No abstract.

Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Syftet med vår uppsats, är att ta reda på hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga läs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhällets krav på elevers läs- och skriv förmåga. Vi redogör även för vad läroplanen säger om läs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor Gärdenfors artikel om elevers motivation i lärandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lärande och motivation även Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Inom förskolan finns många barn med ?störande? beteenden och förskollärare möter någon gång dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare kan arbeta för att skapa en optimal lärandemiljö, både ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrån Socialstyrelsens (2010) benämning, att användas.Första delen av studien består av litteraturstudier. Nordahl, Sørlie, Manger och Tveit (2007) påvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstår eller att existerande beteendeproblem förvärras.Den andra delen av undersökningen består av sju intervjuer med förskollärare.

De tekniska lösningarna inom spelgrafik har utvecklats till den grad att de numera kan förmedla sociala och känslomässiga budskap till spelaren genom relativt realistisk grafik och animation (Fiorito, 2000). Nästan alla spel görs i färg, vilket gör färg till en ständigt närvarande faktor i spelet och spelkaraktärers uttryck. Färg kan ge psykologiska associationer, till exempel att blått kan förstärka intrycket av lugn, att rött kan associeras till ilska och grönt med harmoni och natur (Panton, 1997). Detta gör att färg kan ses som ett verktyg som bland annat kan förmedla information om en spelkaraktär till spelaren. Genom att använda färgers associationsfaktorer inom generella färgkodningssystem kan en spelutvecklare ge spelaren ett intryck av en spelkaraktär innan spelaren hunnit interagera med den.

I dagens samhälle, med förändringar i organisation och arbetsätt, verkar de sociala behoven hos personalen få ökande utrymme. På allt fler ställen, till exempel i tidningsartiklar, platsannonser och på hemsidor ser man att företag erbjuder sin personal sociala aktiviteter utanför arbetet. I denna rapport redovisas en undersökning där syftet med de sociala aktiviteterna har undersökts. Dessutom beskrivs den sociala arbetsmiljön och den upplevda effekten av aktiviteterna, ur både personalens och ledningens perspektiv. För att kunna undersöka syftet med dessa har hjälp tagits av tidigare forskning som bland annat organisationsteorier, gruppteorier samt systemteorier.

Syftet med denna studie är att belysa det sociala fenomenet  mobbning på arbetsplats, samt vilka konsekvenser som uppstår i det sociala liv och/eller arbetsliv för den person som blivit utsatt. Vi har använt oss utav kvalitativ forskning för att sätta oss in i ämnet och därfmed använt oss av kvalitativa intervjuer för den här studien. Vi har genomfört sex stycken personliga intervjuer med hjälp av en intervjuguide, vilken var indelad i tre olika teman. Vi analyserade vårt resultat med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter, identitet, sociala roller och stigmatisering. Vi har kommit fram till att man som utsatt antar en roll under mobbningsperioden och även att mobbning ger konsekvenser av olika slag..

Vi lever idag i en allt mer globaliserad värld, vilket bidragit till ett mångkulturellt samhälle. Dagens organisationer står i och med detta inför utmaningen att anpassa sig. Utmaningen med mångfald är, att trots skillnader, lyckas samarbeta. Genom samspel och god kommunikation formas människan in i den sociala miljön på arbetsplatsen. Denna studie undersöker medarbetarnas attityder till och upplevelse av sin organisations kulturella mångfaldsarbete.

Det ha?r projektet handlar om att utveckla mitt la?tskrivande och vikten av att fa? ba?de input och output fra?n mina medmusiker och da?rigenom inspiration till att komponera och arrangera. Jag skriver la?tar i genren pop/singer-songwriter men da? jag sja?lv a?r violinist har jag valt att spela med bara stra?kinstrument och sa?ng. Bandet besta?r av mig som sjunger och spelar fiol, en cellist och en violinist som a?ven sjunger.

Abstrakt: Demensvård är och har historiskt i vårt land varit starkt medicinskt orienterat, dock har en viss förskjutning skett. Förhållningssätt och bemötande är begrepp som inte är traditionellt medicinska, dock har de blivit allt viktigare i det praktiska arbetet kring demenssjuka. Syftet med denna forskning är att förstå och skapa förståelse för hur ett (special)pedagogiskt perspektiv inom demensvården kan leda till större delaktighet och livskvalitet. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts vid ett demensboende i en mellansvensk småstad. Den teoretiska verktygslådan innehåller diskursanalys samt en reflexiv tolkning i pragmatisk anda.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass från särskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att få kunskap om hur elever och lärare upplevde inkluderingen under ett läsår. Utifrån syftet är frågeställningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som är inriktad på att se hur eleverna formar sitt lärande och Sociala samspel genom interagerande mellan elev och elev samt elev och lärare. Studien pekar också på vikten av kommunikation vid samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framväxten av specialpedagogiken i Sverige liksom särskolans framväxt.

Denna kvalitativa studies syfte är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för intentioner med regelbunden högläsning. Vi har undersökt hur förskollärarnas och barnens samspel tar sig uttryck vid denna företeelse, samt vilka faktorer som har betydelse då pedagogerna väljer litteratur till högläsningsstunden efter lunch i förskolan. I studien har två förskollärare observerats i samband med högläsningsstunden under vardera tre tillfällen. Därefter har de intervjuats om sina intentioner med denna företeelse. I vårt resultat har vi kommit fram till att avsikten med högläsningen i förskolan är främst vila och stimulering av barnens språkutveckling.

Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i åk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper också hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det självständiga arbetet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuat 10 elever på två olika skolor. I vår studie har vi funnit att individualisering är något som präglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utsträckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssätt vid benämningen eget arbete där eleven får arbeta självständigt.