Sök:

Sökresultat:

10899 Uppsatser om Sociala verkligheten - Sida 64 av 727

Krav, kontroll och det sociala stödets roll: En kvalitativ studie om hemtjänstanställdas upplevelse av sin arbetssituation

Syftet med detta examensarbete är att undersöka upplevelsen av arbetsförhållanden för kommunalt hemtjänstanställda. Intervjuer har utförts med tio hemtjänstanställda inom kommunal hemtjänst. De övergripande frågorna rör arbetskrav, kontroll, och socialt stöd. Arbetsstressmodeller som, krav-kontroll modellen (Karasek & Theorell, 1990) och Houses typer av socialt stöd (Cooper, Dewe, & O`Driscoll, 2001) har använts vid dataanalysen. Resultaten visar att de hemtjänstanställda upplevde ett bra instrumentellt och informativt stöd från arbetskamrater.

EU:s utvidgning mot öst och social turism i Sverige

Uppsatsen undersöker huruvida den sociala turismen har ökat eller minskat i Sverige sedan utvidgningen av EU, med fokus på utvidgningen år 2004. Samordningen av de europeiska medlemsstaterna och deras respektive socialförsäkringssystem innebär att individer som rör sig inom EU inte ska förlora sin sociala trygghet. Undersökningar visar dock på att intresset för de svenska socialförsäkringarna inte är så stort som befarat..

?Samverkan mellan operativa chefer ? En undersökning om samverkan på en produktutvecklingsavdelning på Volvo Bussar

Huvudämne/tema: Samverkan mellan operativa chefer och deras medarbetare inom olika teknikområden på en produktutvecklingsavdelning.Bakgrund: Förändring av samhälle och arbetsliv har medverkat till att traditionella chefer i företagens organisationer har bytts ut till att vara operativa chefer. En operativ chef är en mellanchef som ansvarar för olika funktionella områden och som har till huvuduppgift att balansera ledningens krav mot förmågan hos medarbetarna1. En chefsroll som innefattar ett tvärfunktionellt resultat- och verksamhets ansvar för den egna enheten2. De operativa chefernas uppgift är att vara chef över en process som innebär många samtida krav och uppgifter, som samtidigt skall samspela med de övriga bitarna i verksamheten, det vill säga de övriga operativa chefernas ansvarsområden, samt många fler kringliggande verksamhetsområden. En chefsroll som kräver en hög grad av flexibilitet.

DET SOCIALA STÖDET OCH DESS BETYDELSE FÖR SJUKSKÖTERSKOR INOM ÄTSTÖRNINGSVÅRDEN

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur sjuksköterskor på barn och ungdomspsykiatrin inom ätstörningsvården i Västra Götaland upplever det sociala stödet i sitt arbete. Syftet är vidare att få förståelse för hur sjuksköterskorna upplever att det sociala stödet från kollegor och patienter inverkar på dem i det dagliga arbetet. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som utfördes på sammanlagt sju deltagare, samt en enkätundersökning som utgjorde studiens bakgrund. Studiens resultat delas in i tre kategorier, varav dessa är: Socialt stöd från kollegor, Socialt stöd från tredje part och Kommunikation. Resultatet visade att sjuksköterskepersonalen upplevde ett socialt stöd från arbetskollegor, samt att det fanns ett socialt stöd att hämta hos chefer.

Social kompetens i särskolans vardag : Några särskolepedagogers arbete

Syftena med denna uppsats är att lyfta fram och beskriva aspekter av varför några pedagoger på en särskola arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens samt beskriva hur de går tillväga. Ett ytterligare syfte är att undersöka vilka sociala färdigheter pedagogerna anser eleverna vara i behov av att utveckla och i vilka sammanhang de blir viktiga. Frågeställningarna fokuserar på vilken innebörd pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens och vilka sociala färdigheter som kan anses vara viktiga att utveckla hos särskoleeleverna samt vilka undervisningsmetoder som används för detta ändamål. Ytterligare en frågeställning behandlar i vilka sammanhang social kompetens kan bli viktigt för eleverna.Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer var den huvudsakliga metoden vilken kompletterades med observationer. Vår uppsats är en fallstudie där intentionen har varit att nå en djupare förståelse kring ett specifikt ämne.Resultatet visar att pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens innebörder som samspel, empati, självhävdelse, självkontroll, kommunikation och som ett mått på samhällets normer.

Det där vill jag också ha! : En kvalitativ studie om hur unga vuxna influerar varandra till symbolisk konsumtion via sociala nätverk.

Symbolisk konsumtion blir allt mer framstående i dagens konsumtionssamhälle då ägodelar används för att förlänga, förstärka samt förbättra individers identiteter samt ställning och status inom olika grupper. Denna konsumtion, vilken är grundad i ett behov av bekräftelse och erkännande, har genom Internets utveckling och utbredning samt betydelse dessutom blivit allt mer enkel att visa upp med hjälp av sociala medier där en stor del av interaktion mellan individer numera sker. De sociala mediernas utbredning och de nya kommunikationskanaler de bildat har uppmärksammats av både företag och akademiker då dessa bland annat har erbjudit nya marknadsföringskanaler. Det har dessutom fastslagits att företag effektivt kan använda sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. Individer har därtill visat sig påverkade rent psykiskt då det som exponeras på sociala nätverk mestadels är enbart positivt och ger intrycket av lyckliga och felfria liv. Huruvida individer kan influera varandra till symbolisk konsumtion inom dessa kontexter är dock något som forskningen inom området belyst i mindre grad.Denna studies syfte är att skapa en djupare förståelse för om och hur unga vuxna påverkas av samt påverkar varandra till symbolisk konsumtion via sociala nätverk.

Ungdomars sömnvanor : En kvantitativ undersökning om ungdomars sömnvanor och faktorer som kan ha samband med hur dessa förhåller sig

Syftet med denna studie var att undersöka om kön, fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och sociala medier har några samband med ungdomars sömnvanor. Studien var en kvantitativ enkätundersökning och genomfördes på en gymnasieskola i Karlstad. Enkäten bestod av 19 frågor uppdelade i fyra olika kategorier: bakgrund, sömnvanor, fysisk aktivitet, mental hälsa samt användning datoranvändning/sociala medier. 121 enkäter delades ut och alla som returnerades till oss helt eller delvis ifyllda. För bearbetning av det insamlade materialet användes SPSS (Statistical Package of Social Science).De huvudsakliga resultaten visade att det fanns samband mellan sömnvanor och mängden fysisk aktivitet.

Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor påverkar hälsan. : En intervjuundersökning

SammanfattningFörfattare: Catarina CuibeTitel: Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor påverkar hälsan.Kurs: Projektkurs i arbetshälsovetenskap, magisternivåLärosäte: Högskolan i Gävle.Socialsekreterare är en yrkesgrupp där sjukskrivningar är vanligt förekommande på grund av tillstånd som orsakats av en pressad arbetssituation. De beskrivningar som ges idag gällande socialsekreterares arbetssituation tyder på att det finns behov av att titta närmare på faktorer som påverkar hälsa hos socialsekreterare. Flera studier visar att sociala relationer till arbetskollegor har betydelse för socialsekreterares hälsa. Det saknas dock en djupare förståelse och förklaring till vad det är i de sociala relationerna som påverkar hälsan utifrån socialsekreterares eget perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever och beskriver de sociala relationerna till arbetskollegor och hur relationerna till arbetskollegor påverkar hälsan.

All-inclusive hotellens påverkan i Alanya : En fält- och intervjustudie om hållbarheten i destinationen

Denna studie behandlar Turkiets turistdestination Alanya utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Vidare om all-inclusivehotellens påverkan på destinationen. Syftet med studien är att undersöka de sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorerna. För att analysera detta använder vi oss av teorier som berör hållbar utveckling och hållbar turism samt positiva och negativa aspekter av all-inclusivekonceptet. Metoden för undersökningen är kvalitativ där en fält- och intervjustudie genomförs i Alanya.

Det ideala självet : En sociologisk undersökning om sociala mediers påverkan på individens självidentitet

Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av sociala medier i relation till individers uppfattning om sig själva, med inriktning på hur individens självidentitet påverkades. Det sociala nätverket Facebook och bilddelningstjänsten Instagram stod i fokus för undersökningen. Studien genomfördes med hjälp av sex stycken halvstrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre män i åldrarna 20-32 år. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval av personliga kontakter. Samtliga individer som ingick i studien var medlemmar på Facebook och Instagram sedan minst 1 år tillbaka och var dagligen aktiva på båda nätverken.

Självrapporterad möjlighet till sociala relationer hos personer som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus.

I Sverige överlever cirka 300 personer/år hjärtstopp utanför sjukhus. Tidigare forskning har fokuserat på kognitiva funktioner och livskvalité. Många överlevare rapporterar mindre kognitiva inskränkningar och förändringar i sitt sociala liv. Utbudet av tidigare forskning rörande intimitet och dessa individer är sparsamt, dock har studier bl.a. gjorts på personer med hjärtsvikt och deras sexualitet som visar att den påverkas negativt.

Kan och f?r alla barn vara med i leken? En narrativ ?versiktsstudie om makt i barns kamratkulturer.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Förskolan en trygg tillvaro!? : En kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan

Denna kvalitativa intervjustudie belyser åtta pedagogers syn på förskolan och det arbete som utförs gällande den sociala tryggheten på förskolor. Vårt syfte med denna undersökning har varit att ta reda på hur förskolan arbetar för att skapa en trygg miljö för de barn som vistas där, samt ta reda på hur pedagoger arbetar med barn som behöver stärka sin självkänsla och sitt självförtroende.  Ytterligare en del i undersökningen har varit att ta reda på om antalet barn och sammansättningen av barn kan påverka tryggheten i barngruppen. I resultatet framkommer det att samtliga pedagoger anser att arbetet med tryggheten är viktig för barns lärande och att det sociala samspelet är viktigt för att skapa trygghet. Vidare menar flera pedagoger att ett bra klimat på förskolan främjar arbetet med trygghet.

Talet om invandrarkvinnan i svensk dagspress

Medias makt att påverka individers sätt att tolka verkligheten är stor. Alltså blir betydelsen för hur man väljer att skriva någonting viktigt då det påverkar den sociala praktiken, i fråga om makt, inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus på svensk nyhetsmedias framställning av invandrarkvinnan. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka och analysera diskursen kring invandrarkvinnan i svensk dags- samt kvällspress utifrån frågeställningarna; Hur skildras den invandrade kvinnan i svensk dags- samt kvällspress? och Förekommer stereotyper kring invandrarkvinnan och i så fall hur ser de ut? Det finns ingen tidigare forskning med samma syfte, dock förekommer det forskning kring hur media skildrar invandrare och flyktingar.

På Facebook är alla tiggare parasiter: En kvalitativ analys om en diskussionstråd på Facebook

Internet är en naturlig plats för människor att uttrycka sig på, både i privata och politiska syften. Det är vanligt att diskutera omstridda ämnen på sociala medier och diskussioner har en tendens att bli grova.Syftet med denna studie är att undersöka hur en diskussion om ett kontroversiellt ämne ? EU-migranter och rasism - ser ut i en Facebooktråd i en lokal Facebookgrupp för att se vilken slags offentlighet som råder och undersöka deltagarnas perspektiv av diskussionen i tråden. Ändamålet med studien är att se vilka mönster som återfinns i diskussionen. Genom en kvalitativ textanalys har vi studerat Facebooktråden.

<- Föregående sida 64 Nästa sida ->