Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn kvalitativ data synliggöra perspektiv pÄ genus och könsstereotyper, i kombination med organisation. Empirin utgÄr frÄn fyra informanters perspektiv pÄ dessa frÄgor, med utgÄngspunkt frÄn deras egen arbetssituation. Grunden i intervjuerna har varit hur informanterna stÀller sig till det faktum att de befinner sig i minoritet könsmÀssigt pÄ arbetsplatsen och hur detta pÄverkar arbetssituationen, samt vad som gjort att de valt att bryta könsmönstret i ett annars segregerat arbetsliv.Teorin tar sin utgÄngspunkt i skapandet av kön och genus i kombination med organisation. Samt lyfts en diskussion kring avvikelse som utgÄr frÄn Erving Goffmans begrepp stigma.Resultaten visar att informanterna varit medvetna om sin minoritetssituation, bÄde i positiv och ocksÄ i negativ bemÀrkelse. Mestadels anser de dock att de kunnat ingÄ som en del av gruppgemenskapen.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Bakgrunden till undersökningen Àr att arbetsplatsen Àr en viktig arena att arbeta hÀlsofrÀmjande pÄ, eftersom en stor del av befolkningen nÄs via denna och olika hÀlsobeteenden kan pÄverkas innan ohÀlsa uppstÄr. En framgÄngsrik strategi för att skapa hÀlsosammare arbetsplatser Àr att arbeta med friskvÄrd. Om mÀnniskor ska kunna leva hÀlsosamt krÀvs att de fÄr möjlighet att göra det Àven pÄ arbetsplatsen, dÄ hÀlsa bör ses ur ett helhetsperspektiv. EduTainer har utarbetat en metod för att arbeta med friskvÄrd pÄ företag. Ett företag som arbetat efter denna metod, med gott resultat, Àr MÄleriproduktion AB.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Att arbeta som socialsekreterare anses vara utmanade, krÀvande och stressigt. Vad Àr det egentligen socialsekreterarna anser vara pÄfrestande och vad behöver de för stöd i sitt arbete? Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare i individ- och familjeomsorgen upplever tillgÄngen och/eller bristen pÄ handledning och medarbetarstöd. Men Àven vad det stödet i form av handledning och medarbetare hade för betydelse för dem i arbetet och om det fanns nÄgon skillnad gÀllande behovet av stöd beroende pÄ arbetslivserfarenhet. Denna studie bygger pÄ en kvalitativ forskningsstrategi dÀr empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare frÄn tvÄ mindre kommuner i Sverige.

Det Àr av intresse för alla organisationer att skapa en tillfredsstÀlld personalstyrka som Àr motiverad till att prestera bra pÄ arbetsplatsen och dÀrmed har arbetsmotivation. Dock krÀvs det en frisk personalstyrka som Àr vid hÀlsa och dÀrmed Àr nÀrvarande vid arbetsplatsen, för att organisationen ska kunna ta del av dessa prestationer. Det Àr dÀrför viktigt att finna faktorer som uppmuntrar personalen att prestera bra pÄ arbetet och samtidigt frÀmja vÀlmÄende. Den hÀr studien undersöker huruvida det föreligger ett samband mellan arbetsmotivation och hÀlsa bland sjukvÄrdspersonal. Resultatet bygger pÄ en enkÀt med fasta svarsalternativ, vilken delats ut till 218 respondenter bestÄende av undersköterskor och lÀkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg..

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.