Det offentliga rummet är så mycket mer än bara ett mellanrum. Det skapar ?liv mellem husene? som Jan Gehl har beskrivit det. Ett mänskligt liv som vi, blivande landskapsarkitekter och stadens planerare och utformare, kan måna om och välja att göra utrymme för. För ?livet? uppstår inte bara av sig självt.

Bakgrund:Vi valde att skriva om hur Frivårdens personutredningar vid särskilda brottmål konstruerar begreppen kriminalitet och missbruk. Anledningen till att vi ville titta närmare på detta var att tidigare forskning som kvalitativt undersöker personutredningar, såvitt vi känner till, inte existerar. Att sätta fokus på hur man väljer att beskriva och förhålla sig till sociala fenomen är en av många vägar till att uppnå större medvetenhet om hur makt, normalitet och språk skapar förutsättningar för det sociala arbetet. Att försöka få ännu större förståelse för hur vi i kommande yrkesroll är delaktiga i upprätthållandet och omskapandet av klientkategorier är vår skyldighet.Frivården som arena för socialt arbete tyckte vi var särskilt intressant då kategorin av klienter är noga avgränsad i egenskap av personer misstänkta för brott eller dömda för brott. Kriminalitet som kategorisering föll sig därför naturligt för oss att undersöka.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Bakgrund: trycksår är ett stort problem bland ryggmärgsskadade (SCI, spinal cord injury) personer och orsakar stort lidande. Studier har visat att SCI personer med trycksår upplever minskad livskvalitet samt att tillståndet hindrar dem att återfå självständighet och normalitet efter SCI. De upplevde även att trycksår begränsade dem i sociala sammanhang men också att socialt stöd bidrog till minskat känslomässigt lidande. Syfte: beskriva hur trycksår påverkar SCI personer i sociala sammanhang. Metod: studien var en litteraturstudie.

Sociala medier ?r en del av dagens ton?rskultur, d?r Instagram, Snapchat och TikTok ?r de popul?raste apparna bland barn och unga. Forskning visar att anv?ndandet av filter p? sociala medier genererar m?jligheter att (om)f?rhandla sin identitet samt att anv?ndandet kan leda till att unga utvecklar orealistiska kroppsideal. F?r att f? en ?verblick ?ver f?ltet g?rs en strukturerad forsknings?versikt.

Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

Uppsatsens syften är att undersöka hur kulturarvsbegreppet används i svenska kulturpolitiska utredningar och propositioner med särskilt fokus på arkivväsendet, samt att sätta detta i relation till hur kulturarvsbegreppet används i tre regionala arkivinstitutioners verksamhet och i respektive institutioners direktiv och styrdokument. Särskild tonvikt har lagts vid enskilda arkiv, vars bevarandevärde ofta motiveras med att de tillhör kulturarvet.En genomgång av utredningar som fokuserar på kulturpolitik i allmänhet eller arkiv i synnerhet visar att kulturarvsbegreppet används på ett ambivalent sätt med varierande räckvidd och betydelse som varierar mellan ett enhetligt, nationellt särpräglat kulturarv och en mängd mindre kulturarv, där minoriteter och tidigare underrepresenterade grupper ska lyftas fram och ?allt? kan ingå.Arkivinstitutionerna i Sverige har inte samma långa tradition som museer av aktiv insamling, skapande av källmaterial och utåtriktad förmedling av det material som förvaras på institutionen. Om kulturpolitiken och kulturarvsbegreppet får en betydelse som mer riktas mot exempelvis underrepresenterade grupper kan konsekvenserna bli att arkivinstitutionerna måste ta på sig en mer aktiv roll och självkritiskt granska vilka värderingar eller principer som format verksamheten.För att komplettera den kulturpolitiska bilden har ett antal kvalitativa intervjuer med representanter för arkivinstitutioner i Skåne, samt studier av institutionernas presentationsmaterial, gjorts. På konkret vardagsnivå tycks skiftningar i kulturpolitiska direktiv och kulturarvsbegreppets potentiellt förändrade betydelse ha relativt liten betydelse.

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa präglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkäter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna är utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat på samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. Många upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Syftet med detta examensarbete har varit att studera möjligheterna att förbättra kollektivtrafiken mellan Bengtsfors kommun och Trestadsregionen (Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla) så att den blir attraktivare för arbetspendling både på kort och längre sikt. Tanken är att examensarbetet skall utgöra en del av ett beslutsunderlag för den framtida kollektivtrafikutvecklingen då den utgör ett viktigt verktyg för att ge människor större möjligheter att bo kvar i Bengtsfors genom att erbjuda bättre förutsättningar att ta ett arbete på annan ort. Restiderna mellan Bengtsfors och Trestadsregionen är idag allt för långa för att vara attraktiva för arbetspendling. Bengtsfors kommun har de senaste tio åren genomgått omfattande förändringar i näringslivet, som inneburit att mer än 1200 arbetstillfällen försvunnit från ett fåtal stora tillverkningsindustrier. Det är därför angeläget att bromsa utflyttningen från kommunen.

Denna studie berör samspelet mellan lärare och elever och har ett sociokulturellt perspektiv. Syftet är att undersöka hur elever uppfattar den sociala relationens betydelse i individuell musikundervisning. Förhoppningen var att få reda på om det förekommer några skillnader i det vi, som blivande lärare, föreställer oss är en givande och lärande relation och det eleverna själva upplever under lektionerna. Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av åtta elevers uppfattning av den sociala relationen mellan dem och deras lärare. Vi har frågat dem hur de upplever att den sociala relationen är och hur de önskar att den skulle kunna vara.

Vi har identifierat att forskningen gällande Facebook som intern kommunikationskanal är bristfällig. Vår studie syftar därför till att undersöka hur facebookgrupper används som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsättningar sociala funktioner i intranät skapar. Vi har i vår studie använt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare på två organisationer och en innehållsanalys av material från en sluten facebookgrupp. Våra resultat tyder på att det finns många aspekter att ta hänsyn till om internkommunikationen sker på Facebook, däribland säkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt gränsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland våra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar när kommunikationen sker internt på Facebook.

Antalet sociala företag har ökat på senare år och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhällsproblem har därmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgångspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgår då denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt Utvärdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten från de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen på ett övergripande sätt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar även att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utsträckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande källa för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur arbetet kring social träning ser ut i några fritidshem. Vilka arbetsmetoder och arbetssätt har de i verksamheterna? Jag syftar också till att genom detta arbete utveckla mig själv som fritidspedagog inom detta område då den sociala träningen påverkar eleverna i deras framtid. Jag genomförde strukturerade intervjuer med kvalitativa svarsalternativ och enkätfrågor, pedagogerna valdes ut efter att de skulle ha en fritidspedagogutbildning. Resultatet av detta arbete är att jag har fått svar på hur det ser ut i några fritidshem angående den sociala träningen.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förändras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker använder sig av sociala medier för att nå ut till sina väljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot två fiktiva politiker, påverkas av traditionella och sociala medier. I studien användes en experimentell mellangruppsdesign där deltagarna slumpmässigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems från dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes på internet, deltog 126 personer. För att mäta deltagarnas attitydförändringar användes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frågeformulär.

Papperstidningarnas popularitet har sjunkit i takt med att webbens har ökat. Nyhetsorganisationersåsom tidningar har haft svårt för att anpassa sig till denna förändring och har historiskt sett använtinternet som ett medium för envägskommunikation. De försöker nu slå sig in i sociala nätverk menutnyttjar inte kanalerna till sin fulla potential. Denna studie undersöker vilka nyttor lokaltidningar sermed Facebook och Twitter; två nätverk med samma karaktär men med olika användargrupper. Facebookbygger på personliga relationer medan Twitter bygger på nätverk av gemensamma intressen.En förstudie har genomförts för att undersöka utbredningen av tidningarnas användning av Facebookoch Twitter, och visar att de flesta använder dessa nätverk och att Facebook är vanligast.