Kommunikation Àr en central del i mÀnniskans liv och har under de senaste Ärhundradena genomgÄtt stora teknologiska förÀndringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fÄtt konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. NöjesvÀrdet hos de offentliga personerna har gjort att de fÄtt ett stort utrymme i traditionella sÄvÀl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur offentliga personer förhÄller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.

Syfte: Det förutspÄs en framtida brist pÄ ingenjörer i Sverige och dÀrmed kan en ökadkonkurrens om denna mÄlgrupp förvÀntas. Syftet med denna studie var att identifieravad svenska ingenjörsstudenter anser viktigt i sitt val av framtida arbetsgivare, attundersöka om skillnader finns mellan mÀn och kvinnor samt skillnader beroende pÄstudenternas skattning av sin akademiska prestationsnivÄ. Genom att tillföra kunskapkring vad ingenjörsstudenter söker hos en framtida arbetsgivare kan företag övertrÀffasina konkurrenter i att attrahera, utveckla och behÄlla personer med önskvÀrda talanger.Ytterligare kunskaper kring skillnader mellan de olika grupperna kan möjliggörastrategier utformade utifrÄn vad den specifika mÄlgruppen söker.Teori/Tidigare forskning: UtgÄngspunkt har tagits i teori kring EmployerAttractiveness, en arbetsgivares attraktionskraft, och vad som anses viktigt valet avarbetsgivare. Detta begrepp stÀlls vanligen i förhÄllande till Employer of Choice, enönskvÀrd arbetsgivare, och Employer Branding som innefattar aktiviteterna som företagtillÀmpar för att öka sin attraktionskraft. Tidigare studier har genomförts i olika lÀndermed syftet att undersöka vad studenter anser vara en attraktiv arbetsgivare, dÀrexempelvis karriÀrmöjligheter, utmanande arbetsuppgifter, hög lön och godaarbetsrelationer visats vara viktiga faktorer.

Studien syfte Àr att söka reda pÄ hur vÄldsutsatta kvinnor anvÀnder samt hÄller en social interaktion via sociala medier, frÀmst facebook. Det finns Àven en avsikt att söka reda pÄ hur anstÀllda pÄ kvinnojourer beskriver anvÀndandet av sociala medier. Genom fem semistrukturerade samtalsintervjuer har resultatet visat att det finns ett behov för kvinnor utsatta för vÄld att anvÀnda sig av sociala medier. Framförallt vad gÀller kontakten med de nÀtverk som de annars kan bli isolerade ifrÄn under tiden som de lever i förtyck och tiden efter, nÀr mÄnga upplever sig som vÀldigt isolerade. Det finns en bristande kunskap kring anvÀndandet av sociala medier och det sÀkerhetstÀnkande som behövs för att anvÀnda detta nya sÀtt att kommunicera vilket visat sig i de intervjuer som genomförts.

Detta kandidatarbete underso?ker om det ga?r att beha?lla den sociala aspekten da? man digitaliserar ett sa?llskapsspel. Fo?r att underso?ka problemomra?det skapades ett spelkoncept utifra?n de teorier och slutsatser vi fa?tt fram genom litteraturstudier. Spelkonceptet testades pa? respondenter som eftera?t intervjuades.

Syftet med denna explorativa studie Àr att undersöka hur socialtjÀnsten förhÄller sig till sociala medier. Detta görs genom socialsekreterarnas Äsikter. VÄra frÄgestÀllningar handlar om vilka erfarenheter socialsekreterarna har kring att anvÀnda det i sitt arbete samt hur man anser att socialtjÀnsten hanterar frÄgan. VÄr metod Àr kvalitativ och bestÄr av dels traditionella intervjuer och dels av intervjuer via e- post. De flesta informanter har erfarenheter kring att anvÀnda sig av sociala medier i sitt arbete eller har erfarenheter av kollegor som har gjort det.

Sociala medier har fÄtt en allt större roll i det svenska samhÀllet och anvÀndarantalet ökar stÀndigt. I takt med att internetuppkopplingen blivit mer lÀttillgÀnglig genom exempelvis smarta telefoner har sÀttet som kommunikation idag sker pÄ fÄtt nya dimensioner. Privatlivet har sÄledes börjat gÄ in i arbetslivet och tvÀrtom, vilket har lett till att grÀnsen blivit otydlig och svÄrdefinierad. Vad arbetstagare fÄr uttrycka i sociala medier Àr omdiskuterat och Äsikter mellan arbetsgivare, Arbetsdomstolen och andra aktörer gÄr isÀr. Den grundlÀggande Yttrandefrihetsgrundlagen inskrÀnks i den privata sektorn av lojalitetsplikten och Àven rÀtten att kritisera arbetsgivaren begrÀnsas.

Forskning har visat att det förekommer skillnader i bemötandet av kvinnor och mÀn, men att det ofta sker omedvetet. Syftet med denna studie var att undersöka kommunala inspektörers genusmedvetenhet och könsdifferentiering i bemötandet av sina kunder. Genom intervjuer med fem inspektörer fann vi att deras allmÀnna kunskap och medvetenhet om genus var begrÀnsad. Vi anvÀnde Àven observationer för att undersöka skillnader i inspektörernas bemötande av sina kunder beroende pÄ kön. Resultatet visade att manliga kunder fick större uppmÀrksamhet, fler öppna frÄgor och mer beröm frÄn inspektörerna Àn kvinnliga kunder.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Föreliggande studie syftar till att öka förstÄelsen för sociala mediers (Facebook, Twitter, bloggar, forum) roll bland ungdomar i vÄrd och behandling genom intervjuer med yrkesverksamma personer som arbetar pÄ HVB-hem (hem för vÄrd eller boende). Vidare Àr syftet att undersöka om de sociala mediernas anvÀndning inverkar pÄ arbetssituationen och arbetsmetoder bland de yrkesverksamma. Undersökningen byggde pÄ en kvalitativ forskningsansats med en tematisk analysmetod. Resultatet bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem informanter vars yrkesprofession Àr behandlingsassistent. I resultaten framkom att informanterna upplevde sociala medier som en frizon som skapar bÄde problem men ocksÄ en kÀnsla av gemenskap.

Unga vuxna tenderar att spendera mer tid pÄ sociala medier Àn pÄ nÄgon annan daglig aktivitet, dÀr det populÀraste sÀttet att kommunicera Àr genom att dela bilder. Samtidigt har intresset för hÀlsa och fitness hos allmÀnheten ökat de senaste Ären. Tidigare studier pÄvisar att ett stÀndigt fokus pÄ hÀlsa och fitness kan leda till lÄg sjÀlvkÀnsla och missnöje över sin kropp. Majotiteten av de tidigare studierna har fokuserat pÄ de negativa hÀlsoutfallen med sociala medier och pÄverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa. Syftet med studien var att ur en neutral synvinkel, beskriva unga kvinnors upplevelser samt pÄverkan av sociala mediers exponering av kost och trÀning.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur förskoleklassbarn konstruerar sina tankar om framtiden med avseende pĂ„ yrkesval. Vi vill undersöka vad barn, i tvĂ„ socioekonomiskt skilda stadsdelar, har för tankar om sitt framtida yrkesval och vad den sociala miljön i dessa stadsdelar kan ha för inverkan pĂ„ dessa barns tankar. FrĂ„gestĂ€llningar:? Vad har barn frĂ„n tvĂ„ olika förskoleklasser för tankar om sina framtida yrkesval?? Är det möjligt att urskilja huruvida den sociala miljön har inverkan pĂ„ barnens tankar om det framtida yrkesvalet?? Är det möjligt att urskilja nĂ„gra skillnader mellan flickornas och pojkarnas tankar om sitt framtida yrkesval?Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod och genomfört vĂ„r studie i tvĂ„ stadsdelar i Göteborgs stad, en socioekonomiskt stark och en svag. Vi har gjort undersökningen i tvĂ„ förskoleklasser pĂ„ tvĂ„ olika skolor.

Uppsatsens syfte var att fÄ en bild av förestÀllningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien Àr uppbyggd kring en fokusgrupp bestÄende av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer Àn i en individuell intervju dÄ beskrivningarna av begreppet vÀxer fram genom en mellanmÀnsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har anvÀnts.

Android-applikationers anvÀndargrÀnssnitt kan se annorlunda ut pÄ olika Android-enheteroch det Àr svÄrt att anpassa en applikation efter alla enheter dÄ det finns sÄ mÄnga unikamodeller. MÄlet med arbetet var att framstÀlla ett verktyg som kunde med hjÀlp av ett korrektdefinierat grÀnssnitt, upptÀcka skillnader i grÀnssnittet mellan olika Android-enheter.Ett egenutvecklat verktyg framstÀlldes och hade en hög precision. Verktyget kunde bÄdaupptÀcka skillnader och rapportera hur stor skillnaden var mellan grÀnssnitten..

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.