I denna studie undersöks skandinavisk grannsprÄksförstÄelse pÄ en arbetsplats med anstÀllda frÄn Danmark, Norge och Sverige. Syftet Àr att ta reda pÄ hur den skandinaviska sprÄkgemenskapen tar sig konkret uttryck pÄ arbetsplatsen. Materialet, som omfattar ett möte och tvÄ intervjuer, analyseras med utgÄngspunkt i ackommodationsteorin och CA (Conversation Analysis), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannsprÄksförstÄelse.Resultaten visar dels att viss ackommodation (sprÄkliga anpassningar) görs i de interskandinaviska samtalen, dels att förstÄelsen Àr asymmetrisk: de svenska medarbetarna tycks ha svÄrare Àn sina skandinaviska kolleger att förstÄ grannsprÄken. FrÀmst har de svÄrt att förstÄ talad danska, och vÀljer dÀrför ofta att tala engelska med sina danska kolleger. Talad norska förstÄs dÀremot betydligt bÀttre av svenskarna.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r r?relse- och matvanor i familjer som har barn med och utan s?rskilda behov och befinner sig i en kontext med extrasamh?llsst?d, samt att identifiera vilka faktorer som kan underl?tta respektive hindra vanorna i vardagen.Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie, vilket ?r l?mpligt med tanke p? studiens syfte. Insamling av data gjordes med semistrukturerade intervjuer med ?ppna fr?gor. Urvalet bestod av sex v?rdnadshavare med barn mellan 5-10 ?r, som rekryterades genom ett avsiktligt urval p? en f?rskola och en Friskv?rds- ochaktivitetsgrupp i tv? olika kommuner i V?stra G?taland.

Titel: MÄnga delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens LÀns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga mottagarnas bild av Norrbottens LÀns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anstÀlldaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av bÄde de nuvarande- och potentielltanstÀllda. Tillhörighet hos de nuvarande anstÀllda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns Àven ett bland de potentiellt anstÀllda vilka inte upplever attNLL Àr en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anstÀllda att informationen inom organisationen ÀrbristfÀllig och det finns en oförstÄelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anstÀllda har av NLLsom arbetsplats Àr överlag vÀldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.

Tidigare studier har uppvisat varierande resultat vad gÀller arbetsplatsens utformning och samband med kommunikation. Faktorer som tÀthet och kontorstyp har visat sig ha samband med kommunikationsmönster pÄ arbetsplatsen. Syftet med den föreliggande studien Àr att undersöka om tÀtheten pÄ kontoret har ett samband med kommunikationsmönstret pÄ arbetsplatsen. I studien ingick 1865 kontorstjÀnstemÀn vilka fick besvara en enkÀt med 22 frÄgor rörande kommunikation. En analys gjordes dÀr deltagarna delades in i tre grupper, utifrÄn hur tÀtt de satt; cellkontor, icke tÀta och tÀta öppna kontorslandskap.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vĂ„rdpersonals upplevelser av vĂ„ldsamma patienter och situationer samt att se ifall omvĂ„rdnadssituationen pĂ„verkas för en vĂ„ldsam patient. Även att se vilka stödjande Ă„tgĂ€rder arbetsplatsen kan erbjuda personal som upplevt en vĂ„ldsam situation och ifall Antonovskys begrepp, kĂ€nsla av sammanhang, Ă€r nĂ€rvarande bland vĂ„rdpersonalen pĂ„ den slumpmĂ€ssigt utvalda vĂ„rdcentralen. Metoden som ligger till grund för denna studie Ă€r utav en kvalitativ inriktning med ett fenomenologiskt synsĂ€tt i bakgrunden. Data insamlades genom intervjuer med en lĂ€kare, tre sjuksköterskor och en undersköterska. Resultatet visar att vĂ„rdpersonal sĂ€llan upplevde vĂ„ldsamma situationer Ă€ven om det förekommer.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Ledarskapet har förÀndrats över tid, samtidigt har ocksÄ samhÀllet förÀndrats. Behoven och de egenskaper som stÀmde överens tidigare för ledarskap har förÀndrats och kommer att förÀndras i framtiden. Förr i tiden har ledarskapet visat auktoritÀra drag dÀr lite hÀnsyn tagits för de anstÀlldas behov men Àven mindre förstÄelse om de anstÀlldas betydelse. Idag Àr ledarskapet mer situations anpassat dÀr ledaren har insikt om de anstÀlldas behov men dÀr det Àven stÀlls högre krav pÄ flexibilitet samt social kompetens hos ledaren. Denna studie syftar till att belysa vilka egenskaper en ledare bör ha för att motivera och engagera medarbetarna och denna studie Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer.UppstÄdda situationer kan krÀva att ledaren anpassar sin ledarstil och det tycks finnas ett samband mellan ledares ledarstilar och hur det pÄverkar medarbetarnas arbetsmiljö och engagemang.

Sverige anno 2014 Àr ett land tydligt pÄverkat av globalisering och mÄngkultur, dÀr mÀnniskor frÄn alla vÀrldens hörn, med olika geografiska och kulturella bakgrunder möts för att interagera, kommunicera och samspela med varandra. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur individerna pÄ en svensk arbetsplats, med tydlig mÄngkulturell prÀgel, uppfattar möjligheterna till samarbete och interaktion. Arbetsplatsen vi valt för denna undersökning Àr en multinationell snabbmatskedja, och mer specifikt tvÄ av dess restauranger i Uppsala och Stockholm. DÄ organisationen dÀr arbetet sker i sig har möjlighet att pÄ olika sÀtt pÄverka de anstÀlldas beteende sÄ fokuserade vi Àven pÄ denna aspekt för att fÄ en heltÀckande bild av arbetsplatsens och arbetets förutsÀttningar och dynamik. Det empiriska materialet, som samlades in genom sÄvÀl kvalitativa intervjuer som observationer i fÀltet, analyserades med hjÀlp av begrepp och teorier frÄn Ahrne och Brunssons (2011) organisationsteoretiska begreppsapparat och Blumers symboliska interaktionism (1989).

Genom att studera ledares motivation och tillfredsstÀllelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frÄgestÀllningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras pÄ arbetsplatsen i förhÄllande SDT ? om de Àr sjÀlvbestÀmmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsstÀllelse. FrÄgeformulÀr besvarades av 48 mÀn och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett berÀknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest sjÀlvbestÀmmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrÄn sjÀlvbestÀmmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsstÀllelse.

Socialsekreterares arbetsvillkor kÀnnetecknas i skrivande stund av en hög arbetsbelastning, personalomsÀttning och arbetsrelaterad stress. Denna studie undersöker och analyserar socialsekreterares erfarenhet av att arbeta inom myndighetsutövning, mer specifikt inom barn- och ungdomsenheter. Syftet med studien Àr att med bakgrund till de negativa arbetsvillkoren undersöka vilka faktorer det Àr som gör att socialsekreterare stannar pÄ sin arbetsplats. Detta dÄ den senaste forskningen sÄvÀl internationellt och nationellt har fokuserat pÄ faktorer som bidrar till att socialsekreterare slutar pÄ sin arbetsplats. Att synliggöra positiva arbetsmiljöfaktorer inom myndighetsarbetet kan ses som ett steg till ett förbÀttringsarbete.

I detta projekt har en tvÀrsnittsstudie gjorts av flamlödare som pÄ sin arbetsplats utsÀttes för vÀtefluorid och dÀr mÄnga drabbats av nÀsblödningar. Detta trots att i lokalen uppmÀtta nivÄer av vÀtefluorid lÄg under nuvarande svenska takgrÀnsvÀrde 1,7 mg/m3.VÀtefluorid Àr en starkt irriterande gas som kan ge skador via hud och luftvÀgar. UngefÀr 2,5 % hudexponering av vÀtefluorid kan vara dödlig pÄ grund av hyperkalemi och/eller hypocalcemi som bÄda kan ge svÄr hjÀrtrytmrubbning. Inhalation av vÀtefluorid kan ge skadlig lungpÄverkan, i vÀrsta fall lungödem (1,2).Syftet med projektet var att försöka förstÄ varför symtomen med nÀsblod uppstod.Undersökt grupp var personal pÄ den aktuella arbetsplatsen. Samtliga 31 lödarbetare och 23 kontroller besvarade ett frÄgeformulÀr om olika luftvÀgssymtom.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkÀtundersökning dÀr medarbetare inom bÄde offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress pÄ arbetsplatsen Àr bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med lÄg kontroll, brist pÄ stöd och uppmuntran frÄn arbetskamrater samt brist pÄ information. Vi fann Àven att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Konflikter med förÀldrar, vÀnner, arbetskollegor, chefer med fler Àr ett naturligt fenomen i det dagliga livet, alla av oss har erfarenheter av dem och alla har vi olika metoder för hur vi hanterar konflikterna. I den vetenskapliga forskningen och litteraturen existerar det mÀngder av arbeten om Àmnet men ingen berör pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt konflikthantering bland första linjens chefer i offentlig Àldreomsorg. Syftet med studie har dÀrför varit att belysa hur första linjens chefer i offentlig Àldreomsorg uppfattar och beskriver konflikter inom arbetsorganisationen samt undersöka hur första linjens chefer hanterar konflikter mellan personal pÄ arbetsplatsen. Tre frÄgor stÀlldes Àven för att kunna besvara syftet: Hur definierar cheferna konflikt begreppet och vilka personliga upplevelser har första linjens chefer av konflikt bland personal i arbetet?; Vilka pÄverkningar upplever första linjens chefer konflikter har pÄ arbetsplatsen?; och Vilka konflikthanteringsstrategier anvÀnder första linjens chefer vid hantering av konflikter mellan personal pÄ arbetsplatsen? Arbetet vilar pÄ en kvalitativ grund med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod, intervjuerna har genomförts med första linjens chefer i offentlig Àldreomsorg i en mellanstor kommun i norra Sverige.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva hur undersköterskor upplever attarbetsmiljön pÄverkar hÀlsan.Metod: Sex stycken undersköterskor intervjuades. Urvalet skedde genom ettbekvÀmlighetsurval dÀr den kommunala verksamheten valde arbetsplats dÀr intervjuernagenomfördes. Intervjuguiden tÀckte omrÄden som sjÀlvupplevd hÀlsa, hÀlsofrÀmjande faktorersamt kontroll och inflytande pÄ arbetsplatsen. Data analyserades efter en kvalitativ temaanalysdÀr förekommande teman valdes ut.Resultat: Det tema som undersköterskorna upplevde som hÀlsofrÀmjande pÄ arbetsplatsen vardet sociala samspelet. JobbtillfredsstÀllelsen bland undersköterskorna identifierades somundersköterskornas kÀnsla av att det var roligt pÄ jobbet och var Àven kopplat till densjÀlvupplevda hÀlsan.

Dimensionsanalysen visar att det Àr mÄnga anstÀllda som gÀrna vill se facket arbetainom ett brett omrÄde, i mÄnga fall inom flera omrÄden som strÀcker sig frÄn dettraditionella verksamhetsomrÄdet till jÀmstÀlldhetsarbete och mer samhÀllsövergripandefrÄgor. Detta kan ses som ett uttryck för den moraliska ekonomin i samhÀllet, dÄ det finnsett grundlÀggande stöd för breda och kollektiva lösningar. Samtidigt framkommer det att deflesta anstÀllda Àndock anser att fackets viktigaste uppgift ligger inom det traditionellaverksamhetsomrÄdet. Dimensionsanalysen visade pÄ att fackets traditionellaverksamhetsomrÄde hade den överlÀgset starkaste dimensionaliteten.För anstÀllda Àr fackets uppgift i första hand pÄ arbetsplatsen, dÀr de förvÀntas agerai frÄgor om arbetsmiljö, löner och anstÀllningstrygghet. Samtidigt visar samma resultat pÄ attdet finns grupper av anstÀllda som snarare ser att fackets uppgift Àr att frÀmja jÀmstÀlldhetoch motverka diskriminering pÄ arbetsplatsen eller att bemöta bÄde traditionella frÄgor ochjÀmstÀlldhets- och diskrimineringsarbete, men att detta skall ske pÄ en samhÀllsövergripandenivÄ i första hand..