliggör implicit erfarenhetsbaserad kunskap samt undersöker medarbetarnas kÀnslor inför detta. Respondenterna valdes pÄ grund av deras lÄnga verkstadserfarenhet. Slutsatserna blev att implicit erfarenhetsbaserad kunskap gör medarbetaren trygg pÄ arbetsplatsen och i sig sjÀlv. Respondenterna kunde inte sÀtta ord pÄ sina kunskaper dÄ de vÀrderade teoretisk kunskap över praktisk, detta försvÄrade deras möjligheter att diskutera studiens föreslagna metoder.