Hotellbranschen a?r en bransch som sta?ndigt expanderar. A?ven om bela?ggningsgraden pa? hotellen inte o?kar avseva?rt va?xer antalet o?vernattningar pa? hotell vilket tyder pa? en o?kad konkurrensbild pa? marknaden. Samtidigt fokuserar tja?nstefo?retagen alltmer pa? fo?retagets personalresurser och att kunna erbjuda na?got uto?ver ka?rntja?nsten fo?r att differentiera fo?retagets position pa? marknaden.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad handledning för socialarbetarna har för funktion, det vill sĂ€ga vad mĂ„let Ă€r med att ha handledning och vad innefattar handledning inom socialt arbete, men ocksĂ„ om vad socialarbetarna sjĂ€lva önskar fĂ„ ut av sin handledning och om de Ă€r nöjda med den handledning som de fĂ„r idag. Jag har valt att ta reda pĂ„ om socialarbetarna upplever sig ha nytta av sin handledning och om de anser sig bli stöttade i deras klientĂ€renden och deras mĂ„ende med att jobba professionellt med andra mĂ€nniskors problematik genom handledningen. Även handledarens roll och uppgift i handledningen Ă€r ocksĂ„ nĂ„got jag valt att kort behandla och ta upp i min uppsats. Detta syfte uppfyller jag genom att besvara mina frĂ„gestĂ€llningar:? Vad för funktion fyller handledning för socialarbetare enligt teoretikerna?? Vilka funktioner borde handledning fylla enligt socialarbetarna?? Vad anser socialarbetarna om handledning i grupp?För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar sĂ„ intervjuade jag sex socialarbetare frĂ„n Göteborg som vid dessa intervjutillfĂ€llen fick regelbunden handledning.

Allt fler ma?nniskor i va?rt samha?lle lider av oha?lsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. O?vervikt, hja?rt- och ka?rlsjukdom, ho?gt blodtryck, fo?rho?jda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer a?r na?gra av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna fo?r sjukva?rden i samha?llet visar en successiv o?kning som inte tycks avta.

VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med Ätta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat pÄ barn. Syftet med uppsatsen Àr att belysa synen pÄ barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen pÄ barn i det indiska samhÀllet. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesÀtt och faktorer som pÄverkar synen pÄ barn. I detta vill vi Àven i viss mÄn se till hur synen har förÀndrats över tid i samhÀllet och bland socialarbetare. FrÄgestÀllningarna Àr som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn pÄ barn utifrÄn aspekter som barns bÀsta, barns rÀtt till att uttrycka sin Äsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen pÄ barn och barns situation i det indiska samhÀllet?- Vilka faktorer Àr det som pÄverkar synen pÄ barn bland socialarbetare och synen pÄ barn i samhÀllet?IntresseomrÄdena och aspekter som frÄgestÀllningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och Älder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bÀsta och att lÄta barnet uttrycka sig, Àr nÄgot som socialarbetarna influeras av och som pÄverkar deras syn pÄ barn.

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur socialarbetare i olika kommuner i Sverige resonerar kring homosexuella som vill bli fosterförÀldrar. Mina övriga frÄgestÀllningar Àr hur de beskriver ett bra familjehem, och hur de resonerar om barnets perspektiv (nÀr det gÀller barn som placeras i samkönade familjehem). Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa forskningsmetoden genom att telefon-intervjua sju socialarbetare. De teorier som jag har valt, och som jag har anvÀnt mig av för att analysera mitt insamlade material Àr: Socialkonstruktivismen, Gayle Rubins modell om de sexuella hierarkierna, och Queer teorin. Det visar sig att homosexuella fosterförÀldrar fortfarande Àr en minoritetsgrupp. Men trots det betonar socialarbetarna att fosterförÀldrarnas sexuella identitet inte ska pÄverka utredningen.

Studiens syfte har varit att försöka förstÄ, beskriva och analysera förestÀllningar kring missbruk hos fyra socialarbetare som arbetar med utredning och behandling av drogmissbruk, utifrÄn det sociala arbetets kontext. FörestÀllningarna innefattar de förklaringsmodeller som socialarbetarna anvÀnder nÀr de beskriver hur det kommer sig att vissa personer missbrukar droger och hur de tror problemet avhjÀlps pÄ bÀsta sÀtt. De kontextuella faktorer som valts för att studera vad som har pÄverkat förestÀllningarna Àr: utbildningens betydelse, den personliga erfarenheten av missbruk, arbetsplatsens betydelse (dÀr kollegor och klienter ingÄr) och forskningens inflytande pÄ förestÀllningarna. Studiens design Àr kvalitativ med fyra samtalsintervjuer som Àr fenomenologiskt tolkade och tematiskt redovisade. Resultatet Àr analyserat utifrÄn socialkonstruktivistiska, kognitiva och fenomenografiska teoretiska tankegÄngar och utifrÄn tidigare forskningsresultat.

Hotellbranschen a?r en bransch som sta?ndigt expanderar. A?ven om bela?ggningsgraden pa? hotellen inte o?kar avseva?rt va?xer antalet o?vernattningar pa? hotell vilket tyder pa? en o?kad konkurrensbild pa? marknaden. Samtidigt fokuserar tja?nstefo?retagen alltmer pa? fo?retagets personalresurser och att kunna erbjuda na?got uto?ver ka?rntja?nsten fo?r att differentiera fo?retagets position pa? marknaden.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och bistÄndshandlÀggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nÀmns ingenting om hur arbetsbelastningen Àr bland socialarbetare och bistÄndshandlÀggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur bistÄndshandlÀggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur bistÄndshandlÀggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgÄr frÄn fem kvalitativa intervjuer dÀr bistÄndshandlÀggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning Àr i fokus.

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstÄ begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har tvÄ frÄgestÀllningar besvarats, nÀmligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mÄngfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen Àr kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid tvÄ invandrartÀta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig Ät och i analysen framtrÀdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs pÄ kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nÄs med bÄde kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens Àr förmÄga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att bÄde kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och vÀrderingar och förstÄelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan pÄverka det professionella arbetet Àr centrala förutsÀttningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.

Antalet mobiltelefonabonnenter har under de senaste a?ren o?kat kraftigt i va?rlden och till fo?ljd av detta har nya mobila tja?nster utvecklats fo?r att kunna uppfylla konsumenters fo?ra?ndrade krav. Mobila betalningar a?r en av de nya tja?nster som har utvecklats och implementerats inom en rad branscher. En av de branscher da?r mobila betalningar har implementerats a?r inom den svenska dagligvaruhandeln da?r efterfra?gan pa? tja?nsten dock upplevs som la?g.

I min uppsats vill jag undersöka vad det Àr som gör att man ÄtervÀnder till arbetslivet. Jag har intervjuat fem kvinnor med diagnosen utbrÀndhet och de har alla varit lÄngtidssjukskrivna, men har idag ÄtervÀnt delvis eller helt. Dessa kvinnor Àr samtliga socialarbetare i 46-60 Ärs Älder. Jag har Àven intervjuat medaktörer i kvinnornas sjukskrivningsprocess för att se hur de tÀnker och vad de kan göra för att pÄverka den sjukskrivna att ÄtervÀnda. Medaktörerna Àr arbetsgivaren och personalchefen frÄn socialförvaltningen, samt försÀkringskassan och företagshÀlsovÄrden.

Att arbeta med prostituerade kvinnor Àr en kvalitativ studie om hur arbetet med prostitution bedrivs och upplevs av socialarbetare. Studiens resultat bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga socialarbetare varav tre frÄn prostitutionsenheten, som Àr den enda myndigheten i Sverige som arbetar med frÄgor som rör prostitution, och tvÄ frÄn Rose Alliance som Àr en frivillig organisation som arbetar för sex- och erotikarbetares rÀttigheter i Sverige. Studiens syfte Àr Àven att jÀmföra om det finns likheter och/eller skillnader i yrkesutövningen beroende pÄ om arbetet bedrivs frÄn en myndighet eller frivillig organisation. I tolkningsramen presenteras olika stressteorier, lagrum och organisationsbeskrivningar som sedan anvÀnds för att analysera studiens resultat. I studiens resultat framkommer det bland annat att respondenterna upplever sitt arbete som betydelsefullt men att olika typer av stress och dilemman kan förekomma.

Föreliggande studie syftar till att, med fokus pÄ den kollektiva arenan, ge en fördjupad kunskap om hedersrelaterat vÄld genom unga kvinnors subjektiva, kvalitativa skildringar, vilka prÀglats av kollektivistiska hederskulturer. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor vilka blivit föremÄl för hedersrelaterat vÄld och sÄledes har en insikt i den kollektiva arenan. Resultatet visar att ryktesspridning anvÀnds medvetet av kollektivmedlemmar likt ett maktmedel och rykten florerande inom kollektivet har resulterat i direkta hedersvÄldshandlingar riktade mot respondenterna. Vidare visar resultatet pÄ att de unga kvinnorna portrÀtterar kollektivet som en mekanism vilken straffar normavvikande och potentiellt normavvikande individer. RÀdslan för att uppfattas som oppositionell delas av mÄnga i kollektivet, dÀribland de som utfÀrdat hedersvÄldshandlingar mot respondenterna och sÄledes tycks offerskapet i det kollektiva hedersrelaterade sammanhanget vara bilateralt i den bemÀrkelsen att de förtryckande och hedersvÄldshandlande individerna Àven de Àr förtryckta.

Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod bestĂ„ende av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannĂ€mnda mĂ„lgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna Ă€r: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer mĂ„nga gĂ„nger inte kommer till socialtjĂ€nstens och/eller fĂ€ltteamets kĂ€nnedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhĂ„llanden. Även skola och grannar har en tveksam instĂ€llning inför att göra en orosanmĂ€lan nĂ€r det gĂ€ller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer.