Goda arbetsrelaterade sociala relationer Àr nÄgot som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. BristfÀlliga sociala relationer pÄ en arbetsplats kan pÄ motsvarande sÀtt tÀnkas leda till problem. En genomgÄng av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mÀta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mÀtinstrument för dessa. BÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillÀmpats genom djupintervjuer samt en enkÀtundersökning.

Syftet med avhandlingen var att fÄ fram konkreta förslag pÄ hur svenska dagligvaruföretag kan arbeta med Facebook i sin marknadsföring för att öka bÄde befintliga och nya kunders varumÀrkeslojalitet till företaget.Teorikapitlet innehÄller teorier kring Àmnena varumÀrke, mÀrkeslojalitet, kommunikation, Internet, sociala medier och Facebook. Ytterligare information har Àven samlats in genom intervjuer med tre experter inom sociala medier för att styrka teorierna kring sociala medier.Studien visade att svenska dagligvaruföretag idag inte anvÀnder sig av Facebook i dess fulla kapacitet. Genom att anvÀnda sig av en kombination av grupper, sidor, applikationer och event kan företag stÀrka sina kunders varumÀrkeslojalitet. Det handlar om att anvÀnda dessa olika verktyg för att skapa en relation med kunden och en kanal för dialog. Kan företaget sedan besvara kundens frÄgor och funderingar pÄ ett bra och snabbt sÀtt genom denna nya mediekanal kan en lÄngvarig relation skapas mellan kunden och företaget som i sin tur leder till varumÀrkeslojalitet hos kunden. .

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tÀnker kring sociala relationer och sjÀlvförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det hÀr har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ?en skola för alla? innebÀr.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med den hÀr kvalitativa studien var att undersöka hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nÄ upp till skolans olika mÄl; kunskapsmÄl och sociala mÄl. Vad vi blev extra nyfikna pÄ var om de olika mÄlen har samma prioritering. Studien syftar Àven till att undersöka hur viktigt det Àr att samarbetet mellan resursskola, hemskola och förÀldrarna fungerar. För att genomföra studien sÄ valde vi att utföra intervjuer med en lÀrare, en specialpedagog och omrÄdeschefen som alla Àr kopplade till den hÀr resursskolan. Empirin frÄn intervjuerna har vi sammanstÀllt i en resultatdel utifrÄn tre teman; skolans mÄl, miljöer för lÀrande och samverkan/relationer.

Cyberloafing avser privat internetanvÀndning under arbetstid. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan cyberloafing pÄ datorer och mobiltelefoner samt skillnader i vissa demografiska variabler. Studiens hypotes var att cyberloafing sker i större utstrÀckning pÄ datorer. Dock förvÀntades cyberloafing Àven förekomma pÄ mobiltelefoner, dessutom förvÀntades viss internetaktivitet ske i högre grad pÄ dem. För att undersöka detta genomfördes en enkÀtundersökning pÄ fyra olika arbetsplatser i en medelstor svensk stad.

I denna uppsats undersöks designmönster. Tidigare, erkÀnda designmönsterbibliotek har anvÀnts som grund för att ta fram en ny designmönstermall. Sedan har sex designmönster identifierats och skapats frÄn sociala medier med hjÀlp av mönsteridentifikation, dessa Àr: gilla-knapp, hashtag, dela, kommentera, lÀgga upp bilder och nyhetsflöde. Vidare har intervjuer med sju respondenter frÄn olika Stockholmbaserade webbyrÄer genomförts för att undersöka huruvida de identifierade mönstren frÄn sociala medier pÄverkar deras webbdesign. Centralt för undersökningen var dessutom att ta reda pÄ om webbyrÄer idag överhuvudtaget anvÀnder sig av designmönster nÀr de bygger en webbplats.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

I denna magisteruppsats undersöks med hjÀlp av en samtalsanalytisk metod hur testtagare och testledare orienterar sig mot problem i interaktionen vid samtalsdelen av Tisus. Det mest övergripande syftet Àr att undersöka hur testtagare och testledare förhÄller sig till varandra i en samtalssituation dÀr det huvudsakliga mÄlet Àr att testtagarnas sprÄkliga förmÄga ska bedömas. FrÄgestÀllningarna syftar till att ta reda pÄ hur testtagarna och testledaren orienterar sig mot problem i interaktionen, samt hur problemsekvenser skiljer sig Ät beroende pÄ om interaktionen Àger rum mellan testtagare och testledare eller mellan flera testtagare. En vidare frÄgestÀllning syftar till att diskutera hur testtagare och testledare förhÄller sig till samtalets ramar och mÄl vid problemsekvenser. Slutsatserna Àr att det tycks finnas skillnader i hur problem relevantgörs beroende pÄ mellan vilka interaktionen Àger rum.

Syftet Àr att fÄ insikt i vad som motiverar företag till att anvÀnda Social CRM, och hur de arbetar med detta för att kommunicera med sina kunder med hjÀlp av sociala nÀtverk. En kvalitativ ansats har anvÀnts dÀr tre företag inom olika branscher har blivit intervjuade; Röda Korset, Komplett ASA och Ving Sverige AB. Intervjuer har genomförts med tvÄ olika personer pÄ varje företag. Studien visar att företag som Àr verksamma i Sverige har börjat anamma de möjligheter som arbetet med Social CRM i sociala medier innebÀr. De möjligheter företagen tar upp Àr att de kan nÄ en större mÄlgrupp pÄ ett mer kostnadseffektivt sÀtt, underlÀtta dialoger och skapa en informell och personlig kontakt vilket kan leda till ökad varumÀrkeslojalitet och vÀrdefulla konkurrensfördelar.

Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.

Denna uppsats Sociala omsorgsprogrammets yrkesrelevans har syftet att undersöka hur utexaminerade studenter vid Örebro universitets Sociala omsorgsprogram med inriktning mot Ă€ldre och funktionshindrade, beskriver att utbildningen förbereder dem för yrket som enhetschef i kommunal Ă€ldreomsorg. GenomgĂ„ende i studien Ă€r tre centrala begrepp; yrkesrelevans, kunskap och ledarskap. Studiens empiriska material baseras pĂ„ intervjuer med enhetschefer. Det övergripande resultatet visar att frĂ„gan om yrkesrelevans Ă€r mĂ„ngfacetterad. Möjligheterna till att utöva ett bra chefskap beror inte enbart pĂ„ kunskaper frĂ„n utbildningen, utan ocksĂ„ pĂ„ personliga erfarenheter och kunskaper, samt förutsĂ€ttningar i stöd och personalantal.

Denna uppsats grundar i en kvalitativ studie om huruvida det finns kulturella skillnader i danskt och svenskt ledarskap. Studien Àr baserad pÄ sex personliga intervjuer om hur anstÀllda uppfattar sina ledares beteende. För att analysera materialet har en analysmodell utformats med utgÄngspunkt i Hofstedes teori om individualism/kollektivism samt maktdistans och Scheins teori om ledarens synliga beteende. Analysen pÄvisar inga tydliga kulturella skillnader mellan danska och svenska ledare, men tendenser tyder pÄ en högre maktdistans samt en nÄgot högre grad av individualism i de danska chefernas beteende..

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har Àven intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhÀllet i stort nÀr det gÀller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar pÄ en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan pÄ individens sjÀlvbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vÄrt material med teorier frÄn Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationstrÀffarna innebÀr lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stÀrkt sjÀlvkÀnsla och gruppsolidaritet samt att sÀttet att bemöta varandra pÄ bidrar till stÀrkta sociala band.

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumÀrkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de vÀrderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrÄn befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom omrÄdet, undersöka om det gÄr att bygga personliga varumÀrken pÄ samma sÀtt som traditionella varumÀrken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumÀrkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lÀt representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhÄllande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumÀrkesbyggande har fler likheter Àn skillnader med det traditionella varumÀrkesbyggandet. Dock ansÄg vi att CBBE-modellen ej var lÀmplig för direkt applikation pÄ mÀnniskor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumÀrke, dÀr bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades.