Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för habiliteringsassistenters uppfattning om hur negativ stress kan förebyggas pÄ arbetsplatsen. Studiens frÄgestÀllning söker svar pÄ innebörden av negativ stress för habiliteringsassistenter och deras uppfattning om hur den kan förebyggas. Sex habiliteringsassistenter deltog i studien och kontaktades via ett mÄlstyrt bekvÀmlighetsurval. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med öppna frÄgor. Dataanalysen genomfördes ur ett fenomenografiskt perspektiv och resulterade i tvÄ kategorisystem.

Uppsatsen undersöker hur personalen pÄ EknÀs ungdomshem upplever rÀttvisa pÄ sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anstÀllda varav 15st mÀn och 16st kvinnor. PÄ arbetsplatsen finns en hög sjukfrÄnvaro och hög personalomsÀttning som kan leda till ökad upplevelse av orÀttvisa. Trots detta har de anstÀllda ingen utbredd upplevelse av total eller allmÀn orÀttvisa, vissa saker upplevs mer rÀttvist medan andra saker upplevs mer orÀttvist. Personal upplever sig orÀttvist behandlade i situationer som hÀrrör till anstrÀngning, de tycker inte de fÄr de resurser de förtjÀnar eller kan pÄverka sin situation nÀr de anstrÀnger sig utöver det normala pÄ arbetsplatsen.

Studiens syfte var att ta reda pÄ socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den pÄverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjÀlp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stÀmmer överens med RÀdda Barnens och att barn som lever med förÀldrar med försörjningsstöd eller har lÄg inkomststandard lever i barnfattigdom. PÄverkan för barnen Àr utanförskap pÄ grund av att de inte har möjligheter att fÄ moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar ocksÄ att fritidsaktiviteter Àr viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.

Att de anstÀllda Àr den största tillgÄngen i ett företag har nu blivit en sjÀlvklarhet. Framtida konkurrensförmÄga och utsikter för företaget ligger i hÀnderna pÄ dess anstÀllda. Kompetensutveckling och hantering, som rekrytering, utveckling och trÀning av de anstÀllda, anses vara betydande för ett företags chans att lyckas. Kraven pÄ kompetensförnyelse kan inte tillgodoses med enbart traditionell utbildning i form av kurser, seminarier eller studiecirklar. Kompetensförnyelse mÄste i stÀllet handla om att lÀra i arbetet, pÄ arbetsplatsen, genom att lösa problem i arbetsuppgiften.

Bakgrund: N?r ett barn ?r d?ende skapas en komplex situation f?r f?r?ldrar och specialistsjuksk?terskor inom intensivv?rden. N?r kurativ behandling ?verg?r till v?rd i livets slutskede s?tts stor press p? s?v?l personal som f?r?ldrar. V?rden kring d?ende barn och deras f?r?ldrar b?r utg? fr?n ett familjecentrerat f?rh?llningss?tt med barnets r?ttigheter i fokus.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Hot, vÄld och otillÄten pÄverkan Àr en problematik som förekommer inom socialtjÀnstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och pÄverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle pÄverkas, kan i vÀrsta fall barns rÀtt till en trygg uppvÀxt sÀttas pÄ spel. I studien anvÀndes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar pÄ att socialsekreterare inte skulle lÄta sig pÄverkas av hot och vÄld nÀr de fattar beslut.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Arbetsmiljöns utformning inom verksamheten har stort inflytande pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande och arbetsglÀdje. En arbetsmiljö som utgörs av ett fientligt klimat kan leda till konflikter i arbetsgruppen som vid otillrÀcklig hantering kan klassas som mobbning. Mobbning ses idag som ett vanligt förekommande arbetsplatsproblem inom sjuksköterskeprofessionen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mobbning pÄ arbetsplatsen. I denna integrerade litteraturöversikt ingick 14 artiklar av varierande metodologisk ansats vilka besvarade studiens frÄgestÀllningar om orsaker till mobbning, hur mobbning yttrar sig pÄ arbetsplatsen, konsekvenser för sjuksköterskan samt förebyggande och hantering av mobbning.

För uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl krÀvs saklig grund och vid avskedande skall arbetstagaren "grovt Äsidosatt sina Äligganden". Lagen om anstÀllningsskydd innehÄller dock inga preciseringar av vad dessa rekvisit innebÀr, utan detta har lÀmnats till rÀttstillÀmpningen att avgöra. VÄrt syfte med denna uppsats var dÀrför att först och frÀmst klargöra begreppen, uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och avskedande, och dÀrefter undersöka de fall dÀr uppsÀgning eller avskedande har förelegat pÄ grund av misshandel, som skett pÄ eller i anslutning till arbetsplatsen. Vi ville ocksÄ visa pÄ i vilka situationer som begreppen Àr tillÀmpliga och vad som skiljer dem Ät. Vi har dock ej berört den offentliga sektorn och ej heller fall dÀr misshandeln ej skett pÄ eller i anslutning till arbetsplatsen.

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.