Sökresultat:
1821 Uppsatser om Socialsekreterares förutsättningar på arbetsplatsen - Sida 3 av 122
?Man l?r ju sig hantera sina k?nslor b?ttre n?r man f?r rekreation?
Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som
?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare
i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi
efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila
och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.
Övervägande av nätverksplacering : en rättssociologisk studie av socialsekreterares konstruktioner kring övervägande enligt SoL 6:5
Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ?överväga? och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor.
Hur p?verkar olika f?ruts?ttningar det systematiska kvalitetsarbetet?
Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande
begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r
genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ
intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r
analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring
policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.
Varf?r f?r inte alla barn g? p? fritids?
2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.
UPPLEVELSER AV ATT DELTA I KREATIVA AKTIVITETER F?R VUXNA PERSONER MED CANCER
Bakgrund
Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.
?Allein Gott in der H?h sei Ehr?: Om konstn?rliga utmaningar i Johann Sebastian Bachs koralf?rspel vid Pehr Schi?rlins orgel i Gammalkils kyrka
I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr
Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess
ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och
dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.
Det dynamiska genuset. : En teorikritisk studie av hur genus görs i de religiösa texterna Ramayana och Ruts bok
Den här studien använder sig av en queerteoretisk utgångspunkt för att försöka reda ut vad som kan sägas om genuskonstruktionen i två välkända religiösa berättelser: den hinduiska Ramayana samt Ruts bok som återfinns i den hebreiska bibeln. Studien använder en hermeneutisk metod och en queerteori med teoretiska modeller av Judith Butler och Yvonne Hirdman. Det kan ses i båda berättelserna att genuset hos både manliga och kvinnliga karaktärer ändrar sig under berättelsens gång, flera gånger och i relation till varandra. Slutligen diskuteras resultaten och det visar sig att den teori som används i uppsatsen, queerteori, saknar en förståelse för det slags dynamiska genus som finns att se vid en läsning av Ruts bok och Ramayana..
Tj?nstepersonernas arbete f?r kommunens utveckling och ?verlevnad. En kvalitativ studie om mindre kommuners samarbete med n?ringslivet och tj?nstepersonernas nyckelroll.
Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.
Sjuksk?terskors erfarenheter av att anv?nda spr?ktolk : En litteratur?versikt
Bakgrund Kommunikation ?r en viktig komponent i omv?rdnaden och ?r betydande f?r att skapa en f?rst?else mellan patient och sjuksk?terska. Sjuksk?terskor har ansvar att anpassa kommunikationen utifr?n patientens f?ruts?ttningar och behov. N?r patienten har begr?nsade kunskaper i det gemensamma spr?ket blir anv?ndning av olika typer av spr?ktolk en resurs f?r att s?kerst?lla att information f?rmedlas och att patienten har m?jlighet att vara delaktig i sin v?rd.
Civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering ? en f?ruts?ttning f?r h?llbar tillv?xt enligt Agenda 2030
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina
institutionella logiker och uppfattningar.
Motivation och välbefinnande på arbetsplatsen : En studie kring hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattar att de motiverar sin personal och skapar välbefinnande på arbetsplatsen.
Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.
Flygkapning och ambassaddrama : Hur terrorhändelser iscensatts i svenska kvällstidningar 1970 ? 1975
Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.
Kommunanställdas upplevelser av hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen : En intervjustudie
Mer än 75 procent av den svenska arbetsföra befolkningen vistas i genomsnitt en tredjedel av sin vakna tid på arbetsplatsen. Detta innebär att arbetsplatsen är en effektiv plats att nå ut med hälsobudskap, hälsoutbildning, och hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att beskriva hur personal inom en kommunal förvaltning upplever sin arbetsplats som en hälsofrämjande arena. Kvalitativ metod valdes och tio respondenter valdes via ett snöbollsurval ut för intervju. Insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys.
Civilsamh?llets fotbollsinitiativ och dess sociala funktioner
Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.
UPPLEVELSER AV NATUR- OCH TR?DG?RDSAKTIVITETER F?R PERSONER 60 ?R OCH ?LDRE
Bakgrund
Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.