Titel: ?Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om Sociala medierFörfattare: Sara Hägge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för Sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med Sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade Sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Titel: ?Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om Sociala medierFörfattare: Sara Hägge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för Sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med Sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade Sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

A large part of the daily life today means being active online and to take part in the interactions that occur there. The accessibility which social media brings, means that you can reach and be reached in several ways and there are many different ways in which information can be disseminated. Social media supports the learning process. The aim of this study is to examine how upper secondary schools students' use of social media and how it can be used as a tool for informal learning. Our study is based on the socio-cultural perspective where interaction and social cohesion is a big part.

Denna studie är en fortsättning på kandidatuppsatsen Sveriges kommuners turisthemsidor ? En studie om var Sveriges kommuner befinner sig i webbutvecklingen i relation till web 2.0 genomförd av Johansson och Winther som är två av författarna till denna studie. Syftet med denna studie är att ge en ökad förståelse för hur Sveriges kommuner arbetar med sina turisthemsidor samt Sociala medier. Denna kandidatuppsats genomfördes genom en observation samt kvalitativa intervjuer med tio av Sveriges 290 kommuner. Resultatet visade att kommunerna använder sina turisthemsidor och Sociala medier för att nå ut till önskade målgrupper.

Sociala medier beskrivs idag som en ny marknadsföringsplattform med en rad olika kommunikationskanaler. Något som är utmärkande för just denna plattform är den makt som ges till konsumenterna i och med att en stor del av kommunikationen numera ligger hos dem. Detta ger företag som skall marknadsföra sig en ny roll och en svårighet uppstår i hur de skall anpassa sitt varumärke efter de nya kanalerna. Baserat på detta problem har studiens syfte formulerats vilket är att ta fram underlag för hur ett företag med B2B-inriktning kan marknadsföra sig och sitt varumärke i olika sociala mediekanaler och hur valet av dessa kanaler påverkar företagets varumärkesvärde.Uppsatsen utgår ifrån fyra huvudområden vilka är marknadsföring, B2B, varumärken samt Sociala medier och tillsammans utgör de den teoretiska grunden i arbetet. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer som strävar efter att ge svar på hur ett B2B-företag skall arbeta med marknadsföring i Sociala medier för att stärka sitt varumärke.

Frigyes Jansdotter, Matilda & Lindegren Lovisa (2008). Lärares uppfattningar av användandet av digitala medier (Teachers? conceptions of the use of digital media). Skolutveckling och ledarskap, lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer studera åtta svensklärares uppfattningar kring digitala medier på gymnasiet, i undervisningen, i ämnet svenska. Arbetets frågeställningar är: Hur uppfattar de intervjuade svensklärarna användandet av digitala medier i svenskundervisningen? Vilka likheter och skillnader finns mellan de intervjuade lärarnas uppfattningar kring användandet av digitala medier i svenskundervisningen? Studien visar att de intervjuade svensklärarna hade olika uppfattningar kring användandet av digitala medier.

Privat Tystnad ? Offentlig Transparens? ? Redaktionellt ansvarigas syn på journalisters privata aktivitet på Sociala medierFörfattare: Sofi Engström och Thina GrotmarkUppdragsgivare:Dagspresskollegiet. Ett forskningsprogram på institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG). Programmet genomför, sedan 1979, forskning om medieanvändning med fokus på dagstidningar och dess publikKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet (JMG)Termin:Höstterminen 2009Handledare: Ulrika AnderssonSidantal: 46 exklusive bilagorSyfte: Att undersöka redaktionellt ansvarigas syn på journalisters privata aktivitet på Sociala medierMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med 6 stycken redaktionellt ansvarigaHuvudresultat: Resultatet visar att man bland våra respondenter anser att den största påverkan av privat användning av Sociala medier är att trovärdigheten och den journalistiska objektiviteten riskerar att ifrågasättas. Endast en respondent menar att en sådan problematik inte existerar, då man på den specifika redaktionen endast använder Sociala medier i yrkesmässigt syfte.Vi ser bland respondenterna också en hög grad av medvetenhet om vilken betydelse de yrkesetiska reglerna har för det journalistiska arbetet och det förefaller vara av vikt att ständigt ta reglerna i beaktning när man i egenskap av privatperson rör sig på Sociala medier.Resultatet visar också tendenser till att det existerar en gråzon mellan privat och offentligt och hur man som journalist bör förhålla sig till de olika sfärerna.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Titel: Friendvertising - De som delar men inte tror sig delaFörfattare: Sofia Fris Åsum, Angelica Gustafsson och Matilda HallUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetKurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 61 sidor inklusive bilagorAntal ord: 17 953Syfte: Att undersöka unga vuxnas förhållningssätt till friendvertisingMetod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuerMaterial: Fem fokusgruppsintervjuerHuvudresultat: Resultatet visar att den undersökta gruppen unga vuxna har ett positivt förhållningssätt tilltillvägagångssättet friendvertising, men att det är komplext. De anser att friendvertising är effektivt, attdet har större påverkan än traditionell reklam, att filmerna skapar starka känslor samt att personer somdelar friendvertisingmaterial blir volontärer för varumärket i fråga. Däremot menar de att de inte delarmaterial i Sociala medier i särskilt stor utsträckning. Av svaren att döma är det tydligt att orsakerna till detta handlar om identitetsskapande. De ser Sociala medier som en offentlig sfär och det som delas är synligt för många.

SYFTE: Uppsatsen syftar att beskriva och analysera hur SAS hanterade Sociala medier före, under och efter askmolnet i april 2010, i jämförelse med rekommendationer från tidigare forskning om krishantering, för att behandla och bibehålla sitt anseende.METOD: Med utgångspunkt i teorier rörande anseende, krishantering och kommunikation i Sociala medier har ett teoretiskt ramverk formats, vilket ligger till grund för den fallstudie som har genomförts med en kvalitativ metod. Till fallstudien har data samlats in genom intervjuer med tre personer på SAS, vilka var aktiva med hanteringen av Facebook i samband med askmolnet i april 2010. Insamling av sekundär data i form av dokumentationer från SAS och Transportstyrelsen har även genomförts.SLUTSATS: Från uppsatsens analys framgår det att företaget måste ha etablerat sig i Sociala medier före krisen för att göra hanteringen av kanalen möjlig. Genom att företagets krisgrupp hade vissa tekniska kunskaper i det valda sociala mediet kunde det hanteras, samt att tvåvägskommunikationen som erbjuds hjälpte företaget att förbättra krishanteringen i vald kanal. Krisgruppen svarade snabbt på alla inlägg i kanalen och det möjliggjordes med hjälp av att olika positioner hade implementerats i gruppen.

Dagens ungdomar lever i en värld där digitala medier ständigt är närvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn på digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fått göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett är eleverna positivt inställda till digitala medier. Digitala medier hjälper dem att kommunicera med vänner, familj, släkt och lärare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhållning och tillhandahåller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten.

Titel: ?Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om Sociala medierFörfattare: Sara Hägge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för Sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med Sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade Sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Syftet: Syftet med denna uppsats var att se hur Nordiska Afrikainstitutet använder sig av Sociala medier och hur de tillämpar den information som organisationen kommunicerat via de Sociala medierna.Teoretisk ram: Uppsatsen utgår ifrån teorier som ger överblick i hur traditionella och moderna kommunikationsredskap fungerar. Därutöver har ett analytiskt instrument använts som kartlägger kommunikationsprocesser i organisationer samt hur dessa tar tillvara på ny kunskap. Den teoretiska referensram består av följande teorier: Media Richness modellen samt de två artiklarna On using organizational knowledge capabilities to assist organizational learning samt Virtual worlds as platforms for communities of pratices från antologin Knowledge management and organizational learning.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom respondentintervjuer, dessa bestod av telefonintervjuer samt epostkorrespondens. För att urskilja respondenterna har ett snöbollsurval använts. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den teoretiska referensramen.Resultat: Resultatet av undersökningen visar att både traditionella och sociala medier används vid institutet där de traditionella medierna anses trovärdiga men inte alltid flexibla. De Sociala medier som används är Facebook, Twitter och institutets egna forum kallat NAI-forum.

Förmaksflimmer är en sjukdom som kan drabba en person när som helst under livet. Sjukdomen är klassad som en folksjukdom i sverige eftersom man beräknar att 1-2% av befolkningen lider av den. Personer som drabbas av förmaksflimmer går ofta länge, även efter en diagnos, utan att ha svar på de vanligaste frågorna kring sjukdomen, då de olika vårdenheterna i sverige inte har och därför inte kan ge adekvat och tillfredställande information. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka frågor en nyligen diagnostiserad person hade, men också att ge en bild av hur en typisk person som kan drabbas av förmaksflimmer ser ut, samt undersöka om Sociala medier kan ge stöd åt patienter som nyligen blivit diagnostiserade. Studien antar en kvalitativ ansats genom en beskrivande fallstudie och kommer fram till vilka de vanligaste och mest förekommande frågorna och funderingarna är, beskriver en stereotypisk person med förmaksflimmer och hur det gick till när sjukdomen först uppkom, och ger förslag på hur Sociala medier kan ge stöd åt patienten i begynnelsen av sjukdomen.

Företag har sedan länge varit intresserade av mobil marknadsföring och då speciellt medplatsbaserade tjänster (Location Based Services ? LBS) som fokus. Ett stort hinder för denna nyamarknadföringskanal har då varit att hantera kundens acceptans till reklam i mobilen. Vårt syfteär att identifiera faktorer som visat sig vara kritiska och idag hanterbara för att uppnå en lyckadmobil marknadsföring. Den utförda empiriska studien pekar på att en stor del av befolkningenäger tillräckligt avancerade mobiler för att hantera en mer anpassad mobil marknadsföring.