Detta examensarbete handlar om hur nÀrvaron pÄ sociala medier ser ut för svenska morgonprogram pÄ radio. Hur mycket interagerar de med sina lyssnare? Studien Àr till för att delvis ge radiokanalerna en medvetenhet om hur de arbetar, men ocksÄ att lÀra att det inte bara Àr att skriva nÄgra inlÀgg ibland utan att det krÀvs en strategi för att vinna hem sina lyssnare. Undersökningen görs genom insamling av data frÄn sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram som dÀrefter jÀmförs i diagram. Med en utgÄngspunkt i Shannon och Weavers kommunikationsmodell som idag har utvecklats till en tvÄvÀgskommunikation tittar författarna nÀrmre pÄ hur morgonprogrammen interagerar med sin publik.

I vÄrt tolkningsarbete ser vi att vÄrt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhÄllning och som uppmuntrar till mÄngfald och interna stridigheterna, tÀvlingar, karriÀrstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ?byslagsmÄl? om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna frÀmjar ledningen pÄ ett naturligt sÀtt sÄvÀl framvÀxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillvÀxten och bereder vÀgen för de nya ledarna..

Denna? uppsats ?syftar ?till ?att ?ge ?en ?insikt ?i ?hur ?smÄ ?webbolag ?kan ?skapa ?affÀrsnytta ?genom ?marknadsföring ?i ?sociala ?medier, ?samt? föreslÄ? riktlinjer ?för ?hur ?detta ?kan ?gÄ ?till. ?För ?att ?kunna ?besvara? uppsatsens? syfte? genomfördes? en? kvalitativ? studie? av ?hur? webbolagen? Booli,? Coolstuff ?och ?Freddie ?G ?Store ?marknadsför ?sig ?genom ?Facebook, ?Twitter ?och ?bloggar. ?De? sociala ?medierna ?har ?skapat ?nya ?förutsÀttningar ?för ?företag ?vid ?marknadsföring.

Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna Àr en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framvÀxt, har bidragit med en annan form av information som har fÄtt arbetsgivare att vilja anvÀnda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda sociala medier, dock finns det minst lika mÄnga nackdelar.Syfte - Syftet med denna uppsats Àr att öka medvetenheten hos arbetsgivare om anvÀndandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen.Problemformulering - För att besvara vÄrt syfte valde vi att utgÄ frÄn tvÄ problemformuleringar; hur anvÀnder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med anvÀndandet av sociala medier för arbetsgivare nÀr de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen?Metod - Vi utgick frÄn en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan lÄg till grund för vÄr empiriska insamling.

Den hÀr uppsatsen handlar om sociala medier som konkurrensmedel i telekombranschen för att skapa lojala kunder. Telekombranschen har under det senaste decenniet utvecklats snabbt i takt med mobiltelefonins genomslag. Kommunikationen via mobiltelefon har blivit en del av det vardagliga livet. InternetanvÀndningen har fÄtt en större betydelse. Fler mÀnniskor Àr aktiva inom internet och att googla, blogga, skicka snabbmeddelande, anvÀnda Twitter/Facebook har blivit en vardagssyssla för mÄnga.

Sedan samhall blev vinstdrivande har allt fler mĂ€nniskor blivit sysselsatta inom arbetsintegrerande sociala företag, eller sociala företag som man brukar sĂ€ga. År 2012 var den siffran uppe i nĂ€rmare en halv miljon, sĂ„ att de sociala företagen Ă€r viktig rĂ„der det inget tvivel om. Denna studie har undersökt ett sĂ„dant socialt företags betydelse sett ur ett grundarperspektiv, och ett deltagarperspektiv. Studien Ă€r genomförd med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer med tvĂ„ företagsgrundare, och fyra deltagare. Syftet var att undersöka, hur deltagaren ser pĂ„ sin delaktighet inom företaget, vilka erfarenheter har det gett, och vilken betydelse har det inneburit att fĂ„ ingĂ„ i det sociala företaget? Och ur grundarperspektivet undersöktes: vad som var avsikten med att starta det sociala företaget, samt hur ser man pĂ„ sitt ledarskap, som skulle besvaras.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera skillnader i uppfattningar om lojalitet mellan kunder och personal i ett tjÀnsteföretag. Teori: Teorin baserar sig pÄ lojalitet och Àr hÀmtad frÄn Barroso och Picon (2012). Det centrala i teorin Àr flerdimensionellt begrepp av lojalitet. VÄr teoretiska modell Àr fullt testbar. Metod: En kvantitativ metod har anvÀnts under denna undersökning. Det har samlats in data frÄn personal och kunder genom elektroniska enkÀter.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa hos gymnasielever i Ă„rskurs tre. FrĂ„gestĂ€llningarna var huruvida det fanns nĂ„gra samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa, vilken form av socialt stöd och nĂ€tverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns nĂ„gra skillnader mellan könen i förhĂ„llandet till socialt stöd och nĂ€tverk.MetodUndersökningen Ă€r en explorativ och kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 326 individer frĂ„n olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern pĂ„ deltagarna varierade mellan 17 och 21 Ă„r och medelĂ„lder var 18 (±0,7) Ă„r. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara pĂ„ frĂ„gan eller uppfattade sig inte som nĂ„got av alternativen. Deltagarna besvarade frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring kvalitĂ©n pĂ„ sitt sociala stöd och storleken pĂ„ sitt sociala nĂ€tverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

MĂ„nga mĂ€nniskor har husdjur som sĂ€llskap och fritidsintresse och allt fler forskare har pĂ„ senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för mĂ€nniskans livskvalitet. Antrozoologin Ă€r en relativt ny vetenskap dĂ€r man Ă€gnar sig Ă„t att studera relationen mellan djur och mĂ€nniska. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt pĂ„ mĂ€nniskans fysiska och psykiska vĂ€lbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för mĂ„nga (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsstĂ€llelse hos Ă€ldre personer med och utan husdjur. Finns det nĂ„got samband mellan Ă€gande av husdjur, livstillfredsstĂ€llelse och sociala relationer? Är Ă€ldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet Ă€n Ă€ldre personer utan husdjur? KĂ€nner sig Ă€ldre mĂ€nniskor med husdjur mindre ensamma Ă€n de som inte har husdjur? Kan man se nĂ„gon skillnad mellan mĂ€n och kvinnor?.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Makrocykliska laktoner har varit flitigt anvÀnda avmaskningsmedel hos olika djurslag sedan mitten av 1980-talet och anvÀnds fortfarande. För att avmaskningsmedel ska vara sÄ effektiva som möjligt Àr det viktigt att veta hur de tas upp och omsÀtts i kroppen hos olika djurarter. Detta för att kunna anpassa doseringen till olika djurslag. NÄgra farmakokinetiska parametrar har undersökts för att se om det förekommer skillnader i upptag, distribution, metabolism och utsöndring mellan nötkreatur, fÄr och gris. Genom att jÀmföra olika studier fann jag skillnader i halveringstid, AUC, Cmax och tmax mellan gris, nötkreatur och fÄr.