Sökresultat:
10362 Uppsatser om Sociala medier marknadsföring - Sida 51 av 691
Den förÀndrade mediemarknaden : -En ny verklighet för alla annonsörer?
PÄ den svenska mediemarkanden har det skett förÀndringar, vilket resulterat i att konsumenters medievanor fragmenterats. Trots att antalet medier ökat sÄ har den sammanlagda tiden som en person spenderar med de olika medierna inte tilltagit. Samtidigt som en individ ser pÄ Tv, kan denne lyssna pÄ radio och/eller chatta pÄ Internet. OvanstÄende faktorer tillsammans med ny teknik som möjliggör bortfiltrering av reklam, har lett till att dagens konsumenter erhÄllit ökad kontroll över vilka reklambudskap de vÀljer att ta del av. Följaktligen har konkurrensen om konsumenternas uppmÀrksamhet stigit och idag gÀller det för företag att finna nya vÀgar för att mÄlgruppen skall uppmÀrksamma just deras produkter.
Mode pÄ nÀtet : En studie om hur nÀtbutiker marknadsför sig genom bloggar och andra sociala medier
This thesis examines how online fashion retailers utilize blogs and other social media in their marketing process. The study is focused on internet retailer Nelly and how they make use of fashion blogger Kenza in their marketing. Drawing on Kawamura?s fashion-ology theory, the study emphasizes the new role of the fashion bloggers in the fashion system, and illustrates their consumption power vis-a-vis the retailers, the consumers, each other and the whole industry as such.   .
Barns sociala kompetens - hur den yttrar sig i rolleken
Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur den sociala kompetensen yttrar sig i barns rollekar. I arbetet försöker vi definiera begreppen social kompetens, rollek samt belyser hur den sociala kompetensen yttrar sig i rolleken genom litteraturgenomgÄng och observationer. Vi har genom vÄrt arbete kommit fram till att den sociala kompetensens yttringar i barns rollek Àr tydliga, dÄ de i rolleken mÄste samarbeta med varandra för att föra leken framÄt. Den sociala kompetensen yttrar sig pÄ mÄnga sÀtt i rolleken dÀr de mest framtrÀdande sociala beteenden Àr samarbete, turtagande, förmÄga att kunna lösa konflikter och samförstÄnd..
IKT-anvÀndning i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa
Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar bildlĂ€rarens förutsĂ€ttningar att arbeta utifrĂ„n den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ intervjumetod dĂ€r informanten Ă€r en bildlĂ€rare som Ă€r verksam pĂ„ en högstadieskola. Jag valde att utgĂ„ ifrĂ„n ett ramfaktorperspektiv dĂ€r jag undersökte i vilken utstrĂ€ckning olika ramfaktorer hjĂ€lpte eller begrĂ€nsade bildlĂ€raren. Att jag Ă€ven anvĂ€nde mig av Marner och Ărtegrens forskning om skolĂ€mnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och anvĂ€ndbara begrepp gĂ€llande underökningen av bildlĂ€rares attityder och instĂ€llning till digitala medier. Attityd kan ses sĂ„som en mĂ€nsklig resurs som alla bildlĂ€rare anvĂ€nder sig av i undervisningen och i verksamheten.
Barns utsagor om integration mellan förskoleklass och skola - med fokus pÄ den sociala och lÀrande situationen
Vi har funnit skillnader i hur barnen upplever den sociala och lÀrandesituationen i de respektive verksamheterna, framför allt vad gÀller sociala grupptillhörigheten och leken tillsammans med de Àldre barnen. Resultatet genomsyras av att förskoleklassbarnen har olika förutsÀttningar gÀllande de sociala och lÀrande situationerna beroende pÄ förskoleklassens organisatoriska hemvist..
Fredsjournalistik i krig : en kvantitativ och kvalitativ studie av franska och amerikanska dagstidningars rapportering under konflikterna i Afghanistan och Mali
Syftet med denna studie har varit att komparativt undersöka hur de tvÄ största tidningarna i Frankrike och USA rapporterat kring konflikterna i Mali 2013 och Afghanistan 2001.Uppsatsens behandlar vilka likheter och skillnader som gÄr att utlÀsa i rapporteringen mellan de bÄda konflikterna, vilka faktorer som pÄverkar rapporteringarnas vinkel, samt pÄ vilket sÀtt vinkel rapporteras.Studien har genomförts med bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder. Sammanlagt har 207 artiklar kodats utifrÄn tolv variabler och utvalda artiklar har undersökts med hjÀlp av kvalitativ textanalys.Undersökningen visar att rapporteringen av de aktuella konflikterna skiljer sig nÀr tidningen har egna reportrar pÄ plats. DÄ det finns en utlandskorrespondent i det krigsdrabbade omrÄdet tenderade rapporteringen fokusera pÄ humana och civila aspekter. NÀr tidningarna inte hade en utsÀnd reporter var i stÀllet militÀren den primÀra kÀllan och fokus lÄg dÄ pÄ militÀr överlÀgsenhet.Uppsatsens teoretiska ram Àr baserad pÄ Galtungs teori kring krigs- och fredsjournalistik. Hvitfelt & Mattsons bok Bilden av ett krig har varit en inspirationskÀlla för uppsatsens kvantitativa undersökning och analysen av denna.Studien har undersökt hypotesen att krigsrapportering borde ha förÀndrats och nÀrmat sig fredsjournalistik över tid, dels pÄ grund av ökad anvÀndning av sociala medier och dels pÄ grund av ökad forskning om förutsÀttningar för fredlig lösning av konflikter.Studien visar att det skett begrÀnsade förÀndringar av krigsrapporteringen i tidningarna under de Är som undersökts.
Shoppingstaden Göteborg - En kartlÀggning
Titel: Skjut inte pÄ Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ÀndÄ!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer pÄ sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik sÄvÀl inom fysiska vÀggar som i digitala medier. Arbetet pÄverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt mÀnniskans komplexitet. NÀmnda faktorer stÀller höga krav pÄ scenkonstverksamheterna att hÄlla en stÀndig dialog och kommunicera till breda grupper i en mÀngd kanaler.
Speldesignsmönster bland populÀra sociala nÀtverksspel : En kartlÀggande studie över hur anvÀndningen av speldesignsmönster i sociala nÀtverksspel skiljer sig frÄn andra digitala spel.
Idenna uppsats granskades de fem popula?raste sociala na?tverksspelen pa? den sociala na?tverkstja?nsten Facebook. Syftet var att genom att studera speldesignsmo?nster urskiljaeventuella skillnader mellan sociala na?tverksspel och andra digitala spel. Dessa skillnader analyserades fo?r att kontrollera om de kunde vara bidragande faktorer till sociala na?tverksspels popularitet.
Twittra, gilla, mÀta - En studie av Ätta företags arbete med sociala medier
This thesis investigates and analyses the social media strategy of eight companies. How the companies measure and evaluate their activity and investments in social media channels in general, and Facebook in particular is studied through qualitative interviews. The findings are then compared and analysed. Findings indicate that companies' social media presences to a large extent are dependent on individual employees with high levels of interest for the area and that companies that have integrated social media into their others operations see more value from their efforts..
Lokal journalistik i det nya medielandskapet : En kvalitativ onlinestudie av radiokanalen P4 VĂ€stmanland
Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka varför mÀnniskor i Älderskategorin 35-49 Är inte lyssnar pÄ radiokanalen P4 VÀstmaland, en av Sveriges Radios 26 st P4 kanaler. Den andra punkten som analyserats Àr, varför P4 VÀstmanlands publik lyssnar pÄ kanalen. Med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer via sociala media Facebook undersöks 15 personer uppdelade i tvÄ fokusgrupper: P4s lyssnare och icke lyssnare. Det gemensamma för bÄda grupperna Àr radiolyssnande som intresse och Älderskategorin. Tillsammans har grupperna genererat ca 234 facebook-inlÀgg, som utgör grundmaterialet till denna studie.
Marknadsföring i maktens korridorer : En studie om sociala mediers funktion i riksdagsvalet 2010
The current election is causing a debate in the Swedish media. The parties are trying to convince voters by spreading interesting and informative messages through different kind of media. Social media has emerged as a new way of reaching voters. All the current parliamentary parties have implemented this communication channel into their marketing strategy. People have both admired and judged the channelÂŽs applicability in election campaigns.
Can we do it in Sweden? Yes we can! : En studie om politisk kommunikation i de sociala medierna inför riksdagsvalet 2010
Purpose The purpose is to analyze the parliamentary parties political communication in the social media channels before the election 2010.Methodology This essay is a descriptive study from nine interviews of the responsible people in the parliamentary parties. In addition to that two more interviews were done with social media expertsTheoretical perspective This essay is based on two-way communication and communication strategiesConclusions The parliamentary parties use social media as a complement to traditional media. The purpose is to create dialog and to minimize the gap to the voters, but in many ways it is being used as a one-way communication channel. The parliamentary parties are trying to use the social media channels in Swedish conditions, but in many ways they try to imitate an American used strategy..
Politikers anvÀndande av Twitter : En studie av relationen mellan privata och offentliga samtal i den sociala sfÀren
This study?s aim was to explore how the social media Twitter is used by Swedish political leaders and how they manage the relationship between having both private and public conversations in a new public sphere, the social sphere. In Sweden, studies in this area are yet to grow. We achieved our aim by responding to our three questions at the issue: What kind of content is published in each of the politicians Twitter stream? Are the politicians private or public persons on Twitter? Are the politicians using Twitters interactive functions? We conducted our analysis by performing a quantitative content analysis.
Man vill ju samla coolpoints : En kvalitativ studie om mÀnniskors anvÀndning av sociala medier i samband med resande
This bachelor thesis in tourism studies focuses on people's use of social media related to travel. The paper aims to provide a wider knowledge of tourist?s propensity to display destinations through social media and how they perceive others that display travelling. This is put in relation to the term of social status in order to find out if there is a possible link. The intention was to provide an insight into the phenomenon to contribute new awareness that destinations can exploit in their marketing.
Heja Sverige! : En kritisk diskursanalys av hur svenska medier konstruerar nationell identitet i sin rapportering kring det svenska fotbollslandslaget.
Studien undersöker hur tre svenska tidningsmedier konstruerade nationell identitet i sin rapportering i samband med det svenska fotbollslandslagets matcher mot Danmark och Portugal i kvalet till vÀrldsmÀsterskapen 2010. Tidningsartiklarna har analyserats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, nÀrmare bestÀmt Faircloughs tredimensionella analysmodell. Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt i ett flertal etablerade teorier. I det teoretiska blocket ingÄr den kritiska diskursanalyen som teori, hur nationella identiteter konstrueras och metaforernas betydelse för mÀnniskors uppfattningar om vÀrlden.Studiens resultat visar att mediernas rapportering huvudsakligen konstruerar nationell identitet pÄ tre olika sÀtt. För det första skapas en distinktion mellan ?vi? och ?dom?.