Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhÀndertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks Àven tillÀmpning av tvÄngsvÄrdslagstiftning i förhÄllande till gravida missbrukare och socialsekreterares förhÄllningssÀtt till etiska aspekter nÀr beslut om tvÄngsvÄrd av gravida missbrukare tas. Studien Àr kvalitativ och genomförs med hjÀlp av intervjuer med socialsekreterare och Àven med hjÀlp av officiella dokument frÄn olika myndigheter. I studien anvÀnds teorier som empowerment och företrÀdarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006).

Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

Eftersom individer i arbetslivet tillbringar största delen av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen ses denna som en god arena för hÀlsofrÀmjande insatser. Med olika interventioner kan det skapas friskare anstÀllda och dÀrmed effektivare företag. HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder Àr dÀrför av intresse för bÄde anstÀllda och arbetsgivare. Det Àr framförallt individers mat-, motions- och tobaksvanor som pÄverkar hÀlsan. Arbetsgivarens insatser bör i första hand riktas mot motionsvanorna, eftersom dessa har störst hÀlsopÄverkan och i andra hand mot tobaksvanorna.

Ridterapi har pÄ senare tid börjat anvÀndas som en komplettarande behandlingsmetod för psykosocial problematik. I dagslÀget finns Ànnu inte mycket forskning inom Àmnet och behandlingsmetoden Àr vare sig speciellt kÀnd eller etablerad. I denna uppsats görs en kartlÀggning av socialsekreterares uppfattning och kÀnnedom om ridterapi. Undersökningen var i form av en enkÀt och genomfördes i Uppsala lÀn dÀr socialsekreterare som arbetar med placeringar pÄ HVB-hem medverkade. Vi ville se om olika faktorer som exempelvis ett eget djurintresse, kunskap om behandlingsmetoden, kön och Älder kunde pÄverka deras instÀllning till ridterapi.

Allt professionellt mÀtningsarbete i Sverige styrs av olika dokument för att sÀkerstÀlla att kvalitetskraven uppnÄs, anlÀggningsarbeten Àr inget undantag. DÀrför var syftet att sammanstÀlla de objektspecifika kraven pÄ vÀg 55 Yxtatorpet ? Malmköping och undersöka vilka rutiner och kontroller som genomförs för att sÀkerstÀlla kvaliteten.Litteraturstudier har gjorts för att sammanstÀlla kraven, frÀmst av dokument som finns pÄ arbetsplatsen. Sökningar pÄ Internet har gjorts frÀmst för att hitta kravdokument som styr handlingarna pÄ arbetsplatsen.Intervjuer genomfördes med 2 personer pÄ arbetsplatsen, med olika arbetsuppgifter för att ta reda pÄ om det finns rutiner och kontroller som genomförs och vilka dessa i sÄdana fall Àr.Resultatet blev en sammanfattning av styrande dokument speciellt de som gÀller för vÀg 55. De styrande dokumentens krav pÄ metoder och kontroll styrks av de tvÄ intervjuerna. .

Uppsatsens syfte var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur placeringar pÄ lÄst institution inverkar pÄ ungdomar. VÄra frÄgestÀllningar var 1. Vilka faktorer har betydelse för placerade ungdomars sociala utveckling? 2. PÄ vilket sÀtt kan tvÄng motivera till positiv social utveckling? Studien har en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position med kvalitativ ansats och vÄr empiri bygger pÄ intervjuer med fyra socialsekreterare.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för habiliteringsassistenters uppfattning om hur negativ stress kan förebyggas pÄ arbetsplatsen. Studiens frÄgestÀllning söker svar pÄ innebörden av negativ stress för habiliteringsassistenter och deras uppfattning om hur den kan förebyggas. Sex habiliteringsassistenter deltog i studien och kontaktades via ett mÄlstyrt bekvÀmlighetsurval. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med öppna frÄgor. Dataanalysen genomfördes ur ett fenomenografiskt perspektiv och resulterade i tvÄ kategorisystem.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

Uppsatsen undersöker hur personalen pÄ EknÀs ungdomshem upplever rÀttvisa pÄ sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anstÀllda varav 15st mÀn och 16st kvinnor. PÄ arbetsplatsen finns en hög sjukfrÄnvaro och hög personalomsÀttning som kan leda till ökad upplevelse av orÀttvisa. Trots detta har de anstÀllda ingen utbredd upplevelse av total eller allmÀn orÀttvisa, vissa saker upplevs mer rÀttvist medan andra saker upplevs mer orÀttvist. Personal upplever sig orÀttvist behandlade i situationer som hÀrrör till anstrÀngning, de tycker inte de fÄr de resurser de förtjÀnar eller kan pÄverka sin situation nÀr de anstrÀnger sig utöver det normala pÄ arbetsplatsen.

Studiens syfte var att ta reda pÄ socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den pÄverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjÀlp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stÀmmer överens med RÀdda Barnens och att barn som lever med förÀldrar med försörjningsstöd eller har lÄg inkomststandard lever i barnfattigdom. PÄverkan för barnen Àr utanförskap pÄ grund av att de inte har möjligheter att fÄ moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar ocksÄ att fritidsaktiviteter Àr viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.