Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan syskonplacering med förÀnd-ringsbenÀgenhet och konfliktbenÀgenhet i arbetslivet. 214 arbetstagare frÄn 8 olika arbetsplat-ser deltog i en enkÀtundersökning, varav 102 mÀn och 112 kvinnor med en medelÄlder pÄ 32,62 Är (sd=10,64). FrÄgestÀllning och hypoteser konstruerades utifrÄn Sulloways (1996) teorier om syskonplacering. Man antar specifika nischer för att fÄ förÀldrarnas maximala uppmÀrksamhet i strÀvan för överlevnad och detta i sin tur pÄverkar formningen av vÄr per-sonlighet. Förutom demografiska frÄgor kombinerades tvÄ fÀrdigkonstruerade enkÀter (WCS och RTC) som var avsedda att mÀta konfliktbenÀgenhet och förÀndringsbenÀgenhet.

Under hösten 2007 har vi genomfört ett utredningsarbete pÄ en arbetsplats kopplad till politik och en folkvald församling. Utredningsarbetet inleddes med att en enkÀt sÀndes ut till alla anstÀllda. Ur enkÀtens resultat formulerades sedan syftet: att undersöka hur jÀmstÀlldhetsarbete kan utvecklas och arbetas vidare med pÄ en arbetsplats som till synes redan har ett etablerat jÀmstÀlldhetsarbete. Som ett led i att uppnÄ syftet frÄgade vi oss hur den informella jÀmstÀlldheten kan te sig, och hur den kan relateras till jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsplanen? Vi anvÀnde oss övergripande av teorier om genus, och applicerade bland annat teorier om könskodning, informella nÀtverk, könssegregering och motstÄnd.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilken betydelse synen pĂ„ Öst och VĂ€st har för fyra svenska chefer och dess betydelse för hur de hanterar islamofobiska vĂ€rderingar pĂ„ sin arbetsplats. Med hjĂ€lp av ett postkolonialt teoretiskt ramverk tar jag upp följande frĂ„gor: Vad informanterna anser att vĂ€st representera: vad de anser att Öst representerar: hur de vĂ€rderar islam samt hanterar islamofobiska vĂ€rderingar pĂ„ sin arbetsplats. Resultatet av denna studie visar att informanterna har en negativ syn pĂ„ Öst och islam samt en positiv syn pĂ„ VĂ€st. Det visar ocksĂ„ att informanterna förknippar islam med Öst trots att de uppger att de har en bristfĂ€llig kunskap om islam. Vidare visar resultatet att informanterna trots en negativ syn pĂ„ islam Ă€ndĂ„ anser det vara viktigt med en nolltolerans mot islamofobiska vĂ€rderingar pĂ„ arbetsplatsen.

Följande studie avser att undersöka relationen mellan engagemang, belöning och vÀlbefinnande pÄ arbetsplatsen. Siegrist (1996) förklarar sambandet genom Effort-Reward Imbalance model (ERI), nÄgot som denna studie kombinerar med Dieners (1986) teori om subjektivt vÀlbefinnande. 156 personer deltog i enkÀtstudien, dÀr 97 var kvinnor. EnkÀterna var utformade med pÄstÄenden dÀr deltagarna fick skatta sina svar. Datan analyserades genom en multipel regressionsanalys, korrelationer och t-test.

TobaksanvÀndning Àr ett av de största hoten mot vÄr hÀlsa. Det finns mycket att vinna pÄ att sluta röka cigaretter och det Àr aldrig för sent för att sluta. PÄ arbetsplatsen Àr det viktigt att fokusera pÄ arbetsmiljön dÄ denna pÄverkar individens vÀlbefinnande och hÀlsa. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vilka ÄtgÀrder som satts in inom rökavvÀnjning med inriktning pÄ arbetsplatsen som arena. Metod: För att besvara syftet har en systematisk litteraturstudie gjorts.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen och kunskapen om hur upplevelsen av diskriminering, pÄ grund av sexuell lÀggning, hos öppet homosexuella mÀn inom stockholmspolisen kan se ut. Studiens frÄgestÀllningar var: (1) Upplever informanterna, vilka Àr öppet homosexuella mÀn anstÀllda inom Polisen i Stockolm sig diskriminerade? (2) om det finns en upplevelse av diskriminering, hur upplevs den av informanterna och i vilka former förekommer den? För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr djupintervjuer genomfördes med fem öppet homosexuella polismÀn arbetande inom Stockholmspolisen. Gemensamt för samtliga informanter var att upplevelsen av diskriminering mot dem sjÀlva var lÄg. IP menade dock att de upplever en jargong pÄ arbetsplatsen som rymmer en negativ instÀllning till homosexuella i form av bland annat nedvÀrderande kommentarer.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera och redogöra för de frÄgor som uppkom i Arbetsdomstolen (AD) 2005:92. Vi kommer Àven att diskutera de genusfrÄgor som Àr relevanta för domen samt ge en allmÀn beskrivning pÄ genusfrÄgor vad gÀller förÀldraledighet i arbetslivet. Vi avgrÀnsar oss till förÀldraledighetslagens 10, 11, 12, 14 och 17 §§, och den traditionella synen pÄ mannen och kvinnan pÄ arbetsplatsen. Vi har belyst det sociologiska perspektivet kring förÀldraledighet genom en kvalitativ arbetsmetod och könsrelaterad diskriminering pÄ arbetsplatsen vid förÀldraledighet. Vi beskriver Àven förÀldraledighetslagen ur ett rÀttdogmatiskt perspektiv för att ge en bild av vad som Àr gÀllande rÀtt.

FörÀndringstempot och stressen pÄ vÄra arbetsplatser och i samhÀllet har stegrats. Stressrelaterad ohÀlsa stÄr för en stor del av lÄngtidssjukskrivningarna med de ekonomiska konsekvenser som detta innebÀr. Studiens syfte var att undersöka om man genom instrumentet Stress and Crisis Inventory (SCI) kan förutsÀga sjukskrivningstidens lÀngd vid stressrelaterad ohÀlsa. Dessutom avsÄgs att undersöka huruvida tidig kontakt med arbetsplatsen via företagslÀkare förkortade sjukskrivningstiden jÀmfört med omhÀndertagande av psykolog.Den undersökta gruppen bestod av 12 patienter med stressrelaterad ohÀlsa. Dessa indelades slumpmÀssigt i tvÄ grupper.

Chefers vÀrdering av medbestÀmmande pÄ arbetsplatsen- Hur viktigt Àr det och varför?Emelie SkÀlhammarMedbestÀmmande Àr en vÀsentlig del av dagens organisationer, vars syfte Àratt engagera personalen i arbetsprocesserna. Chefer stÄr stÀndigt mellan atttillfredsstÀlla anstÀlldas behov och organisationens krav. Tidigare forskninghar frÀmst fokuserat pÄ medbestÀmmande ur anstÀlldas perspektiv (Knoop,1991). Syftet med föreliggande studie var dÀrför att öka förstÄelsen förmedbestÀmmande ur chefers synvinkel, hur de jobbar med detta samteventuella hinder i arbete.

This thesis examines Swedish composers' modes of work and production within the Swedish film industry. It starts off with a historical overview treating live music in early silent film, the conversion to sound and the Swedish production climate until present time. The analysis consists of contemporary empirical studies; interviews with people writing music for film, TV and commercials. The musician's perspective is in focus but directors and other film workers are heard as well. The situation for female composers in a male-dominated industry is also discussed.

AbstraktVad attraheras anstÀllda inom en kunskapsorganisation av? Kandidatuppsatsen utgÄr frÄn ett intresse för varför man vÀljer att börja pÄ en viss arbetsplats och vad som gör en arbetsplats attraktiv. En fallstudie har dÀrmed genomförts pÄ det statliga företaget SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med syftet att undersöka hur attraktiv SP Àr som arbetsplats. Detta sker utifrÄn valda teorier samt en egen modell om attraktiva arbetsplatser. Modellen utgÄr och kopplar samman fem övergripande omrÄden; val av arbetsplats, viljan att stanna kvar pÄ arbetsplatsen samt grad av arbetstillfredsstÀllelse och engagemang.

Sedan bo?rjan pa? 90-talet och informationsteknikens inta?gande kan vi nu snabbare a?n na?gonsin ha?mta information fra?n va?rldens alla ho?rn. Detta go?r att spelplanen fo?r fo?retag har fo?ra?ndrats radikalt och fo?retag ma?ste anpassa sig till kunden pa? ett helt annat sa?tt a?n tidigare. Denna utveckling har tvingat fo?retag att fo?rsta? vikten av att se kundens relation till fo?retaget som en va?rdeskapande process som syftar till att utveckla la?ngvariga relationer parterna emellan.Detta kombinerat med utvecklingen av informationstekniken (IT) och hanteringen av datalagring under 1990-talet har tillsammans skapat begreppet Customer Relationship Management, fo?rkortat CRM.

Bakgrunden till denna uppsats Àr det dubbla uppdrag som socialsekreterare sÄ som grÀs-rotsbyrÄkrater har, de ska bÄde kontrollera och stötta klienten pÄ en och samma gÄng. Stu-dien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar inom socialtjÀnstens försörjningsstödsverksamhet. Dessa socialsekreterare ska bÄde arbeta för att ge hjÀlp till försörjning och hjÀlp till sjÀlvförsörjning. Jag har valt att se denna dubbel-bottnade yrkesroll som innehÄllande tvÄ olika roller; en myndighetsutövande roll och en stödjande roll. Studiens syfte Àr att försöka förstÄ och analysera vilka intrarollkonflikter som socialsekreterarens yrkesroll kan ge upphov till, vad som orsakar dessa intrarollkon-flikter samt hur de hanteras.