Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.

Den hĂ€r studien beskriver skillnader i handlĂ€ggningen av landsbygds-programmets projektstöd pĂ„ tvĂ„ av Sveriges lĂ€nsstyrelser. Förvaltningarna representeras av Kalmar lĂ€n som delat ut relativt lite projektstöd och GĂ€vleborg som delat ut betydligt fler projektstöd. UtifrĂ„n handlĂ€ggarrollen presenteras skillnader i handlĂ€ggningen av projektstöd inom axel 3 i landsbygdsprogrammet 2007-2013. UtifrĂ„n tvĂ„ teoretiska perspektiv har skillnader i rollen som handlĂ€ggare men ocksĂ„ förvaltningarnas övergripande organisationskulturer belysts. Jag har beskrivit skillnader i handlĂ€ggarrollen med hjĂ€lp av Michael Lipskys teori kring grĂ€srotsbyrĂ„krater som klient- eller regelorienterade. Jag har ocksĂ„ visat att det rĂ„der olika organisationskulturer pĂ„ lĂ€nsstyrelserna som en konflikt mellan livsvĂ€rld och system med hĂ€nvisning till JĂŒrgen Habermas..

Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka likheter och skillnader som finns samt hur elever pÄ tvÄ olika skolor i en medelstor svensk kommun upplever ett utvecklingssamtal. Anledning till detta Àr att vi vill veta hur vi ska förhÄlla oss nÀr vi sedan ska ut till skolorna och möta eleverna.Den metodik vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ enkÀt och intervju. Denna metod valdes för den gav oss möjligheten att frÄga tvÄ klasser om deras erfarenhet och upplevelse av utvecklingssamtal. Samtidigt som intervjuerna gav oss en möjlighet att gÄ in pÄ djupet vad eleverna tycker.Resultatet visade pÄ likheter och skillnader samt hur eleverna upplever utvecklingssamtal. De likheter som har framkommit av resultaten Àr vad som tas upp under samtalet samt vem samtalet Àr till för.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Denna uppsats handlar om anvÀndandet av sociala berÀttelser utanför de autistiska spektra, som det sedan tidigare finns forskning om. Sociala berÀttelser Àr smÄ korta berÀttelser som skall vara skrivna i första person och som syftar till att skapa förstÄelse kring en social situation. De syftar ocksÄ till att ge stöd för att Àndra ett visst beteende som berör en viss social situation. En social berÀttelse kan vara skriven med illustrationer, innehÄlla endast text eller endast innehÄlla bilder. Detta för att möta den berörda individen dÀr dess förstÄelse finns.Den svenska forskningen om detta Àmne Àr begrÀnsad, vilket leder till min uppsats.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

I denna avhandling har vi undersökt nio musiklÀrares syn pÄ den sociala relationen mellan dem och deras elever. Syftet var att ta reda pÄ huruvida den sociala relationen mellan lÀrare och elever pÄverkar elevernas musikaliska lÀrande, sett ur lÀrarens perspektiv. Det var Àven vÄr intention att ta reda pÄ om det förelÄg nÄgon skillnad i den sociala relationens pÄverkan pÄ elevens musikaliska lÀrande mellan instrumentalpedagog och elev kontra klassmusiklÀrare och elever. Som metod för insamlande av fakta i frÄgan anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med instrumentalpedagoger och klassmusiklÀrare. Dessa intervjuer fick bekrÀfta den tidigare forskning och litteratur vi behandlat i bakgrunden.

Restauranger recenseras hela tiden. Inte bara frÄn tidningar utan ocksÄ frÄn sociala nÀtverk. De sociala nÀtverken har utvecklats en hel del vilket gjort det lÀttare för anvÀndare att dela med sig av personliga tankar och erfarenheter frÄn restauranger dem besökt. Men det Àr inte bara de sociala nÀtverken som kan pÄverka mÀnniskors val av restaurang. Göteborgs- Posten Àr en etablerad dagstidning som nÄr ut till över 541 000 personer Varje vecka recenseras restauranger inom GöteborgsomrÄdet av GP.

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

I dagslÀget pratar man alltmer om sociala medier och hur anvÀndandet av sociala medier kanhjÀlpa företag med sin marknadsföring. Sociala medier Àr inte renodlade reklamkanaler,de Àr kommunikationskanaler som framförallt kan och ska anvÀndas för att bygga förtroendeoch stÀrka relationer mellan företag och individ. Vi stÄr mitt i en nyordning somförvandlat anvÀndaren till en mer aktiv del av nÀtets utbud. Det Àr dÀrför viktigt att företagenanpassar sig och gör sig tillgÀngliga pÄ nÀtet.För att se vilka faktorer som driver utvecklingen framÄt, har vi tittat pÄ teknikerna bakomsociala medier och hur företag idag arbetar med sociala medier, hur organisationen ser ut runtom kring och vilka positiva och negativa erfarenheter som personer med uppgift att ledaprojekt med sociala medier har redovisat. I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metodmed Ätta stycken intervjuer med ansvariga för sociala medier pÄ respektive företag.De drivande faktorerna bakom anvÀndandet av social media som marknadsföring Àr, som vihar sett, att stÀndigt vara tillgÀnglig och nÀrvarande.

Vi har förstÄtt under Ären att sociala medier har kommit att betyda mycket för privatpersoner och företag och Àven att sociala medier Àr i stÀndig förÀndring. PÄ ett eller annat sÀtt handlar det om att marknadsföra sig sjÀlv. Sociala medier har blivit en ny ?reklam-kanal?, men det innebÀr inte för den sakens skull att det alltid Àr bra reklam. Företag mÄste ha uppsatta mÄl och strategier för att kunna nÄ det som de söker, vare sig det handlar om mÄlgrupp, nya kunder eller att sÀlja en produkt..

Vi ville med vÄrt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion frÄn det sociala nÀtverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten sÄ som i den virtuella vÀrlden. Vi ville alltsÄ ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansÄg att denna lilla funktion har en stor betydelse pÄ och för det sociala nÀtverket, men Àven ocksÄ eftersom den anvÀnds alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. UtifrÄn detta skapade vi tvÄ fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. DÀremot uppnÄdde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte pÄverkade mÀnniskors sociala beteende pÄ samma sÀtt som pÄ det sociala nÀtverket..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad destinationsmarknadsföringsorganisationerna (DMC) Stockholm Visitor Board och Destination har för syn gÀllande sociala medier. Samt att titta pÄ hur dessa tvÄ arbetar med sociala medier i sin marknadsföring och Àven vilka fördelar och nackdelar en sÄdan marknadsföring kan ha.Studien har haft en kvalitativ utgÄngspunkt nÀr det gÀller metodval. Men ett inslag av kvantitativa aspekter har förekommit dÄ en enkÀtstudie har utförts. Flertalet kvalitativa intervjuer har Àgt rumt med relevanta personer för denna studie. En vardera representant frÄn Stockholm Visitor Board och Destination Sigtuna har intervjuats.

?Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anstÀlldas publiceringar i sociala medier. Detta dÄ det gÀllande rÀttslÀget ligger inom en grÄzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut pÄ nÀr Àven publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. DÀrför har vi Àven tittat pÄ kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken.

Syftet med uppsatsen Àr dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hÄllbarhetsredovisning förhÄller sig till varandra, och dels empirisk dÄ jag Àmnar undersöka huruvida denna redovisningsform bÀttre kan visa en verksamhets effektivitet bÀttre Àn traditionell redovisning dÀr verksamheten har sociala verksamhetsmÄl. Studieobjektet i denna undersökning Àr KulturAkademin, vilken Àr ett gemenskapsföretag vars primÀra verksamhetsmÄl Àr att driva musikskolan i Storuman.För att uppnÄ detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmÄl eller en kombination av de bÄda.Undersökningen visar att det finns tvÄ olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebÀr. En mening Àr att begreppet kan likstÀllas med begreppet hÄllbarhetsredovisning som Àr en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömÀssig dimension och en mening Àr att det Àr en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hÄllbarhetsredovisning.Vad gÀller det empiriska syftet Àr undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bÀttre Àn en traditionell redovisning dÄ den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.