Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för varför anstÀllda gör icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid med fokus pÄ anvÀndandet av sociala medier. InternetanvÀndandet har blivit en stor del av mÄnga mÀnniskors liv och anvÀnds i bÄde privatlivet och arbetslivet. Cyberloafing Àr ett vanligt begrepp nÀr man pratar om privatsurfandet under arbetstid. Vilket innebÀr att anstÀllda surfar pÄ icke arbetsrelaterade webbsidor under arbetstid och vi ville fÄ en förstÄelse varför mÀnniskor gör det. Vi utformade dÀrför fyra frÄgestÀllningar om det: Vad Àr syftet med anvÀndandet av sociala medier? Varför privatsurfar de anstÀllda pÄ sociala medier under arbetstid? Vad Àr instÀllningen till privatsurfandet pÄ sociala medier under arbetstid? Smyger de anstÀllda nÀr de privatsurfar pÄ sociala medier under arbetstid?Vi har valt en kvalitativ ansats och genomfört Ätta intervjuer med respondenter som arbetar i olika organisationer och företag, bÄde i den offentliga och privata sektorn.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Avsikten med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka aktiviteter som en förvaltningsorganisation utför pÄ sina IT-system och om det finns nÄgra skillnader i dessa beroende pÄ om organisationen förvaltar Ät sig sjÀlva eller om det utförs för kunds rÀkning. Detta som ett led i att ge de som arbetar med, eller kommer att arbeta med, systemförvaltning en inblick i eventuella skillnader mellan förvaltning av egna system och förvaltning av en eller flera kunders system. De slutsatser vi dragit ur denna undersökning Àr att det inte förekommer skillnader i vilka aktiviteter som ingÄr i förvaltningsarbetet, dÀremot varierar det i vilken utstrÀckning man vÀljer att utföra dem..

Abstract.Stalking har varit ett fenomen som undersökts av forskare, men pÄ senare tid sÄ har cyberstalking fÄtt uppmÀrksamhet i forskarvÀrlden. Denna studie undersöker cyberstalking bland ett urval av svenska universitetsstudenter. Syftet med studien var att undersöka och redogöra för förekomst av cyberstalking och utsatthet för andra oönskade beteenden pÄ internet bland Mittuniversitetets studenter i Sundsvall. Studiens fokus var att beskriva och redogöra för universitetsstudenters utsatthet för oönskade beteenden online, att redogöra för de eventuella skillnader som kan finnas mellan de universitetsstudenter som har blivit utsatta för cyberstalking och de som blivit utsatta för enstaka oönskade beteenden pÄ internet, samt att beskriva och redogöra för de uppfattningar som finns kring utsattheten pÄ internet bland deltagarna, och pÄ vilka sÀtt dessa uppfattningar eventuellt skiljer sig Ät bland utsatta och icke- utsatta. Studien anvÀnde sig av en enkÀt som delades ut till studenterna och som dÀrefter lÄg till grund för studien.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sÀtt att integrera pÄ webben. Transformeringen frÄn webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att Àven sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det Àr lÀtt att förbise att journalisterna inte enbart Àr sÀndare av information utan Àven mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister anvÀnder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshÀmtning och vad det ger för effekt pÄ journalistikens innehÄll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska kÀllor i dagspressjournalistik: tekniktillgÄng, teknikanvÀndning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jÀmförs anvÀndningen av Twitter och Facebook pÄ en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstÀckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera pÄ respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna anvÀnder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utstrÀckning.

Genomslagskraften i de sociala medierna Àr vedertaget stora och spridningen av budskap ÀroÀndlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder Àrenorm. Problematiken ligger i mÀtbarheten, dÄ ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i sociala medier. Ett problem som diskuteras sÄvÀl pÄ expertnivÄ, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag Àr de största drivkrafterna för att som företag verka i desociala medierna att lÄngsiktigt öka försÀljning genom högre varumÀrkeskÀnnedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg nÀrmare ROI i sociala medier dÄ detkan resultera i lÄngsiktiga intÀkter.Det rÄder dock interna motsÀttningar i mÄnga företag, vilket Àr bekrÀftat bÄde genom insamlad data, forskning samt intervjuer, nÀr det gÀller hantering av sociala medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej.

Denna studie baseras pÄ den sociala semiotiken och idéen om att kunskap om sociala sammanhang och lÀmpliga sociala beteenden kan förstÄs som sociala genrer. Förmedlandet av den kunskapen ges genom olika texter dÀr sociala situationer, individer och beteenden representeras. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka sociala situationer och beteenden som gestaltas i Systembolaget och Iq:s filmer. Studien Àmnar dÀrmed att undersöka vilka outtalade diskurser och myter som bolagen förmedlar. Det valda materialet i studien baseras delvis pÄ bolagets unika roll i och med Sveriges alkoholmonopol, men ocksÄ av anledning att studien Àmnar undersöka betydelsen av filmernas avsÀndare.

Arbetets syfte Ă€r att fördjupa förstĂ„elsen för vad ett socialt kunskaps- och lĂ€randebegrepp Ă€r och vilka konsekvenser det kan fĂ„ för utformningen av undervisningen. Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förstĂ„else av kunskap och lĂ€rande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förstĂ„elsen av kunskaps- och lĂ€randebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn pĂ„ begreppen.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

Syftet med uppsatsen Àr att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgÄngspunkt frÄn Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill Àven analysera och förklara de problem som kan uppstÄ pÄ grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjÀlpa Saab och om möjligt ge rÄd till Saab om hur de kan skapa bÀttre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnÄ syftet med studien har följande forskningsfrÄga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebÀr dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har anvÀnts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens pÄverkan i team.

Uppsatsens syfte Àr att Bidra till forskningens taxonomi genom att utveckla begreppen kring fenomenet sociala nÀtverk och anvÀnda taxonomi pÄ fallföretagen: Salongen och Nova100. Ansatsen gör skillnad pÄ frÄgestÀllning och syfte och Àr i grunden deskriptiv; vi vill beskriva sociala nÀtverk och bidra till hur forskningen hanterar fenomenet. FrÄgestÀllningen lyder: ?Vad Àr sociala nÀtverk och vilka dimensioner Àr centrala i analysen av dem?? Uppsatsen utgÄr frÄn att nÄgon form av vÀrde uppstÄr i sociala nÀtverk och att om sÄ inte var fallet hade de inte existerat. Teorierna har hÀmtats frÄn flera discipliner, frÀmst frÄn företagsekonomi och ekonomisk historia men Àven i viss utstrÀckning derivat frÄn forskning inom socialantropologi samt psykologi.

Detta Àr en uppsats som har fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsomrÄden? frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa hos gymnasielever i Ă„rskurs tre. FrĂ„gestĂ€llningarna var huruvida det fanns nĂ„gra samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa, vilken form av socialt stöd och nĂ€tverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns nĂ„gra skillnader mellan könen i förhĂ„llandet till socialt stöd och nĂ€tverk.MetodUndersökningen Ă€r en explorativ och kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 326 individer frĂ„n olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern pĂ„ deltagarna varierade mellan 17 och 21 Ă„r och medelĂ„lder var 18 (±0,7) Ă„r. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara pĂ„ frĂ„gan eller uppfattade sig inte som nĂ„got av alternativen. Deltagarna besvarade frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring kvalitĂ©n pĂ„ sitt sociala stöd och storleken pĂ„ sitt sociala nĂ€tverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.

Denna studie Àr en fallstudie i syfte att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar anvÀndande av kunskapshanteringssystem pÄ en arbetsplats med speciella förutsÀttningar. Det studerade fallet Àr en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar pÄ egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar pÄ att anvÀndande av andra system Àr en viktig faktor som kan förhindra bÄde delande av kunskap och sökande av information via kunskapshanteringssystem. Studien har jÀmförts med tre tidigare studier för att visa pÄ likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsÀttningar..