Syftet med studien var att undersöka individers positiva upplevelser av fysisk aktivitet pÄ sociala medier. Studien bestod av 32 öppna brev och deltagarna var 32 stycken i Äldrarna 18-65. De öppna breven analyserades med hjÀlp av en latent innehÄllsanalys och fyra teman skapades; ?Inspirerad att leva hÀlsosamt?, ?Motiverad till trÀning?, ?FÄ tips, hjÀlp & vÀgledning? och ?Koppla upp var som helst, nÀr som helst?. Resultatet visade att deltagarna har mÄnga positiva upplevelser av fysisk aktivitet i sociala medier.

Underso?kningens syfte har varit att studera och synliggöra social och studierelaterad stress i tvÄ professionsorienterade utbildningar samt att studera genusaspekter i anslutning till detta.Studien Àr grundad pÄ kvantitativ ansats, baserad pÄ gruppenkÀt och efterföljde statistiska bearbetningar. Resultatet redogör för studenternas sociala och studierelaterade stress med fokus pÄ psykologstudenter och informationsteknologstudenter, inklusive genusaspekten.Enligt resultatet uppskattade respondenterna sina stressnivÄer pÄ en medelhog grad. Det finns en grupp individer (cirka 15 procent) som visar psykosomatiska symptom pÄ lÄngvarig stress. Studenterna upplever studierelaterade stressfaktorer, stressorer som rör studieteknik, prestation, kontroll över den egna studiesituationen och rÀdslan inför framtiden, samt stressorer som relateras till olika sociala förhÄllanden.

?Bara du har hÀlsan Àr allting bra.? StÀmmer detta? HÀlsa har lÀnge betraktats som avsaknad av ohÀlsa, men inkluderar i dag begreppet livskvalitet. Nöjdhet med livet bestÄr av mÄnga komponenter, tre som nÀmns ofta Àr ekonomi, sysselsÀttning och det sociala livet. Denna studie Àmnar utröna hur sambanden ser ut mellan hÀlsa och nöjdhetsomrÄdena ekonomi, sysselsÀttning samt det sociala livet. En enkÀtstudie utfördes pÄ 98 studenter som skattade sin hÀlsa och nöjdhet.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten i Kina. Avsikten Àr att Àven fÄ en förstÄelse för hur företagen hanterar kulturella skillnader.Teorier som anvÀnts Àr Hofstedes och Trompenaars kulturdimensioner tillsammans med mer kinaspecifik litteratur.För att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten med kineser valde vi att utföra ett antal kvalitativa intervjuer av djuplodande karaktÀr. Respondenterna Àr nyckelpersoner i fallföretaget med god erfarenhet av den kinesiska kulturen och dÀrför ansÄg vi att djuplodande intervjuer skulle ge en rÀttvisande bild.Slutsatser: De största upplevda kulturella skillnaderna var vikten av relationer, face, synen pÄ tid och initiativförmÄga. Det visade sig ocksÄ att det finns effektiva metoder för att hantera dessa skillnader och pÄ sÄ vis dra nytta av dem..

I denna uppsats har vi utifrÄn SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen pÄstÄdda motsÀttningen mellan den för LOU grundlÀggande principen om affÀrsmÀssighet och möjligheterna att stÀlla sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. SÄledes blir Àven avsikten att studera vilka principer som pÄverkar möjligheterna att stÀlla sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsÀttningar mellan dessa principer och möjligheterna att stÀlla sociala villkor. Eftersom LOU stÄr inför en förÀndring 1 januari Är 2008 blir syftet ocksÄ att försöka utreda om dessa förÀndringar kommer att leda till en tydligare reglering angÄende möjligheterna att stÀlla sociala villkor i en offentlig upphandling. VÄra preciserade frÄgestÀllningar omfattas av forskningsfrÄgor som lyder som följer: Vilka motsÀttningar finns mellan LOU:s grundlÀggande principer och möjligheter att stÀlla sociala villkor? Och hur stÀlls sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsÀttningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att stÀlla sociala villkor i offentlig upphandling Àn det som stadgats i LOU?Vi anvÀnder oss av en traditionell juridisk metod för att faststÀlla gÀllande rÀtt, de lege lata.

Denna uppsats behandlar skillnader i polisens konstruktion och behandling av vÄldsbrottslighet beroende pÄ om denna sker pÄ allmÀn plats eller i hemmet. Skillnaderna förklaras med Randall Collins teori om bestraffning av brottslighet som ritualer som upprÀtthÄller stratifierade samhÀllen, dÀr det svenska samhÀllet betraktas som ett samhÀlle bland annat stratifierat enligt kön.Undersökningen har ett konstruktivistiskt perspektiv och det analytiska kunskapsobjektet Àr strukturer, sÄsom de definierats av William Sewell som bestÄende av scheman och resurser. En jÀmförande metod i kombination med vÀxelvis parantessÀttning av det substantiella respektive konstruerande tillÀmpas pÄ en hierarkisk kedja av styrdokument samt ett antal intervjuer genomförda med poliser i olika befattningar inom ett nÀrpolisomrÄde. Skillnader i sÄvÀl konstruktion som hanterande av vÄld pÄ allmÀn plats respektive i hemmet blottlÀggs. Skillnaderna Àr av en sÄdan art att mÄl och ÄtgÀrder relaterade till vÄld i hemmet Àr mindre specifika och konkreta, vilket innebÀr att sÄdan brottslighet bestraffas i mindre utstrÀckning.

Social games have become a digital phenomenon over the last few years, affecting a lot of peoples everyday life. This paper focuses on how social games can affect workplace relationships. Through qualitative interviews I investigate how people who play with their colleagues experience the social games and their influence on the social interaction in the workplace. 10 interviews were carried out with people from four different organizations. The findings from these interviews were then put in relation to previous research and existing theories concerning workplace relationships and social games.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de bÄda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom bÄda skolformerna som jag kan anvÀnda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag anvÀnt en komparativ analys. Studien beskriver de bÄda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrÄn litteratur som behandlar verksamheternas grundlÀggande mÀnniskosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn pÄ slöjd. Resultatet visar att likheterna Àr fler och skillnaderna fÀrre Àn jag frÄn början trodde, men de skillnader som finns Àr relativt stora..

SAMMANFATTNINGTitel:Den sociala entreprenörens karaktÀriserande egenskaperNivÄ:Kandidatuppsats, C-nivÄ, företagsekonomi, ledarskap och organisationFörfattare:Pontus Alm & Yrsa FÀllströmHandledare:PÀr Vilhelmsson, KristinaMickelsson,ElenaAhmadi,MariaFregidou--?MalamaExaminator:Jens Eklinder FrickDatum:2015-06-02Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka karaktÀriserande egenskapersom gÄr att finna hos sociala entreprenörer.Problem och bakgrund:Sociala företag och socialt entreprenörskap Àr ett omrÄde som har fÄtt undermÄliguppmÀrksamhet i forskningen med betoning pÄ drivande egenskaper hos socialaentreprenörer. FörstÄelsen för Àmnet kommer med denna studie öka, och befintligteori kommer att bekrÀftas eller motsÀgas.Metod:Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod ochdeskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt pÄtidigare forskning inom socialt entreprenörskap men Àven pÄ forskning inomtraditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorinför att jÀmföra denna studies utfall med tidigare forskning.Resultat & diskussion:Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktÀriserar sociala entreprenörer iSverige och som Àr grundade pÄ de sociala entreprenörernas egenskaper.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

VÄrt sociala kapital, det vill sÀga vÄra relationer med andra, har betydelse för vÄra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika vÀrde för individen. Kontakter varierar ocksÄ i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och Àr en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som Àr i behov av fler ytliga kontakter Àr unga nyanlÀnda tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp stÄr lÀngst ifrÄn det svenska föreningslivet och dÀrför vill projektet AxxessUmeÄ skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i UmeÄ.

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Teknikens utveckling utgör en stor del av mediernas framÄtskridande. Ny teknik möjliggör nya arbetssÀtt. FramvÀxten av internet har inneburit nya möjligheter för mÀnniskor att socialisera med varandra. Sociala medier, som bloggar och Facebook, har ocksÄ lett till nya förutsÀttningar för att sprida och hitta information.Att journalister har börjat anvÀnda sociala medier som kÀllor i nyhetsrapporteringen innebÀr en förÀndring i hur kÀllor vÀrderas. Eftersom vem som helst har tillgÄng till sociala medier kan anvÀndandet av dem missbrukas, vilket gör det svÄrt att veta vem som egentligen ligger bakom informationen, nÄgot som Àr viktigt för nyhetsrapporteringens trovÀrdighet.Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur sociala medier anvÀnds som kÀllor i Sveriges fyra rikstÀckande morgon- och kvÀllstidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad större svenska företag innefattar i begreppet CorporateSocial Responsibility (CSR) med fokus pÄ den sociala delen samt att undersöka vilkaaktiviteter de har för att bekrÀfta sin tolkning av begreppet. Uppsatsen Àmnar Àven undersökavilka faktorer som pÄverkar till CSR-arbete samt om det gÄr att koppla företagens CSR-arbetetill företagens mÄngfaldsarbete. För att besvara syftet har intervjuer gjorts via telefon hos sjustörre svenska företag, verksamma inom varierade branscher, med personer ansvariga förrespektive företags CSR-verksamhet. Resultaten av studien har visat pÄ att intressenter har enstor inverkan pÄ företags CSR-verksamhet samt att CSR-arbete anses vara ett bra verktyg förföretag att pÄvisa ansvarstagande vilket i lÀngden ökar företagets goda rykte. Dessutom harproblematiken kring begreppet CSR komplexitet framkommit samt att de sociala CSR-aktiviteter Àr svÄrmÀtta och svÄrdefinierade..

Introducerandet av de sociala medierna har pÄverkat och förÀndrat sÀttet hur vi mÀnniskor kommunicerar pÄ. Det Àr i dagens samhÀlle bÄde populÀrt och vanligt underhÄlla relationer, skapa nya eller enbart enkla konversationer via sociala medier. Företag och marknadsförare har insett betydelsen av den hÀr mediekanalen, dÀrför har anvÀndning och nÀrvaro frÄn företagens sida inom denna mediekanal expanderat kraftigt under den senaste tiden. Dock finns det svÄrigheter att definiera vad det ger i direkt affÀrsvÀrde till företaget. Studien handlar om att undersöka vilka möjligheter samt verktyg som finns tillgÀngliga för marknadsförare till att mÀta marknadsföringseffekter i sociala medier.