Föreliggande studie inriktar sig pÄ hur jag som student i en viss kulturell och social struktur pÄverkas inlÀrningsmÀssigt och uttrycksmÀssigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö dÀr andra kulturella och sociala strukturer Àr normativa. Studien Àr etnografiskt inspirerad och utgÄr frÄn en statisk-dynamisk analysteknik dÀr videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, bÄde negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmÀssiga utveckling och beskriver ocksÄ hur dessa aktiviteter förÀndras under studiernas gÄng. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna Àr frÀmst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskÀnslor lÄg till grund för min personliga utveckling.

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjerFörfattare: Patrik MöllhagenProgram: InformatörsprogrammetPeriod: VT12Universitet: Högskolan i GÀvleSyfte: Syftet med uppsatsen var att jÀmföra fyra svenska kommuner av ungefÀr samma storlek och innehÄllet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jÀmföra hur vÀl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet pÄ uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsÀttning specifikt utformade frÄgor. Teori: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr hÀmtade ur Àmnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgÄngspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden frÄn en punkt till en annan, fokus lÀggs pÄ tydlighet som ska underlÀtta för mottagaren att avkoda meddelandet.

Syftet med vÄr studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och pÄ sÄ vis skapar en grÀns mellan ?oss och de andra?. Metoden för vÄr studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. VÄrt resultat visar att texten i programmet pÄverkar och konstruerar sociala kategorier som Àr avgörande för mÀnniskors sociala positioner och tillgÄng till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger pÄ en social och nationell likhet som skapar social ojÀmlikhet.

Studiens syfte Àr att redogöra för hur delningskulturen ser ut pÄ Facebook bland studenter. Detta har sin utgÄngspunkt i spridningen av Kony 2012.Virala kampanjer Àr idag en etablerad marknadsföringsstrategi dÀr mottagaren av ett budskap blir aktiv i delningen. Sociala medier har bidragit till att plattformen för att uttrycka sig idag Àr enklare Àn nÄgonsin. Hur ser delningskulturen ut för högskolestudenter i Halmstad pÄ Facebook? Vilka attityder ligger till grund hos dessa studenter för valet av att sprida ett budskap, en text eller en video pÄ det sociala nÀtverket?Studien visar pÄ att delningar pÄ det sociala nÀtverket Facebook har ett vÀrde för den som delar och Àven andra anvÀndare, men om en anvÀndare sprider mycket material kan det som denne sprider uppfattas som mindre intressant av flera utav anvÀndarens Facebook-vÀnner.

Sammanfattning/abstract Syfte: Syftet med detta arbete Àr att fÄ större förstÄelse kring hur mobbning utspelar sig i dagens skolmiljö, samt att göra mÀnniskor uppmÀrksamma pÄ vad mobbning via sociala medier innebÀr och vilka ÄtgÀrder som möjligen finns tillgÀngliga. Teori: I arbetet har Olweus (1999) teori om mobbning tillÀmpats och Dunkels (2007) teori om mobbning som förekommer via sociala medier. Metod: Metoden som anvÀnts har varit anonyma enkÀtundersökningar med elever i Ärskurs fem och sex pÄ tre olika skolor, samt en enkÀtundersökning med organisationerna Friends och BRIS. Resultat/Slutsats: Resultatet som kommit fram i detta arbete visar bland annat att om man krÀnker nÄgon via internet sÄ kan man vara anonym, samt att det Àr lÀttare att krÀnka nÄgon via sociala medier dÄ man inte behöver se hur den man behandlar illa reagerar. UtifrÄn elevenkÀterna kunde man tyda att eleverna vill ha bÀttre vuxennÀrvaro pÄ internet, och menade bland annat att det ska finnas nÄgon som har uppsikt om i fall mobbning förekommer..

Det hÀr arbetet behandlar skola och lÀrande i glesbygd och tÀtort. Syftet Àr att visa pÄ likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssÀtt som finns och hur lÀrarna uppfattar sin lÀrarroll pÄ grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gÀller byggnader och lokaler. Arbetet bygger pÄ intervjuer med verksamma lÀrare, bÄde i glesbygd och i tÀtort.

I detta examensarbete har materialet papper och dess egenskaper utforskats ur ett designperspektiv. Genom att vika, rulla och forma olika typer av papper har flera uttryck skapats. UtifrÄn olika byggstenar som till exempel kuber och stavar har artefakter som örhÀngen och korgar tagit form. Noggrann dokumentation av den experimentella processen ger ett mervÀrde i form av att lÀsaren kan upprepa och inspireras av artefakterna som skapats. Detta examensarbete syftar att mÄla upp en bild av papprets breda anvÀndningsomrÄde i ett designsammanhang.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i hur idrottslÀrare som endast undervisar i ett Àmne jÀmfört med idrottslÀrare som undervisar i tvÄ Àmnen sÄg pÄ sin arbetssituation. FrÄgestÀllningarna utgick frÄn att undersöka skillnader utifrÄn hur lÀrarna uppfattade sin fysiska samt psykiska arbetssituation. I deras psykiska arbetssituation ingick att försöka kartlÀgga graden av stress de kÀnde i sitt arbete. Andra faktorer som ingick i lÀrarnas psykiska arbetssituation var Àven delaktighet i verksamheten samt hur lÀrarna uppfattade sina sociala kontaktnÀt pÄ den skolan de arbetade pÄ.FrÄgestÀllningarna som arbetet utgick ifrÄn var:-          Vilka likheter och skillnader finns i hur de tvÄ olika lÀrargrupperna uppfattar sin fysiska och psykiska hÀlsa?-          Vilka likheter och skillnader finns i hur de tvÄ olika lÀrargrupperna uppfattar sin delaktighet och gemenskap med resten av personalen pÄ skolan?MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer dÀr totalt sex lÀrare, tvÄ ett- och fyra tvÄÀmneslÀrare, frÄn de bÄda lÀrarkategorierna intervjuades.

Uppsatsen undersöker hur abortfrÄgan diskuterades pÄ lokal nivÄ i GÀvle i tvÄ kvinnoorganisationer av motsatt politisk stÄndpunkt och drar paralleller till hur frÄgan diskuterades pÄ nationell nivÄ under 1930-talet. Genom att studera kÀllmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs Àven en diskussion om den moraliska synen pÄ kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit mer uppmÀrksammat pÄ senare tid, dels genom stor medial uppmÀrksamhet och dels för att organisationerna har blivit mer medvetna om att intressenterna inte enbart efterfrÄgar redovisning av finansiell information. CSR kan delas in i tre olika omrÄden: socialt, etiskt och miljö, dessa omfattar organisationens helhet. Redovisning av CSR kan benÀmnas som sociala upplysningar. Denna redovisning kan se olika ut pÄ grund av olikheter mellan offentlig och privat sektor. CSR fÄngade vÄrt intresse i och med dess aktualitet.

Idag kÀmpar företag för att överleva pÄ den hÄrt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att mÄnga företag vÀljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag vÀljer idag att lÀgga hela eller delar av sin verksamhet i andra lÀnder. I och med en etablering i ett frÀmmande land kommer företaget att möta en helt ny och frÀmmande kultur och nya affÀrsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan stÀlla till med svÄrigheter för företaget och de anstÀllda. Syftet med denna undersökning var att fÄ en ökad förstÄelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

För att leva upp till uppstÀllda mÄl om mÀnskliga rÀttigheter, som aspekt av socialt ansvarstagande, anvÀnder sig svenska, transnationella företag av olika kriterier som bygger pÄ internationellt erkÀnda system. Efterlevnaden av dessa kontrolleras inom företaget. Kriteriernas innehÄll avgörs av det specifika företagets vision. Sociala företag utgÄr frÄn en social vision, dÀr det sociala ansvaret Àr huvudfokus. Konventionella företag utgÄr frÄn marknadens principer, dÀr vinstintresset Àr frÀmsta fokus.

Den hĂ€r uppsatsen försöker genom djupintervjuer med Ă„tta respondenter att förstĂ„ om det finns nĂ„gra skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som vĂ€xte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte gĂ„r att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning Ă€mnar den hĂ€r uppsatsen ocksĂ„ ge svar pĂ„ vad de skillnaderna dĂ„ kan bero pĂ„ och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstĂ„ om mediearv pĂ„verkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen bestĂ„r av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningslĂ€sning och demokratiskt engagemang gĂ„s igenom för att belysa olika personers olika utgĂ„ngspunkter. Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade vĂ€xte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade vĂ€xte upp utan dagstidning i hemmet.

I vÄr undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nÀtverken och invandrares situation pÄ arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nÀtverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivÄ för svenska invandrare. VÄr uppfattning Àr att det inte bara Àr viktigt att individerna Àr i arbetskraften utan att det Àven Àr av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vÄr studie pÄ en modell som har matchningen mellan utbildningsnivÄ och yrkesnivÄ som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus nÀr det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nÀtverk.