Bakgrunden till undersökningen Àr att arbetsplatsen Àr en viktig arena att arbeta hÀlsofrÀmjande pÄ, eftersom en stor del av befolkningen nÄs via denna och olika hÀlsobeteenden kan pÄverkas innan ohÀlsa uppstÄr. En framgÄngsrik strategi för att skapa hÀlsosammare arbetsplatser Àr att arbeta med friskvÄrd. Om mÀnniskor ska kunna leva hÀlsosamt krÀvs att de fÄr möjlighet att göra det Àven pÄ arbetsplatsen, dÄ hÀlsa bör ses ur ett helhetsperspektiv. EduTainer har utarbetat en metod för att arbeta med friskvÄrd pÄ företag. Ett företag som arbetat efter denna metod, med gott resultat, Àr MÄleriproduktion AB.

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur en kommun i V?stsverige arbetar med planering och servering av konsistensanpassad kost inom ?ldreomsorgen, med s?rskilt fokus p? de sensoriska aspekterna utseende och smak.Metod: Studien best?r av en kvalitativ metod och genomf?rdes som en fallstudie vid ett s?rskilt boende inom ?ldreomsorgen i Ale kommun. Datainsamlingen omfattadesemistrukturerade intervjuer och informella samtal med nyckelpersoner inom kost- och omsorgsverksamhet samt observationer av m?ltidsmilj?, tillagning och servering avkonsistensanpassad kost. Urvalet inkluderade enhetschefer, kock och omsorgspersonal samt en boende, f?r att belysa arbetet ur olika perspektiv och delar avm?ltidsprocessen.

Att arbeta som socialsekreterare anses vara utmanade, krÀvande och stressigt. Vad Àr det egentligen socialsekreterarna anser vara pÄfrestande och vad behöver de för stöd i sitt arbete? Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare i individ- och familjeomsorgen upplever tillgÄngen och/eller bristen pÄ handledning och medarbetarstöd. Men Àven vad det stödet i form av handledning och medarbetare hade för betydelse för dem i arbetet och om det fanns nÄgon skillnad gÀllande behovet av stöd beroende pÄ arbetslivserfarenhet. Denna studie bygger pÄ en kvalitativ forskningsstrategi dÀr empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare frÄn tvÄ mindre kommuner i Sverige.

Det Àr av intresse för alla organisationer att skapa en tillfredsstÀlld personalstyrka som Àr motiverad till att prestera bra pÄ arbetsplatsen och dÀrmed har arbetsmotivation. Dock krÀvs det en frisk personalstyrka som Àr vid hÀlsa och dÀrmed Àr nÀrvarande vid arbetsplatsen, för att organisationen ska kunna ta del av dessa prestationer. Det Àr dÀrför viktigt att finna faktorer som uppmuntrar personalen att prestera bra pÄ arbetet och samtidigt frÀmja vÀlmÄende. Den hÀr studien undersöker huruvida det föreligger ett samband mellan arbetsmotivation och hÀlsa bland sjukvÄrdspersonal. Resultatet bygger pÄ en enkÀt med fasta svarsalternativ, vilken delats ut till 218 respondenter bestÄende av undersköterskor och lÀkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg..

Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer. Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.

Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en ?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda h?ndelser och katastrofer.

Stressrelaterade sjukdomar Àr ett problem som ökar i samhÀllet. UniversitetslÀrare upplever ofta kÀnslan av att inte rÀcka till. Syftet med studien var att se hur universitetslÀrare lÀr sig att hantera stressorer pÄ arbetsplatsen. Vi utgick ifrÄn teorierna erfarenhetsbaserat lÀrande och KASAM (kÀnsla av sammanhang), vi valde dessa tvÄ eftersom vi tycker att de kompletterar varandra. I tidigare forskning ses kÀnslan av sammanhang och copingstrategier som hÀlsoresurser pÄ arbetsplatsen.

Bakgrund? Kommunikation ?r en central del av sjuksk?terskans profession och har stor betydelse f?r att skapa trygghet, delaktighet och f?rst?else hos barn inom slutenv?rden. F?r att kommunikationen ska vara meningsfull beh?ver den anpassas efter barnets ?lder, mognad och individuella behov. Tidigare forskning visar dock att sjuksk?terskor ofta upplever utmaningar kopplade till tid, erfarenhet och kulturella aspekter.? Syfte? Syftet med denna litteratur?versikt var att beskriva sjuksk?terskans upplevelse av att kommunicera med barn inom slutenv?rden.? Metod? Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

Socialsekreterare Àr en yrkesgrupp med stora pÄfrestningar emotionellt och ÀrendemÀssigt. Enligt tidigare studier har belastningen pÄ socialsekreterare de senaste tio Ären ökat. Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger pÄ en sammansatt metod bestÄende av kvalitativa intervjuer och textanalys.

Romantiska relationer pÄ arbetsplatsen ökar i frekvens dÄ mÄnga idagtillbringar mer tid pÄ arbetsplatsen. Dessa relationer pÄverkar inte bara individerna i paret utan har effekter Àven för deras medarbetare och organisationen de arbetar i. Syftet med studien var att förstÄ hurrelationerna pÄverkar och upplevs av dem som inte sjÀlva Àr involverade i den. För att uppnÄ detta gjordes halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra mÀn, vilka analyserades tematiskt. Ur resultatet framkom Ätta teman som inverkar pÄ hur romantiska relationer upplevs.

FrÄgan om socialsekreterares arbetssituation Àr en frÄga som Àr aktuell. PÄ mÄnga hÄll kÀnner sig socialsekreterare utsatta och pressade, dÄ deras arbetsbörda Àr alltför hög i förhÄllande till de redskap och resurser de har att tillgÄ. Arbetsbördan ökar dÄ personalomsÀttningen Àr hög och man tvingas tÀcka upp för andras tjÀnster, nÄgot som har lett till en stor debatt i samhÀllet och Àven demonstrationer. Det Àr utifrÄn denna bakgrund som författarna bestÀmde sig för att genomföra denna studie. De ville undersöka vad för stress det finns i socialsekreterares vardagliga arbete, hur de hanterar den samt vad det Àr i socialsekreterarnas arbetssituation som gör att de löper en ökad risk att bli utbrÀnda.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.