Att de anstÀllda Àr den största tillgÄngen i ett företag har nu blivit en sjÀlvklarhet. Framtida konkurrensförmÄga och utsikter för företaget ligger i hÀnderna pÄ dess anstÀllda. Kompetensutveckling och hantering, som rekrytering, utveckling och trÀning av de anstÀllda, anses vara betydande för ett företags chans att lyckas. Kraven pÄ kompetensförnyelse kan inte tillgodoses med enbart traditionell utbildning i form av kurser, seminarier eller studiecirklar. Kompetensförnyelse mÄste i stÀllet handla om att lÀra i arbetet, pÄ arbetsplatsen, genom att lösa problem i arbetsuppgiften.

Hot, vÄld och otillÄten pÄverkan Àr en problematik som förekommer inom socialtjÀnstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och pÄverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle pÄverkas, kan i vÀrsta fall barns rÀtt till en trygg uppvÀxt sÀttas pÄ spel. I studien anvÀndes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar pÄ att socialsekreterare inte skulle lÄta sig pÄverkas av hot och vÄld nÀr de fattar beslut.

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka och identifiera vilka faktorer som p?verkar matsvinnet inom ?ldreomsorgen utifr?n k?kspersonalens, omsorgspersonalens ochenhetschefers upplevelser och erfarenheter, samt att skapa ?kad f?rst?else f?r arbetss?tt och ?tg?rder som kan bidra till att minska matsvinnet.Metod: Studien genomf?rdes med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enk?ter, intervjuer och observationer. Enk?terna riktades till k?kspersonal och omsorgspersonal inom ?ldreomsorgen i Varbergs kommun och G?teborgs kommun. Observationer genomf?rdes p? ?ldreboenden under m?ltidssituationer och intervjuergenomf?rdes med tv? enhetschefer som inom k?ksverksamheten.

Arbetsmiljöns utformning inom verksamheten har stort inflytande pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande och arbetsglÀdje. En arbetsmiljö som utgörs av ett fientligt klimat kan leda till konflikter i arbetsgruppen som vid otillrÀcklig hantering kan klassas som mobbning. Mobbning ses idag som ett vanligt förekommande arbetsplatsproblem inom sjuksköterskeprofessionen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mobbning pÄ arbetsplatsen. I denna integrerade litteraturöversikt ingick 14 artiklar av varierande metodologisk ansats vilka besvarade studiens frÄgestÀllningar om orsaker till mobbning, hur mobbning yttrar sig pÄ arbetsplatsen, konsekvenser för sjuksköterskan samt förebyggande och hantering av mobbning.

Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.

För uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl krÀvs saklig grund och vid avskedande skall arbetstagaren "grovt Äsidosatt sina Äligganden". Lagen om anstÀllningsskydd innehÄller dock inga preciseringar av vad dessa rekvisit innebÀr, utan detta har lÀmnats till rÀttstillÀmpningen att avgöra. VÄrt syfte med denna uppsats var dÀrför att först och frÀmst klargöra begreppen, uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och avskedande, och dÀrefter undersöka de fall dÀr uppsÀgning eller avskedande har förelegat pÄ grund av misshandel, som skett pÄ eller i anslutning till arbetsplatsen. Vi ville ocksÄ visa pÄ i vilka situationer som begreppen Àr tillÀmpliga och vad som skiljer dem Ät. Vi har dock ej berört den offentliga sektorn och ej heller fall dÀr misshandeln ej skett pÄ eller i anslutning till arbetsplatsen.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Syftet med studien ?r att n? f?rdjupad kunskap om hur l?rare i anpassad grundskola utformar och genomf?r l?sundervisning f?r elever som l?ser ?mnesomr?den, med fokus p? tidiga och grundl?ggande l?sf?rm?gor. Genom att synligg?ra vilka metoder och strategier som anv?nds i undervisningen samt hur dessa motiveras av l?rarna, avser studien att bidra med praktikn?ra kunskap. Studien utg?r fr?n en kvalitativ ansats.

Uppsatsen unders?ker hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer upplever och beskriver sitt professionella handlingsutrymme i en medicinskt dominerad v?rdkontext samt vilka strategier de anv?nder f?r att skapa, uppr?tth?lla och p?verka sitt handlingsutrymme inom dessa villkor.Studien bygger p? semistrukturerade intervjuer med ?tta h?lso- och sjukv?rdskuratorer verksamma inom somatisk och psykiatrisk v?rd. Materialet analyserades med tematisk analys och tolkades med st?d av teorier om handlingsutrymme, profession, medikalisering och makt.Resultatet visar att kuratorers handlingsutrymme formas i samspelet mellan medicinsk dominans, patienters livsvillkor och organisatoriska villkor. Psykosociala perspektiv beh?ver ofta legitimeras f?r att f? genomslag i en v?rdkontext d?r medicinska perspektiv ges tolkningsf?retr?de.

Mot bakgrund av ett ökat medvetande och ett större fokus pÄ jÀmstÀlldhetsfrÄgor i PiteÄ kommun de senaste Ären, syftar denna kandidatuppsats till att se huruvida socialsekreterare som arbetar med handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd konstruerar och formulerar könsstereotypa och könsnormativa förstÀllningar om, och framstÀllningar av, klienter. Undersökningen genomförs genom att, med utgÄngspunkt i socialkonstruktivismen, studera heltidsanstÀllda socialsekreterares avslutade klientjournaler. Journalerna analyseras med hjÀlp av kvalitativ textanalys, med inslag av textanalys med fokus pÄ kön och kvantitativ textanalys. Genom riktade frÄgor samt ett öppet studerande av datamaterialet framkommer att det rÄder vissa skillnader mellan manliga och kvinnliga klienters journaler. Det skrivs totalt sett mer i kvinnliga klienters journaler, sÀrskilt kring omrÄdena Familj/Boende och HÀlsa, medan det skrivs nÄgot mer kring Arbete/SysselsÀttning och Ekonomi i de manliga klienternas journaler.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Denna uppsats Àr en komparativ studie mellan svensk och norsk arbetslagstiftning. Arbetet belyser likheter och skillnader mellan lÀnderna i vad som utgör saklig grund för alkoholrelaterade uppsÀgningar. Vid en överskÄdlig blick mellan lÀndernas arbetslagstiftning Àr det mycket som kan förefalla lika dÄ den svenska lagen om anstÀllningsskydd ligger som förebild för den norska motsvarigheten arbeidsmiljÞloven. Vid en nÀrmare studie upptÀcker man dock skillnader i lÀndernas rÀttstillÀmpning gÀllande synen pÄ alkoholmissbruk pÄ arbetsplatsen. I Sverige görs det en skillnad mellan alkoholmissbruk av misskötselkaraktÀr och alkoholmissbruk av sjukdomskaraktÀr.

I dagens samhÀlle har det blivit allt vanligare att anstÀllda upplever stress pÄ arbetsplatsen, pÄ grund av att de upplever för mycket ansvar och krav pÄ sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt anstÀllda upplever att lÄngvarig stress pÄ arbetsplatsen kan pÄverka deras hÀlsa och hur lÄngvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen anvÀndes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet lÄngvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anstÀllda frÄn olika företag men med samma anstÀllnings position.

Bakgrund: N?r ett barn ?r d?ende skapas en komplex situation f?r f?r?ldrar och specialistsjuksk?terskor inom intensivv?rden. N?r kurativ behandling ?verg?r till v?rd i livets slutskede s?tts stor press p? s?v?l personal som f?r?ldrar. V?rden kring d?ende barn och deras f?r?ldrar b?r utg? fr?n ett familjecentrerat f?rh?llningss?tt med barnets r?ttigheter i fokus.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.