Syfte: Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur det sociala nÀtverket anvÀnds av gymnasieelever samt vilken roll det spelar för deras lÀrande. Studien tar sitt avstamp i en nulÀgesanalys i hur gymnasieelever anvÀnder sig av ett socialt nÀtverk och deras synpunkter pÄ hur det anvÀnds i skolan. Ur empirin dras slutsatser om hur skolan bÀst utnyttjar de sociala nÀtverken för att förstÀrka lÀrandet och pÄverka kunskapsutvecklingen i en positiv riktning.FrÄgestÀllningar: ? Hur anvÀnds det sociala nÀtverket av gymnasieelever? ? Hur kan det sociala nÀtverket anvÀndas för lÀrande? Teori: Studien utgÄr frÄn sociokulturell teori dÀr begrepp som berörs Àr bland annat interaktion, kontext, distribuerat lÀrande, appropriering, externalisering, praxisgemenskap samt Vygotskijs zon för nÀra förestÄende utveckling. Andra begrepp som berörs Àr synkron och asynkron kommunikation vid elektroniska diskussioner samt externa minnessystem (EMS).Metod: I studien har bÄde observation och intervjuer utförts för att samla in empiriska data.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn leker med och utan leksaker pÄ förskolegÄrden samt upptÀcka eventuella skillnader mellan pojkars och flickors beteende och eventuella skillnader mellan de tvÄ Äldersgrupperna 1-3 Är och 4-5 Är. Metoden som anvÀnds Àr observation och studien utfördes under Ätta tillfÀllen pÄ en kommunal förskola i Sverige.  Resultaten visar pÄ barns rörelsebehov, nyfikenhet och förmÄga till kreativa lekar. En del lekaktiviteter pÄverkas av utbudet av uteleksaker och vissa skillnader upptÀcktes bland pojkar och flickor och mellan Äldersgrupperna. Leken har en stor betydelse för barn nÀr de Àr ute pÄ förskolegÄrden och Àven uteleksakerna har en viss betydelse..

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Syftet med studien var att undersöka vad barnskötare och förskollÀrare har för uppfattning om blyghet hos förskolebarn samt hur de upplever att arbeta med blyga barns sociala utveckling. Studien utgÄr frÄn ett fenomenografiskt perspektiv som syftar till att finna variationer i beskrivningar av fenomenen blyghet och social utveckling. Studiens empiri Àr insamlad frÄn kvalitativa intervjuer frÄn de tvÄ yrkeskategorierna inom förskolan. En intervjuguide har utformats som stöd under intervjuerna och studiens resultat och analys har skiljts mellan barnskötare och förskollÀrares utsagor. Resultatet har analyserats utifrÄn 23 kategorier, enligt den fenomenografiska ansatsen, dÀr huvudkategorierna Àr blyghet och social kompetens.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förstÄelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda pÄ vad socialarbetare anser vilka faktorer som pÄverkar ungdomar i Äldern 13-19 Är att hitta ut ur sin depression. Syftet var Àven att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte stÀlldes följande frÄgor: Vilka metoder anvÀnder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonÄringar som har depression? Hur hjÀlper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? PÄ vilket sÀtt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssÀtt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrÄn en temainriktad intervjuguide.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med vÄr studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som anvÀnder terapihundar. Vi ville undersöka om anvÀndande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos mÀnniskan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal pÄ arbetsplatser dÀr terapihundsarbete anvÀnds. Vi har ocksÄ studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi anvÀnt oss av har vi sammanstÀllt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanstÀllningen varit grund för vÄr analys.

Titel: Sociala Medier - Ännu en kommunikationsform inom marknadsföringBakgrund: Marknadsföringen har mĂ„nga ansikten, det vill sĂ€ga den ser olika ut och har genomgĂ„tt förĂ€ndringar genom tiden. Den förĂ€ndring som vi uppmĂ€rksammar Ă€r att marknadsföringen tagit ett steg ifrĂ„n transaktionsmarknafsföring till ett relationsperspektiv gentemot sina konsumenter. Den digitala arenan som Internet hjĂ€lper företag idag att sprida sitt meddelande och det som uppsatsen fokuserar pĂ„ Ă€r de digitala plattformarna som benĂ€mns som sociala medier, plattformar som exempelvis: Facebook, Twitter och YouTube.ForskningsfrĂ„ga: Hur kan sociala medier anvĂ€ndas som marknadsföringsverktyg, med fokus pĂ„ kundengagemanget och dialogen med företagen?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att skapa en förstĂ„else för sociala medier som verktyg inom marknadsföring genom att föra fram och analysera:1. Marknadsföring pĂ„ Internet och genom sociala medier2.

Bakgrund och problemdiskussion: Sociala medier Ă€r ett fenomen som vuxit sig stort pĂ„ senare Ă„r och det blir allt vanligare att företag anvĂ€nder dessa plattformar som en kommunikationskanal med sina kunder. Bankerna kan via sociala medier, sĂ„som Facebook och Twitter nĂ„ ut pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt, med sitt budskap till allt större publik pĂ„ en och samma gĂ„ng. Detta kan i sin tur förstĂ€rka företagets rykte, om word-of-mouth visar sig vara av positiv karaktĂ€r samtidigt som det kan snabbt rasera företagets varumĂ€rke om spridningen av word-of-mouth Ă€r allt för negativ och okontrollerbar. Vi Ă€mnar besvara följande frĂ„gestĂ€llning: Är Facebook och Twitter en gynnsam kommunikationskanal för banker, eller skulle vissa gynnas mer av att inte tillĂ€mpa sociala medier i deras verksamhet?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r analysera hur banker förhĂ„ller sig till och kommunicerar via sociala medier.

Bakgrund och problem: Företag kan anvÀnda sig av sociala medier som exempelvis Facebook, Twitter och bloggar för marknadsföring. Genom att kommunicera i sociala nÀtverk pÄ Internet har företagen möjligheter att föra en dialog med kunder vilket kan bidra till att relationer uppstÄr mellan kunderna och företagen. En studie som möjliggör ytterligare beskrivningar av egenskaper hos sociala medier och dess fördelar och nackdelar vore intressant. Företag upplever svÄrigheter att koppla marknadsföringen i sociala medier till tydliga affÀrsresultat. Personalen saknar kunskaper för mÄlformulering, implementering och utvÀrdering.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Sociala medier Àr idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sÀtt att kommunicera sÄvÀl det privata livet som den egna vÀrldsbilden. Allt vanligare blir det att pÄ dessa medier diskutera politik och lÀnka artiklar, bilder samt filmer för att stÀrka sina politiska Äsikter. Studiens syfte Àr att jÀmföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt pÄ sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjÀlp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt fÄ ökade kunskaper med hÀnsyn till diskursteorier byggda pÄ en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

Detta Àr en C-uppsats för Valfritt Informatik Programmet, Högskolan i Halmstad, 2005. I denna uppsats undersöker vi vilka interaktionstekniker som kan vara lÀmpliga eller inte alls vara lÀmpliga till en mobil enhet. PÄ denna mobila enhet Àr det tÀnkt att e-papperstekniken skall appliceras. Uppsatsen utförs i samarbete med DigiNews, ett projekt för framtida nyhetstidningar. Vi har genomfört en undersökning dÀr vi observerat hur interaktionsteknikerna har fungerat med ett fokus pÄ nyhetslÀsning.

This essay examines the ambiguous nooses that have been found around the necks of nine Danish bog bodies. By analysing and comparing these bog bodies and their archaeological context with earlier theories the aim is to create a more profound understanding of the individuals themselves, and the societies they belonged to. The aim is also to further investigate the symbolic meaning of the noose by discussing the concepts of ritual, sacrifice and punishment. To analyse the bog bodies the agency theory and Guinevere Granite?s (2016) theoretical framework concerning reason of death and bog internment, are implemented. The overall conclusions that are established is that it is difficult to give one general answer that can explain why all the nine individuals ended up in the bog.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn det sociala kapitalet belysa individuella och sociala aspekter av en omvÀndelse och anslutning till en religiös organisation, i mitt fall församlingen Fristaden i Uddevalla, frÄn ett tidigare ickereligiöst liv. PÄ samma gÄng omfattar syftet att ge en inblick i hur kristna i en församling som tillhör trosrörelsen ser pÄ sin omvÀndelse, anslutning och pÄ samhÀllet. Mitt syfte bryter jag ned i tre frÄgestÀllningar som jag söker svar pÄ. Dessa Àr: 1. Hur upplevde individen sin tillvaro runt omvÀndelsen? 2.