Den här uppsatsen behandlar huruvida det går att mäta marknadsföringsaktivitet i sociala medier eller inte. Idag används Return of Investment (ROI) mätningar för att mäta vilken avkastning en marknadsföringssatsning ger. Syftet med uppsatsen är således att klargöra för de begrepp och mätmetoder som används, samt deras tillförlitlighet. För att besvara de framtagna frågeställningarna har omfattande datainsamling gjorts i form av skriven litteratur och intervjuer. Det har även gjorts egna observationer genom mätningen av en marknadsförd kampanj i de sociala medieverktygen Facebook och Twitter.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Sociala konstruktivister menar att lärandet består av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lärarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsättningarna för de sociala interaktionerna i lärandemiljön ? mellan läraren och eleverna men även den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hänsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsätt. Sex lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare skolår och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

Syftet med min uppsats var att studera ifall man kan använda sig av Sociala Media som Facebook och Twitter i vår undervisning, vilka för och nackdelar det kan medföra, vilka risker som finns och hur vi ska använda oss av verktyget på bästa sätt. Förbättrar användandet kommunikation och interaktion? Jag har utgått ifrån Lev Vygotskijs, John Dewey och Bakhtins olika teorier om kommunikation, dialog och interaktion. Jag har också behandlat begrepp och verktyg som Sociala Media, Facebook, Twitter och IT i språkundervisning. Jag använde mig av intervjuer med aktiva lärare för att samla material till min analys och sammanställde materialet i diskussion och slutsats..

Det har vid flera tillfällen uppmärksammatsattdetfinnsproblemmedattenstörremängdmänniskorfildelar.DettaharframföralltlyftsframisvenskamedierisambandmedThePirateBaymåletår2009och2010.SvensklagstiftningförsökertillsammansmedandraländerattminskapådennatypavdelninggenomdiverselagförslagsåsomexempelvisIPRED,ACTAochSOPA.ACTAochSOPAärdockförslagsomintemottagitsvälavdenEuropeiskabefolkningen,vilketvisatsiggenomflerademonstrationerruntom,medmotivationenattlagförslagenkommerhämmadet?fria?internet.Förattkommaåtkärnantillfildelningenskapaslagstiftningarsomharsomsyfteattändrapåbeteendetmenförattdessaskallvaraeffektivamåstedeocksåförändradesocialanormersomfinnsisambandmedproblemet.Lagarnamåstealltsåtafästehosövrigainternetanvändareförattkunnakommaåtfildelarna.Hurkandåhårdarelagarochreglerangåendeupphovsrättpåverkaanvändareochderasbeteendepåsocialanätverk?Dennakvalitativastudietittarpåvilkaproblemsomfinnsmellananvändareavsocialanätverkochimmaterialrätten.Okunskapellerignoransavupphovsrättslagarharfleragångeruppmärksammats.Menhurdetserututanfördeklarafildelningssidornaharintevarituppmärksammat.Detsomundersöksäromanvändareavcommunitiesärmedvetnaomupphovsrättsproblematiken,hurderasbeteendeserutidagochdetskerförändringaribeteendetommedvetenhetenfinnsdär.Detvisarsigattanvändareärmedvetnaomdedebattersompågåttochpågåränidag.Användareväljerattinteföljaimmaterialrättenävenomdeärmedvetnaomderasegetbeteendedådensocialanormentillåterdetta.Användareärocksåistorutsträckninginteinsattaidedetaljersomrörupphovsrätten,vilketlederdemiettfalsktmedvetandeomvadderasrättigheterinnebär..

Syftet med uppsatsen är att studera unga romska kvinnors identitetsskapande i det senmoderna svenska samhället, utifrån de sociala markörerna; kön, etnicitet och klass. Med uppsatsen vill jag även bidra till att nyansera synen och fördjupa diskussionen om romska kvinnors framtid i Sverige. Min studie utgår från sju romska kvinnor som ingår i ett kooperativt integrationsprojekt som ska leda till möjligheten att få ett arbete. Jag har använt mig av teorier om intersektionalitet, kön, klass och etnicitet, för att kunna studera hur dessa intra-agerar och påverkar varandra då kvinnorna (åter)skapar sina identiteter för att förändra sina positioner i samhället. Jag har också använt mig av fakta för att skapa en förförståelse om romers situation och diskriminering i det svenska samhället.

Uppsatsen fokuserar på informationssökning i sociala nätverk och om vi vet tillräckligt om de resurser som finns i våra nätverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medvetna gymnasieelever är om potentiella informationskällor inom ramen för deras sociala nätverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nätverket. Tre frågeställningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur långt sträcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nätverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskällor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra användning av nätverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser två till tre steg bort i nätverket. I majoriteten av fallen vet även respondenterna tillräckligt om sina nätverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

Allt fler människor använder sig av sociala medier via sina mobiltelefoner. Mobiltelefonernas egenskaper tillåter användarna att kommunicera på ett snabbt och platsoberoende sätt. Flera stora välgörenhetsorganisationer i Sverige har börjat mobilanpassa sina hemsidor. Däremot används inte sociala mediers mobilanpassade funktioner för att tillåta social interaktion. Denna uppsats undersöker hur välgörenhetsorganisationer kan tillåta användare av mobila sociala medier att dela med sig av sitt engagemang till sitt sociala nätverk, för att öka givandet via mobiltelefoner.

Skogen är inte bara en viktig ekonomisk resurs för Sverige och en livsmiljö för många växt- och djurarter. Den bidrar också till stora upplevelsemässiga och rekreativa värden, det vill säga sociala värden. Skogen ska tillgodose många behov och konflikter kan uppstå mellan olika intressenter. Fokus i detta examensarbete var ett skogsområde i byn Dalasjös närhet i Vilhelmina kommun i norra Sverige där en intressekonflikt uppstått mellan skogsägarens planer på att föryngringsavverka och den lokala befolkningens önskan om att behålla området intakt för rekreation och sociala aktiviteter. Huvudsyftet med studien var att genomföra en kartläggning och beskrivning av skogens sociala värden i Dalasjö och den aktuella intressekonflikten.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ledarna för Katedralskolan i Växjö arbetar med att motivera medarbetarna vid införandet av en intraprenad. Fokus i denna uppsats är i första hand information och kommunikation ur ett ledarperspektiv men även till viss del utifrån ett medarbetarperspektiv..

Fotografiet har sedan dess födelse alltid fascinerat oss. Som ett sätt att dokumentera, förmedla nyheter, marknadsföra eller dela med sig av något så enkelt som familjesemestern. Fotografiet har onekligen spelat en stor roll i utvecklingen av självrepresentation i många aspekter i människors liv. På tal om utveckling har även fotografiet utvecklats från ett analogt format till att i dagens digitaliserade värld för det mesta vara digitalt. Utveckling föder utveckling och i dagens läge är en kamera aldrig längre bort än var och ens egen ficka.

Alexandra ?Kissie? Nilsson driver en av Sveriges fra?msta mode/livsstils blogg. Hon a?r omtalad runt om i landet fo?r sina extrema bantningsmetoder och fo?r sina sko?nhetsingrepp. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rklara hur betydande sociala medier a?r fo?r ungdomars identitetsskapande och hur en frontfigur influerar dem.

Då skolans styrdokument gör gällande att informations- och kommunikationsteknik (IKT) ska integreras på olika sätt i undervisningen ville jag undersöka dess potential för lärande. Området avgränsades till att omfatta sociala medier som en digital lärresurs och syftet formulerades till att mer generellt beskriva hur sociala medier i undervisningen kan användas som en resurs för lärande. Syftet är också att mer specifikt att beskriva hur detta kan användas som en resurs för lärande i svenskämnet. Följande frågeställningar formulerades:-          Vilka möjligheter till lärande och kunskapsutveckling ger sociala medier om de integreras i undervisningen?-          På vilka sätt kan sociala medier användas i svenskundervisningen för att stimulera lärande?Metoden som använts för att svara på syftet är en allmän litteraturstudie.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Syftet med studien var att undersöka hur enkäter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvård uppmärksammar sociala aspekter ? i enlighet med WHO:s definition av en värdig vård. Mot bakgrund av statens utredning om värdig vård vid livets slut, som påpekar att utvärderingen av palliativ vård är eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vårdkvaliteten, ställdes tre frågor: Vad menar WHO med ?sociala aspekter??, Vilka frågor ställs i enkäter inom palliativ hemsjukvård?, Hur följer enkätfrågorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, där 345 enkätfrågor som används i palliativ hemsjukvård inom Stockholms läns landsting bearbetades. Två teoretiska utgångspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av värdig vård och KUPP-modellens värdefaktorer.