I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

Syftet med denna studie är att undersöka bildämnets roll och plats i skolans ämnesövergripande undervisning. Bakgrunden till valet av ämnesområde ligger i mångårigt engagemang och arbete med att integrera bildämnet med skolans övriga ämnen. Utifrån ett intervjumaterial undersöks hur bildämnet kan integreras med olika ämnen i skolan men även hur olika lärargrupper förhåller sig och arbetar med bilder i undervisningen. Undersökningsmaterialet utgår från djupintervjuer med fyra utvalda lärare från både grund- och gymnasieskolan. De utvalda skolorna är alla belägna inom storstockholmsområdet.

Uppsatsen behandlar ett ämne som alltid är aktuellt i skolvärlden, nämligen hur bedömning av elever ska gå till och hur läraren ska få dem att utvecklas. Istället för att beskriva en idag, år 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lärande/formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ?metod? som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet på tre nivåer, i text, diskursiv praktik och social praktik. Utgångsläget, enligt denna metod, och teori, är att det ständigt pågår en förändringsprocess i alla sociala sammanhang som påverkas av det språkbruk som används just där och då.

Den här uppsatsen undersöker de diskurser som kan formuleras kring hur tatuerade personer talar om sig själva och om tatueringskonsten, utifrån en diskursanalytisk studie av intervjuer i Scandinavian Tattoo Magazine. Uppsatsens teoretiska och metodologiska ramverk är byggt kring Marianne Winther Jørgensens och Louise Phillips diskursteoretiska begreppsbygge, som i sig framförallt grundas i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalytiska begrepp. De formulerade diskurserna; sexualitetsdiskursen, ironiseringsdiskursen, möjligheternas diskurs, individualitetsdiskursen och maskulinitetsdiskursen, har diskuterats utifrån begrepp tagna från Mary Douglas (renhet och fara), Slavoj ?i?ek (cynism) samt Peter L. Berger och Thomas Luckmann (typifieringschema och face-to-face-situationen).Uppsatsens analys visade att kvinnor inte bara föredras som representanter för tatuering i tidskriftens intervjuer, utan också att de, till skillnad från männen, sexualiseras kraftigt.

For the past decades, culture has been given a role as a factor for local and regional development. But what is meant by development and in what ways culture can be of importance in this aspect can be unclear. This thesis examines the perception of the role for local and regional development of one specific cultural place and network ? the cultural cooperative Not Quite in Fengersfors, Sweden. I study the way the role as developer is expressed and interpreted in the discourse of the cultural workers who are members of the network and in the discourse of public cultural policy in the region Västra Götaland and in Åmål municipality.

Intentionen med föreliggande uppsats är att läsaren ska bli medveten om hur konstruktionen av den sociala barnavården är uppbyggd. Genom ett diskursanlytiskt arbetssätt har vi därför sökt att blottlägga denna. Närmare bestämt har vi inriktat oss på att analysera synsättet gällande de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska föräldrar. Den analys vi genomfört av valda lagrum, syftar sålunda till att avslöja hur betydelsen av barnens kontakt med föräldrarna fastställts. Vi har även sökt upptäcka hur betydelsefixeringar inom diskursen blivit allmänt vedertagna.

Reading and analyzing literature has a long tradition of being an essential part of the teaching of English in Sweden. As the offers of entertainment have increased in popular culture with the introduction of computer games, internet and other media, interest in reading novels has decreased. Literature is still a compulsory part of English teaching and the question is how teachers of today use literature and what kind of literary instruction they use.The aim of this study is to explore and discuss the literary instruction discourse in pedagogical texts, lessons, created by and for English teachers of Swedish Upper Secondary Schools. The lessons have been collected from the site lektion.se, where teachers are able to share knowledge and lessons. The study uses an analytical method based on Norman Fairclough´s Critical Discourse Analysis in order to analyze the lessons.

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hållbar utveckling tolkas av lärare och elever i gymnasieskolan. De frågeställningar som används är Vilka miljöpolitiska diskurser går att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hållbar utveckling? samt Finns det någon dissonans mellan lärare och elevers sätt att tala om och uppfatta begreppet hållbar utveckling? För att svara på frågeställningarna har den kritiska diskursanalysen använts som metod och begreppet hållbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hållbar utveckling är vagt definierat och innehåller inga tillvägagångssätt som behövs för en hållbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och därför är det fruktbart att se begreppet som en diskurs.

Syftet med studien var att jämföra pedagogers uppfattning om läxan som inlärningsmetod och undersöka deras syn på utveckling av läxan för att synliggöra pedagogiska argument som kunde bidra till utveckling av en handlingsplan för läxor. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där den semistrukturerade intervjun och den fokuserade gruppintervjun användes som datainsamlingsmetod. Resultaten av de uppfattningar om läxan som framgick i studien kunde skildras som två motsatta bilder. Den första bilden skildrade läxan som en möjlighet att med olika arbetsformer skapa förutsättningar för lärande och utveckling utanför skolan. Den andra bilden gestaltade läxan som ett redskap att vid behov kunna använda läxan av praktiska skäl för att spara tid åt att skapa lärandesituationer på lektionstid.

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter.

This paper addresses the question about what role typography plays in the interpretation of a text. From three different handbooks in typography arguments are gathered and categorized in to three categories: roman types, san serif and others. Interviews with people from the graphic design area are also a part of the paper and are accounted for in the discussion part of the paper. Areas of theory are a broad hermeneutic view based on Hans-Georg Gadamers thoughts, which have sub categories such as: Michel Foucault?s theory about discourses, John Swales genre theory and Anders Björkvall?s thoughts on typography and multi-modal texts.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur skillnaderna i det pedagogiska och det medicinska perspektivet konstrueras i kurslitteraturen för blivande lärare och läkare, samt hur barn med uppmärksamhetsstörningar konstrueras i litteraturen. Metoden i denna studie baseras på textanalys. Resultatet visar att olika diskurser speglas i kurslitteraturen för respektive utbildning och att barn med uppmärksamhetsstörningar därmed beskrivs på skilda sätt. Kurslitteraturen för läkarstudenter presenterar avvikelse utifrån det som anses normalt och avvikelse som begrepp har där en central roll. Kurslitteraturen för lärarstudenter presenterar olikheter som en utmaning vilka bör ligga till grund för positiv utveckling hos eleven.

AbstractDetta är en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur språk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar också hur språket konstruerar samhälleliga uppfattningar, hur det påverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien är en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet består av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrån Göteborgs 21 stadsdelar.

This study aims to investigate the political reformation of the psychiatric care in Sweden, that took place 1995. The main purpose is to illuminate the transformation of subjectivity for mentally ill people after the reform 1995. The group of people which are present in the study are those who former were subjects of care in psychiatric hospitals, but with regarding to the reform have moved out from the institutions and instead become clients for community care. This new group of mentally ill people became, in connection with the reform, subjects for a new concept psykiskt funktionshinder. This new label and concept, that were attached to the present group, is the main concept for the investigation in the present study. The method, that was used in the study, develops a textual based analysis of the official documents, that were produced in connection with the political decision to reform the care of mentally ill people. With a theoretical conceptuality taken from Michel Foucault, with concepts such as discourse, power, and subjectivity, are the documents analysed in order to illuminate how the new subjectivity, under the concept of psykiskt funktionshinder arise.