Många stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmärksamma den sociala dimensionen av projekten. Alltså de förutsättningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum där människor ska interagera med varandra. Detta innebär att en viktig del av behoven för människors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad.Ett exempel på ett projekt som fallit offer för detta är Nya Slussen som har fått stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat på den fysiska utformningen.Denna studie ämnar analysera förutsättningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen.Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrån befintlig forskning inom urbansociologi.

Termen brottsoffer är ny företeelse och har bara funnits i ordlistorna sedan mitten av 1970-talet. Undersökningar och forskning kring brottsoffer är ännu yngre. I den här uppsatsen ställs frågorna, vilka blir betraktade som brottsoffer och vilka faller utanför? Denna uppsats är även en kritisk granskning av brottsofferverksamheten med tonvikt på unga brottsoffer. Det som undersöks är: vad det finns för för uppfattningar om brottsoffer, om det finns uppfattningar som idealiserar hur ett brottsoffer skall vara och bete sig: Förutsätter brottsoffersystemet i sådana fall ett brottsoffer som kännetecknas av dessa attityder?: frågorna om vilka är de unga och utsatta brottsoffren är och vilken den allmänna synen på brottsoffer är, besvaras även.

Med vår studie avsåg vi att undersöka om förskolebarn och förskollärare anser att utomhusmiljön kan bidra till barnens lärande av motoriska, sociala och verbala färdigheter, samt om barnens uppfattningar om sin närmiljö. Vidare avsåg vi att studera förskolebarns och förskollärares uppfattningar om vilka möjligheter och hinder de anser att utomhusmiljön har avseende att vara ett rum för lärande. Vi önskar även att blivande förskollärare och verksamma pedagoger ska få inspiration till att använda utomhusmiljön som ett rum för lärande. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer, observationer och dokumentationer som vi har genomfört i två olika förskolor. Studiens resultat gav en mängd konkreta exempel på förskolebarns lärande utomhus.

Syften med detta examensarbete var att få en ökad förståelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har även studerat vilka framgångsfaktorer som kan stärka delaktigheten utifrån elevhälsans nya mål. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrån Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsättet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte är självklar för alla elever.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar användandet av webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanställda, på Tekniska Verken. Utöver detta har en observation använts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhållningssätt, vikten av att välja rätt kanaler, ett antal sätt att nå massan, tvätta bort den gråa stämpeln, två-vägs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens användande av webbaserade sociala nätverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhållningssätt och vikten av att välja rätt kanaler innefattar förutsättningar för employer branding genom webbaserade sociala nätverk.

Balanskravet infördes i Sveriges kommuner 1 januari 2000. Detta innebar att intäkterna skall täcka kostnaderna. Sveriges kommuner hade en ekonomisk kris under 90-talet och för att balanskravet skulle kunna följas infördes blandmodellen. Detta innebar att pensioner som är intjänade fram till 1998 har lyfts ur balansräkningen och redovisas som en not, en ansvarsförbindelse. Eftersom inte samtliga pensionsskulder redovisas, ger blandmodellen en förskönad bild av verkligheten.

Leken är otroligt viktig för vår utveckling och hur vi fungerar som sociala människor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, är vi jämlika när vi leker? Forskare säger att leken är otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, då man lär sig empati, vänta på sin tur samt att fungera i grupp.

SammanfattningDenna uppsats handlar om den sociala bakgrundens betydelse för högskolestudier. Uppsatsen bygger på olika teorier som finns inom klassteorin bland annat av Marx, Weber, Bourdieu. Samt har även annan litteratur och teorier används inför fallstudien. Den socioekonomiska indelningen är viktig att studera för att komma ifrån klassindelningen. Jag har både använt mig av svenska socioekonomisk indelning från SCB och Goldthorpes klasschema.Syftet med uppsatsen är att förstå hur studenter värderar högskolestudier i förhållande till samhällsklass, detta med tyngdpunkten på den sociala bakgrundens betydelse.

Det totalt kundorienterade företaget finns med största sannolikhet inte i verkligheten. Kanske finns det totalt kundorienterade företaget inte ens i teorin då det är svårt att veta exakt hur alla kunder värderar olika kundorienterade satsningar.Även om man söker kriterierna för det totalt kundorienterade företaget ser man olika behov och önskemål beroende på var man letar och vilken typ av kund man undersöker. En kund reagerar positivt på delar som andra kunder kan reagera negativt på..

Frågor som berör ungdomar med sociala problem har länge varit av intresse för mig. I inledningsskedet av uppsatsarbetet kom jag att bli särskilt intresserad av en ung flicka, Saga. Hennes liv har fyllts med sociala problem som i grunden har varit kopplade till föräldrarnas missbruk, främst till mammans. Hennes pappa dog av sitt missbruk när hon var tolv år. Jag valde att göra en fallstudie om Saga för att skildra hennes liv och för att lyfta fram den problematik som finns hos ungdomar med liknande sociala problem.Syftet med denna studie är att utifrån ett enskilt fall kunna illustrera djupet, detaljerna och skildringar om det konkreta.

Denna uppsats redovisar en studie av normer i interaktionsdesignen av svt.se, som ett exempel på en nyhetssida av public service-karaktär. Uppsatsen syftar till att undersöka och belysa sociala normer och hur de bäddas in i designen. Vi ville också undersöka och utvärdera metoder och ramverk för att studera webbplatser och dess interaktionsdesign som kulturella uttryck och bärare av sociala normer. För att belysa studiens syfte har vi använt oss av de riktlinjer för tillgänglighet i webbgränssnitt som SVT förhåller sig till i designen. Studien utgick från en multimodal analysmetod för webbplatser och grounded theory.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp kvinnor i åldern mellan 20-30 år upplever och förhåller sig till det kvinnoideal som framställs i mediereklam. Studien byggde på en kvalitativ ansats i ett försök att söka reda på deras gemensamma uppfattningar om fenomenet och hur de upplevde att de påverkas av den kvinnliga framställningen. Av den anledningen utfördes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod eftersom den ger de intervjuade personerna en möjlighet att utveckla sina svar. Då kvinnor tillhör en av de största konsumtionsgrupperna ansåg vi att det var relevant att studera hur denna grupp kunde påverkas av mediereklamens framställningar. Intervjufrågorna ställdes utifrån ett urval av reklambilder från de idag största företagen i Sverige inom mode och skönhet.

Arbetsintegrerande sociala företag är en företagsform som på senare år uppmärksammats av beslutsfattare i Sverige, samhällets kunskaper om företagen är dock begränsade. Dessa företag ämnar sätta människan i fokus för deras egna liv genom att integreras på arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som är anpassade för dem. Det kan vara svårt att ta steget från utanförskapet till arbete och sedan hålla sig kvar, därför är syftet med studien att undersöka i vilken utsträckning de sociala företagen inom området Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn är i behov av stöd och vad som saknas, hur de får detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gå att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgränsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken från kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förståelsen och analysen av materialet används begreppet socialt kapital.

The purpose of this study was to investigate how pupils with social dysfunction were defined and described and how the responsibility of the school concerning the needs of these pupils was apprehended. For this matter, in depth interviews with four headmasters and four teachers at three different schools were carried out.The possibilities to help pupils with social dysfunction were regarded as limited due to limited resources. The school can be described, as a huge refined apparatus of classification where some children very early are eliminated and there does not appear to exist any back up plan for these individuals. In this respect the function of the school is very similar to that of yesterdays school where the elimination process worked just as well, the denotations change but the problems remain the same.The material used in this study is too small to make general conclusions but the results give some indication of the problems of the interaction between the school and its staff and pupils with social dysfunction. We strongly believe that the results warrants further investigation as to in what way the school can improve in helping pupils with social dysfunction..

Läsvanor är ett ämne som debatteras hett i medierna. Sviktande läsförmåga och ett ökat antal underkända niondeklassare i svenskämnet gör studien relevant för de ständigt ökade kraven på läsförmåga. Det finns därför ett allmänt intresse att veta vad det är som väcker ungdomars lust att läsa. Genom förståelse för vad som väcker läslust och förebyggande arbete kan lärare arbeta för att vända den negativa trenden, och därmed få fler läsande ungdomar. Syftet med studien är att å ena sidan undersöka lärares uppfattningar om hur man skapar lusten att läsa skönlitteratur och å andra sidan att undersöka elevers uppfattningar om vad det är som framkallar deras lust att läsa.