Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gällande förmedlande av policys och riktlinjer angående anställdas användande av sociala medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom Sollefteå och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Studien utgår ifrån ett antal kommunikationsteorier som främst berör internkommunikation. Dessa teorier har fått ligga till grund för hela vår studie. Studien är en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frågor: Hur förmedlas policys och riklinjer? Vilka sociala medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angående de anställdas användande av sociala medier? Har de två kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gällande sociala medier? Vilka likheter och olikheter finns i kommunikationen av policys gällande sociala medier mellan de olika kommunerna och de anställda inom de olika kommunerna? Vi valde att undersöka ämnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med två anställda på informationsavdelningen, fyra chefer och åtta medarbetare i de båda kommunerna. Resultatet visar att det skiljer sig mellan de båda kommunerna i deras sätt att kommunicera policys och riktlinjer.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgång? i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

I dagens samhälle ser inte arbetsplatsernas sociala miljö likadan ut som förr, idag krävs det mer både utav anställda och arbetsgivare när det kommer till att se efter de sociala relationerna. Nyckeln till framgång inom många stora företag sägs vara kommunikation och samarbetsförmåga. Mycket ansvar läggs på den som leder gruppen med anställda och ett företags framgång hänger ofta ihop med hur en ledare styr sin personal. Dagens arbete skiljer sig från förr i tiden, idag krävs det att anställda och personalansvariga är mycket mer flexibla, har samarbetsförmåga och är motiverade att utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå relationen mellan ledare och grupp och belysa ledarens roll i sammanhanget.

Sammanfattning Titel: Studie av sociala medier på Arbetsplatsen. Nivå: Kandidatuppsats i Informationssystem, 15 Högskolepoäng. Författare: Tobias Larsson Handledare: Bengt Nilsson Examinator: Bengt Nilsson Problemområde Problemområdet i studien är det eventuella sambandet mellan sociala medier och samhörigheten på en arbetsplats. Genom att studera detta undersöks vilken effekt sociala medier kan ha på samhörigheten och vilka teoretiska modeller som går att koppla till det som framkommer under analysen av studien. Metod Studiens intresse och fokusområde finns i att studera det som går att studera via en kvalitativ undersökningsmetod. Det som undersöks i en kvalitativ undersökning är de människor och grupper som studeras genom dessa undersökningar. Kvalitativ undersökningsmetod har sin grund i sociala antaganden och hur man studerar det som de vill beskriva som verklighet. Kvalitativundersökningsmetod innebär att studien undersöker beteende samt mönster genom intervjuer eller observationer av eller med de berörda personerna. Resultat Utifrån den studie som presenteras menar författaren att sociala medier påverkar samhörigheten.

I Stockholm finns idag cirka 3000 hemlösa människor. Socialtjänsten är det yttersta sociala skyddsnätet i vårt samhälle och den instans som många av dessa människor är hänvisade till, andra instanser är exempelvis frivilligorganisationer. Idag förekommer många olika definitioner och orsaksförklaringar inom hemlöshetsforskningen. Hemlöshet skildras i hög grad av en stereotypisk beskrivning, att den som är hemlös är missbrukare och/eller psykiskt sjuk. Denna studie fokuserar på den hemlösa individen och på det sociala nätverket runt omkring.

Uppsatsens syfte är att belysa hur ungdomars konsumtionsvanor påverkas av deras socioekonomiska förutsättningar. Genom en enkätundersökning gjord bland årskurs 8- och årskurs 9-elever vill vi pröva ungdomarnas attityder till märkeskonsumtion, samt hur företagen väljer att agera utifrån dessa. Uppsatsen baserar sig på Erwing Goffmans teori kring representativ identitet. För att vara representativ skall man inneha rätt attribut, följa trender och strömningar i samhället samt upprätthålla de normer för uppförande och uppträdande som ens sociala grupp förbinder med dem. Uppsatsen baseras också på teorier kring varumärkesexploatering. Differentierade socioekonomiska förutsättningar hindrar inte märkesvaruföretagen från att hårdlansera trender mot ungdomars konsumtionsmönster.

I och med Internets utveckling har det skapats nya möjligheter för kommunikation. Det har skapats plattformar där människor kan dela med sig av information, kunskap och åsikter. Dessa plattformar kallas för sociala medier och innebär att människor i större utsträckning kan interagera med varandra utan att fysiskt behöva befinna sig på samma plats.Idag är Facebook en av världens mest besökta webbsidor och har över 400 miljoner aktiva användare. Det innebär att det är en spännande kanal för företag att utnyttja i marknadsföringssyfte. Facebook är ett nytt fenomen inom marknadsföring och det innebär att det är ett relativt outforskat område.

Detta arbete undersöker mobilt socialt nätverkande med smartphones som verktyg och har som syfte att belysa subjektiva värden i användandet hos en grupp så kallade ?early adopters?. Vi tittar närmare på hur samhället förändras i takt med att tekniken utvecklas, och ser till vilka konsekvenser och behov denna utveckling skapar. Vidare analyserar vi en grupp yrkesverksamma personer inom IT ? och Mediabranschen, som ligger i framkant vad gäller teknikanpassning.

Bakgrund och problem: Dagens utveckling mot att företag i allt större utsträckning betonaroch lyfter fram sociala målsättningar är problematisk då den ställer andra krav på företagsarbetssätt än då vinstperspektivet står i fokus. Hur man som företag arbetar mot sociala mål påett framgångsrikt sätt har inte belysts i utmärkande grad inom litteraturen och därför kommerdenna uppsats att försöka granska denna problematik.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur framgång kan definieras i sociala företag och hurett företag kan arbeta inom olika områden för att uppnå denna framgång.Avgränsningar: Denna uppsats fokuserar och behandlar det sociala företaget Coompanionoch dess arbetssätt. Dessutom avgränsas i uppsatsen områdena för ett företag att nå framgångtill dess fokus, mätmetoder, ledarskap, medarbetare och varumärke.Metod: Uppsatsens undersökning av Coompanions arbetssätt grundas på kvalitativ primärdata i form av intervjuer med fem intervjuobjekt. Uppsatsens teoridel baseras dessutom påkvalitativ sekundär data som vetenskapliga artiklar och verk av kunniga inom ämnet ickevinstfokuserat företagande. Utifrån teorin och intervjuobjektens svar dras slutsatser om delsCoompanions arbetssätt men även om sociala företag generellt i de fall då det kan anses attförutsättningarna är gällande för alla sociala företag och där Coompanion endast exemplifierararbetssätten.Resultat och slutsatser: Framgång kan i ett socialt företag definieras som dess grad avfullföljande av uppsatta mål och uppdrag eller affärsidé.

Många stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmärksamma den sociala dimensionen av projekten. Alltså de förutsättningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum där människor ska interagera med varandra. Detta innebär att en viktig del av behoven för människors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad.Ett exempel på ett projekt som fallit offer för detta är Nya Slussen som har fått stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat på den fysiska utformningen.Denna studie ämnar analysera förutsättningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen.Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrån befintlig forskning inom urbansociologi.

Med vår studie avsåg vi att undersöka om förskolebarn och förskollärare anser att utomhusmiljön kan bidra till barnens lärande av motoriska, sociala och verbala färdigheter, samt om barnens uppfattningar om sin närmiljö. Vidare avsåg vi att studera förskolebarns och förskollärares uppfattningar om vilka möjligheter och hinder de anser att utomhusmiljön har avseende att vara ett rum för lärande. Vi önskar även att blivande förskollärare och verksamma pedagoger ska få inspiration till att använda utomhusmiljön som ett rum för lärande. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer, observationer och dokumentationer som vi har genomfört i två olika förskolor. Studiens resultat gav en mängd konkreta exempel på förskolebarns lärande utomhus.

Syften med detta examensarbete var att få en ökad förståelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har även studerat vilka framgångsfaktorer som kan stärka delaktigheten utifrån elevhälsans nya mål. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrån Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsättet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte är självklar för alla elever.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar användandet av webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanställda, på Tekniska Verken. Utöver detta har en observation använts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhållningssätt, vikten av att välja rätt kanaler, ett antal sätt att nå massan, tvätta bort den gråa stämpeln, två-vägs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens användande av webbaserade sociala nätverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhållningssätt och vikten av att välja rätt kanaler innefattar förutsättningar för employer branding genom webbaserade sociala nätverk.

Leken är otroligt viktig för vår utveckling och hur vi fungerar som sociala människor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, är vi jämlika när vi leker? Forskare säger att leken är otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, då man lär sig empati, vänta på sin tur samt att fungera i grupp.