Denna uppsats har syftat till att go?ra en kartla?ggning o?ver hur personer o?ver 55 a?r anva?nder digitala kanaler info?r resor samt deras a?sikter kring denna anva?ndning. Genom en fallstudie av Kulturresor Europa har studien fa?tt ett producentperspektiv som kan relateras till kartla?ggningen av a?ldersgruppen. Fo?r att genomfo?ra detta har en kvantitativ enka?tunderso?kning legat till grund.

Äldres psykiska hĂ€lsa Ă€r ett eftersatt omrĂ„de. De fysiska behoven prioriteras ofta hos Ă€ldre pĂ„ sĂ€rskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte Ă€r i fokus. Syftet med studien var att belysa nĂ„gra Ă€ldres upplevelse av sin psykiska hĂ€lsa som bor pĂ„ sĂ€rskilt boende med hemtjĂ€nst.  Den hĂ€r uppsatsen bygger pĂ„ ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med Ă€ldre. De frĂ„gestĂ€llningar som studien syftade till att besvara var hur de Ă€ldre upplever sin psykiska hĂ€lsa samt vad som kan pĂ„verka den psykiska hĂ€lsan pĂ„ ett positivt och negativt sĂ€tt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hĂ€lsa som god.

Sociala medier innebÀr ett nytt och revolutionerande sÀtt att, för svenska serviceföretag, skapa en tvÄvÀgskommunikation med ett stort antal anvÀndare. Genom sociala medier nÄr serviceföretagen ut till fler anvÀndare och kan skapa nöjdare kunder. Detta för att serviceföretagen förmedlar en service till kunderna i form av att möta dem i en kanal dÀr de kan föra en dialog. Med rÀtt strategi, resurser och tillvÀgagÄngssÀtt kan anvÀndandet av sociala medier skapa fördelar till svenska serviceföretag och stÀrka deras kommunikation och marknadskommunikation mot kunderna..

Syftet Àr att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser pÄ sitt eget sociala liv pÄ internet.Materialet till arbetet bestÄr av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i Äldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder pÄ att internet fungerar som en förstÀrkning av respondenternas befintliga sociala nÀtverk. Respondenterna Àr starkt förankrade i deras lokala miljö. Den frÀmst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet Àr inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett trÀningsfÀlt för deras identitetsutveckling. .

En mÀngd Àldreforskning pekar pÄ att Älderdomen bör vara en förlÀngning av medelÄldern pÄ det viset att aktivitet, produktivitet, rationalitet, oberoende, hÀlsa och social förmÄga Àven Àr normen pÄ gamla dagar. Teorin om gerotranscendens menar till skillnad frÄn detta att Älderdomen innebÀr en positiv utveckling dÀr man kÀnner sig nöjd med det liv man har haft, samhörighetskÀnslor med den eviga kedjan av liv och en harmoni inför vad som komma skall. Mitt syfte var att undersöka hur Àldre personers upplevelse av Älderdomen ter sig i relation till teorin om gerotranscendens och dess tre dimensioner ? tidsuppfattning, sjÀlvuppfattning och sociala relationer, samt att fÄ en ökad förstÄelse av vilka faktorer som kan ha en avgörande pÄverkan för utvecklingen mot gerotranscendens. Kvalitativ metod anvÀndes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att nÀrma mig Ätta Àldre intervjupersoners upplevelse av Älderdomen.

Bakgrund och problem: Företag kan anvÀnda sig av sociala medier som exempelvis Facebook, Twitter och bloggar för marknadsföring. Genom att kommunicera i sociala nÀtverk pÄ Internet har företagen möjligheter att föra en dialog med kunder vilket kan bidra till att relationer uppstÄr mellan kunderna och företagen. En studie som möjliggör ytterligare beskrivningar av egenskaper hos sociala medier och dess fördelar och nackdelar vore intressant. Företag upplever svÄrigheter att koppla marknadsföringen i sociala medier till tydliga affÀrsresultat. Personalen saknar kunskaper för mÄlformulering, implementering och utvÀrdering.

Syftet med detta kandidatarbete inom Àmnet landsbygdsutveckling, Àr att undersöka och beskriva hur ideellt engagemang rörande flyktingintegration- och miljöfrÄgor kan organiseras pÄ lokal nivÄ. Jag har studerat ett projekt som i dagslÀget drivs pÄ Alsike kloster som ligger strax utanför Knivsta, i Uppland. Projektet syftar till att etablera en ekologisk klosterby vars mÄl Àr integrera flyktingarbete med ett hÄllbart ekologiskt levnadssÀtt. Föreliggande studie bygger pÄ intervjuer med projektdeltagare samt observationer frÄn planeringsmöten med projektet. Med hjÀlp av begreppen sociala nÀtverk, ideell organisation och komplexa system försöker jag beskriva och förstÄ hur detta specifika projekt organiseras, vilka drivkrafter som ligger bakom engagemanget hos projektdeltagarna samt vad som upplevs som möjligheter och svÄrigheter i projektets arbetsprocess.

Bakgrund: Redan pÄ 1700-talet diskuterade Owen att det inte var bra att ha barn som arbetade lÄnga arbetspass i treskift. Detta synsÀtt införde han pÄ sin fabrik, vilket han fick mycket kritik för. Först 1962 vÀcktes tanken pÄ 6-timmars arbetsdag i Sverige. Sedan dess har flera försök genomförts bl.a. hos Helsingborgs stads Àldreomsorg, Àldreomsorgen i HöganÀs kommun samt Toyota Center i Mölndal.

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Inom förskolan finns mÄnga barn med ?störande? beteenden och förskollÀrare möter nÄgon gÄng dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare kan arbeta för att skapa en optimal lÀrandemiljö, bÄde ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrÄn Socialstyrelsens (2010) benÀmning, att anvÀndas.Första delen av studien bestÄr av litteraturstudier. Nordahl, SÞrlie, Manger och Tveit (2007) pÄvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstÄr eller att existerande beteendeproblem förvÀrras.Den andra delen av undersökningen bestÄr av sju intervjuer med förskollÀrare.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka kvinnors vÄld mot mÀn i nÀra relationer. Undersökningen bestod av fem intervjuer med vÄldsutsatta mÀn i nÀra relationer. Dessa analyserades med hjÀlp av tidigare forskning samt viktimologi, genusteori och Connells maskuliniteter som teoretiska utgÄngspunkter. Under arbetets gÄng framtrÀdde tre teman, vilka var mÀnnens upplevelser och erfarenheter av: vÄld i nÀra relationer, hjÀlpinsatser och bemötande samt mÀnnens syn pÄ maskulinitet och manlighetsnormer. Resultatet visade i vilken omfattning vÄld utövas mot mÀn samt vilken form av vÄld som var den mest förekommande.

Syftet med studien var att se om och hur en individs anknytningsstil pÄverkar valet av relationer under barndomen, tonÄrs- och nutid. UtgÄngspunkten var Bartholomew och Horowitz (1991) fyra anknytningsstilar och frÄgestÀllningen var: Kan man med kvalitativa intervjuer se likheter respektive skillnader mellan de fyra grupperna med avseende pÄ uppvÀxt, val av relationer och vad en individ anser vara en nÀra respektive ytlig relation. Med hjÀlp av enkÀten Relationship Questionnaire valdes sju deltagare ut för intervjuer. Den semistrukturerade intervjuguiden gjordes av författarna utifrÄn Adult Attachment Interview och Relationship Questionnaire. Resultatet visade att anknytningsstilen Àr densamma i barndomen och i vuxen Älder och att den pÄverkar vÀnskaps- och kÀrleksrelationer för grupperna secure, preoccupied och fearful men inte för gruppen dismissing.

Syftet med denna studie var att undersöka om och hur flickor pÄverkas av sociala medier, med inriktning pÄ fenomenen Facebook och Instagram. Studien omfattar 78 stycken enkÀter besvarade av flickor som Àr mellan 14 och 15 Är gamla och gÄr pÄ olika högstadieskolor i norra Sverige. Resultaten visar att de flesta av flickorna har konton pÄ sociala medier och anvÀnder dessa regelbundet. NÀstan alla har tillgÄng till internet via deras mobiltelefon vilket gör att sociala medier stÀndigt Àr nÀrvarande. Slutsatsen i vÄr studie visar pÄ att flickornas utseende tycks spela en stor roll nÀr de presenterar sig sjÀlva pÄ sociala medier.

Syftet med studien har varit att undersöka hur anstÀllda inom psykiatrins vÄrdavdelningar ser pÄ relationsarbetet tillsammans med deras patienter samt Àven undersöka hur de arbetar i relationen för att frÀmja patientens utsikter till ÄterhÀmtning/tillfriskning. Studien Àr uppbyggd pÄ kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer med Ätta stycken anstÀllda sjuksköterskor/undersköterskor frÄn olika avdelningar inom psykiatrivÄrden frÄn en mellanstor stad i Sverige. För att underlÀtta sammanstÀllning av resultat har en intervjuguide anvÀnts och genom den har teman tagits ut som anvÀnts som rubriker. I analysen har tolkningsramen anvÀnts för att skapa olika teman som sedan analyserats utifrÄn studiens resultat samt tolkningsram.  Resultatet av studien visar pÄ att samtliga respondenter anser att hur relationen till deras patienter ser ut Àr viktig för vÄrdarbetet samt att det Àr önskvÀrt att strÀva efter bra och stabila (bÀrande) relationer. Studien tar Àven upp vad respondenterna kallar svÄrigheter för att skapa bra relationer till patienten samt Àven de risker som kan förekomma nÀr man strÀvar efter att skapa nÀra relationer med sina patienter..

Att ledarskapet Àr viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hÀlsa Àr det mÄnga studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemÀstra de krav som denna position innebÀr, krÀvs goda förutsÀttningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förÀndringar de senaste decennierna har förÀndrat förutsÀttningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie Àr att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsÀttningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förÀndrat styrning och organisering. Studien har sin utgÄngspunkt i klassisk organisationsteori som pekar pÄ att organisationer upprÀtthÄlls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förÀndrats.