Syftet med denna studie Àr att undersöka hur textila modeföretag kan anvÀnda sociala medier. Vi frÄgar oss ocksÄ hur företagen ska anvÀnda medierna för att fÄ en nÀrmre relation med kunder och hur sociala medier kan skada och stÀrka textila modeföretag. Vi gör en studie pÄ hur textila modeföretag ska lyckas skapa nÀrmre relationer utanför sociala medier och gÄr in pÄ budskap, word of mouth och lite om mediekanaler för att sedan se hur detta kan appliceras till sociala medier. För att fÄ svar pÄ vÄrt problem kÀnde vi att det var viktigt att undersöka textila modeföretags syn pÄ sin nÀrvaro i sociala medier. För att göra detta valde vi att göra en kvalitativ studie med fyra företag; Monki, Rut & Circle, Shelta och Blue Jeans Company.

Denna undersökning Àmnar kartlÀgga och jÀmföra ungdomars i Ärskurs sju samt universitetsstuderandes anvÀndning av smartphones och eventuella konsekvenser av anvÀndningen. Studien syftar Àven till att undersöka hur de tvÄ Äldersgrupperna ser pÄ smartphones pÄverkan pÄ vÄra interpersonella fysiska relationer, ansikte mot ansikte. Studien bygger pÄ en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkÀtundersökning dÀr urvalet bestÄr av 100 studenter vid Stockholms universitet samt 129 elever vid tre olika högstadieskolor i Stockholms kommun. Insamlat material har sammanstÀllts och analyserats i IBMs statistikprogram SPSS. De teorier som legat till grund för analysen av undersökningens resultat Àr frÀmst den positivistiska socialpsykologiska medieteorin uses and gratifications, psykologen och sociologen Sherry Turkles teori kring den nya teknologins pÄverkan pÄ mÀnskligt socialt beteende samt forskare Larry Rosens bok iDisorder om teknikberoende.

Följande studie har som syfte att undersöka vad specialpedagoger anser Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med de elever i förskola/skola som befinner sig i sociala och emotionella svÄrigheter. Vi avser Àven att undersöka vilken roll specialpedagoger anser sig ha gentemot övriga pedagoger i detta arbete. Studien ger en översikt av tidigare forskning om bemötandets betydelse samt vikten av socialt samspel. Hur eleverna blir bemötta i förskola/skola kan vara avgörande för deras fortsatta utveckling. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med specialpedagoger sökte vi och fick svar pÄ syftet samt vÄra frÄgestÀllningar: Vad anser specialpedagoger Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter? Vilken roll anser specialpedagoger sig ha i arbetet med dessa elever och hur anser de sig kunna stödja övriga pedagoger i detta arbete? Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄr undersökning pÄ att alla intervjuade specialpedagoger anser att samarbetet med förÀldrarna till Àr av stor vikt för att skapa gynnsamma förutsÀttningar för eleverna.

Bakgrund: Begreppet Supply Chain management uppkom för att bÀttre kunna svara mot kundernas krav, pÄ den förÀnderliga vÀrldsmarknaden. Konceptet förutsÀtter ett nÀra samarbete mellan företagen som ingÄr i en vÀrdekedja, vilket gör att beroendet mellan medlemmarna ökar och relationerna blir allt viktigare. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga makt- beroendesituationen mellan företag i en Supply Chain och dÀrefter utreda hur dessa förhÄllanden pÄverkar relationerna mellan företagen. Genomförande: Datainsamling har skett genom personliga intervjuer och telefonintervjuer med anstÀllda pÄ Volvo Global Trucks samt fyra av deras leverantörer. Resultat: Makt anvÀnds i Supply Chain relationer, men relationer av skiftande karaktÀr uppvisar skillnader i hur makt- och beroendeförhÄllandena ser ut.

Denna kvalitativa studie undersöker hur behandlare inom socialtjÀnsten och barnpsykiatrin möter och skapar förtroende tillbarnsom har bevittnat vÄld i nÀra relationeroch vilka metoder som sÀtts in. Studien baseras pÄ intervjuer med fyra yrkesverksamma personer medstor erfarenhetavatt möta barn som bevittnat vÄld. Metodentolkas i en form frÄn Antonovskys salutogena modell, kÀnslan av sammanhang, KASAM.Resultatet visaratt som behandlare sÄ mÄste mötet med barnet sker i sittsammanhang och att det Àr deras sanning somska vara vÀgledande. Vidare Àr det av stor vikt att skapa goda relationer till barnets omsorgsgivare..

Bakgrund: Internet och sociala medier Àr idag en naturlig del av mÀnniskors vardag och företag lÀgger allt mer av sin marknadsföringsbudget pÄ att synas i digitala plattformar. Sociala medier har blivit en viktig marknadsföringskanal för e-handelsföretag, vilket har visat sig innebÀra bÄde möjligheter och hinder. Vidare har tidigare forskning lyft fram goda kundrelationer som en viktig komponent för företags framgÄng. Samtidigt som det har framkommit att det finns en skillnad mellan hur e-handlare gentemot den traditionella butikshandeln kan skapa relationer med sina kunder, dÄ köpare och sÀljare aldrig fÄr möjlighet till att mötas ansikte-mot-ansikte.Syfte:Avsikten med denna studie Àr att analysera hur e-handelsföretag anvÀnder sig av sociala medier och huruvida dessa medier möjliggör för e-handlarna att skapa och utveckla kundrelationer. Syftet med studien Àr Àven att bidra med rekommendationer för hur e-handelsföretagen kan skapa och utveckla kundrelationer via sociala medier, samt att identifiera och analysera de hinder som begrÀnsar e-handlares anvÀndning av sociala medier.Metod:Författarna för denna uppsats har valt att anvÀnda sig av en kvalitativ forskningsmetod för att generera en djupare kunskap och analys för forskningsomrÄdet.

EDI stÄr för elektroniskt utbyte av data frÄn dator till dator och sker mellan kÀnda affÀrspartners. NÀr EDI införs i en relation mellan tvÄ organisationer anses relationen bli mer komplex Àn tidigare. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur EDI pÄverkar interorganisatoriska relationer.Undersökningen utförs genom att studera affÀrsrelationerna mellan en offentlig förvaltning och tre av dess leverantörer. I dessa relationer studeras speciellt hur förhandlingsstyrkan, flexibiliteten och tillförlitligheten har pÄverkats av att EDI har börjat anvÀndas för den offentliga förvaltningens inköpsprocess.De slutsatser som dras Àr att de undersökta faktorerna förÀndras i takt med att EDI blir alltmer integrerat i affÀrsrelationerna. Initialt byggs vissa omstÀllningskostnader upp, som ökar leverantörernas förhandlingsstyrka.

Denna studie syftar till att underso?ka hur svenska myndigheter arbetade med kriskommunikationen i sociala medier i samband med stormen Simone, samt vilka la?rdomar de har med sig in i arbetet med den och vad de la?rt sig av stormen. Metoden som anva?ndes fo?r studien var kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna har genomfo?rts med personer som arbetade med tre svenska myndigheters kriskommunikation i sociala medier under stormen Simone.

Studiens syfte var att fÄ djupare förstÄelse för de professionellas erfarenhet av ADHD-diagnosens innebörd för barnet. Mer specifikt syftade studien till att undersöka hur ADHD-diagnosen pÄverkar barnets relationer och sjÀlvbild och detta har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sju professionella som arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Studien redogör för tidigare forskning som berör Àmnet och för att öka förstÄelsen för diagnosens pÄverkan grundades studiens analys pÄ tre olika perspektiv med fokus pÄ stÀmpling, stigma och socialisation. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att det skett en förÀndring i bÄde samhÀllet och skolsystemet vilket bidragit till en snÀvare syn pÄ vad som uppfattas som "normalt". Detta har lett till att allt fler barn som har diagnosen ADHD avviker frÄn samhÀllets normer vilket kan innebÀra att barnet utesluts frÄn de sociala relationerna och blir stÀmplad.

Internet och sociala medier har radikalt förÀndrat förutsÀttningarna för hur mÀnniskor konsumerar medier och kommunicerar med sÄvÀl varandra som företag och organisationer (Carlsson, 2011; Karlsson, 2013:265; Wadenström, 2001). Sociala mediers hastiga framvÀxt vÀcker frÄgor om hur och varför mÀnniskor anvÀnder dessa. NÀr företag inte lÀngre kan skilja sig ur mÀngden med traditionell envÀgskommunikation (reklam) för att vinna konsumenternas uppmÀrksamhet satsar allt fler pÄ att bygga goda, lÄngsiktiga relationer. Sociala medier Àr i det avseendet ett kostnadseffektivt verktyg som nyttjas av allt fler i allt större utstrÀckning. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka tillfredsstÀllelser anvÀndare erhÄller frÄn Instagram samt vilka förstÄelser och kunskaper modeföretag har av desamma, och hur dessa faktorer samspelar och kommer till uttryck i egenskap symmetrisk kontra asymmetrisk kommunikation. Studien innehar en sociologisk ansats med avstamp i bl.a.

Att ledarskapet Àr viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hÀlsa Àr det mÄnga studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemÀstra de krav som denna position innebÀr, krÀvs goda förutsÀttningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förÀndringar de senaste decennierna har förÀndrat förutsÀttningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie Àr att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsÀttningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förÀndrat styrning och organisering. Studien har sin utgÄngspunkt i klassisk organisationsteori som pekar pÄ att organisationer upprÀtthÄlls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förÀndrats.

SyfteUppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för hur sociala ideella organisationer pÄ lokal nivÄ kommunicerar vid rekryteringsprocessen av volontÀrer samt hur de aktivt arbetar med kommunikation för att utarbeta lÄngsiktiga relationer gentemot volontÀrer. För att besvara uppsatsens syfte formulerades tvÄ forskningsfrÄgor:Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att rekrytera nya volontÀrer?Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att bibehÄlla och stÀrka relationen gentemot befintliga volontÀrer?MetodFör att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi anvÀnts. Denna forskningsstrategi tillÀt en djupgÄende analys av teoretisk och empirisk data som samlats in via sekundÀra kÀllor samt tio personliga intervjuer. Uppsatsarbetet har skett i linje med abduktion dÄ vi har arbetat med insamling av teoretisk  och empirisk data parallellt.SlutsatserDenna uppsats har format en förstÄelse kring vikten av förtroendeskapande inom sociala ideella organisationers kommunikationsprocess gentemot potentiella samt befintliga volontÀrer.

Inom postmodernismen Ă€r begrepp som flexibilitet och förĂ€ndring aktuella och dagens arbetsmarkand krĂ€ver att organisationerna ska hantera denna ombytlighet. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vuxit. Syftet med vĂ„r studie var att fĂ„ förstĂ„else för uthyrd personals arbetssituation. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes pĂ„ anstĂ€llda i ett större bemanningsföretag. Resultatet visar att deltagarna stĂ„r inför mĂ„nga men korta sociala relationer.

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund anvĂ€nder sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlĂ©nHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssĂ€te: Högskolan i Halmstad, Sektion HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2009Syfte: Att förstĂ„ hur politiska ungdomsförbund anvĂ€nder sigav sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, TvĂ„stegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett explorativt förhĂ„llningssĂ€tt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehĂ„llsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier Ă€r och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras anvĂ€ndning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier Ă€rstor. Det personliga mötet Ă€r stort och ökad anvĂ€ndningav sociala medier hĂ€nger ihop med en ökad anvĂ€ndningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av och förvÀntningar pÄ restaurang- och dansmiljöer för personer med lÀtt begÄvningshandikapp. Den kvalitativa studien genomfördes med öppna frÄgestÀllningar utifrÄn en intervjuguide. Undersökningsgruppen bestod av tio personer, sex kvinnor och fyra mÀn, med lÀtt begÄvningshandikapp i Äldrarna 24 - 65 Är. De var bosatta i en av tvÄ utvalda, i storlek jÀmförbara, kommuner i Norrbotten. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tvÄ teman: Erfarenheter och FörvÀntningar.