Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielÀrare. Jag har utgÄtt frÄn vad lÀrarna sjÀlva sÀger om sociala medier och dÀrefter försökt skapa en bild av hur de ser pÄ sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lÀrande. Jag har anvÀnt mig av en forskningsmetod dÀr jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag dÄ jag ville försöka förstÄ och tolka ett mer komplicerat innehÄll. Eftersom sociala medier som lÀrande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lÀrare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika Äldersgrupper, med olika erfarenhet och pÄ olika skolor.

Problembakgrund: Sociala medier har blivit sÄ viktigt att marknadsförare inte kan bortse ifrÄndem (Patino, Pitta och Quinones, 2012). Det Àr viktigt att företag har en klar strategi för hurmarknadsföringen pÄ sociala medier ska se ut (Setreus, 2011). För att fÄ djupare förstÄelse kringdet hÀr bör anvÀndandet av sociala medier undersökas.Syfte: Uppsatsen syfte Àr att undersöka och beskriva konsumenters beteende pÄ sociala medier,och upplevelser kring företags marknadsföring pÄ sociala medier.Metod: Undersökningen har en kvalitativ ansats. Urvalet i studien Àr ett spontant uppsökandeurval av tolv individer, som har deltagit i totalt tre stycken gruppintervjuer med fyra personer ivardera.Slutsatser: Respondenterna i undersökningen anvÀnde i huvudsak sociala medier för att hÄllakontakten med vÀnner. De lÀste varandras profilsidor, och var noga med hur deras egnaprofilsidor sÄg ut.

I denna uppsats undersöks tvÄ svenska ideella organisationer utifrÄn hur de marknadsför sig i sociala medier. UtgÄngspunkten ligger i olika teorier om hur Internet i och med Web 2.0 blivit en plattform för social interaktion och vilka sociala medier som nÄr ut till mÄnga mÀnniskor. Fokus ligger bÄde pÄ hur organisationerna resonerar kring marknadsföring samt vilka anvÀndarbeteenden som finns och hur dessa kan pÄverka den virala spridningen av marknadsföring pÄ Internet. För att fÄ en inblick i detta har vi utfört intervjuer med representanter med ansvar för sociala medier i de tvÄ organisationer som undersökts samt utfört kvantitativa datainsamlingar dÀr vi fört statistik över organisationernas utveckling i de sociala medierna sett till siffror. UtifrÄn teorier om olika aspekter kring sociala medier samt den kvalitativa och kvantitativa datan har vi kunnat se mycket som pekar mot att sociala medier idag Àr framstÄende nÀr det gÀller marknadsföring pÄ Internet..

Denna studie syftar till att undersöka Ätta företags anvÀndande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. DÄ omrÄdet Àr tÀmligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlÀgga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsomrÄden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier frÀmst anvÀnds i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser dÄ de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nÀtverk men att de Àven anvÀnds i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nÀtverkstillhörighet och ett nÀtverk med god spridning Àr nödvÀndigt för ett effektivt anvÀndande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av anvÀndare kan identifieras utifrÄn kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier.

Sociala medier har ökat lavinartat sedan internet nÄdde mÀnniskors hem under  90-talet. Enbart det sociala mediet Facebook har  243 miljoner anvÀndare i Europa. Sociala medier har Àven blivit ett primÀrt val för de flesta anvÀndare för interaktion med varandra. I en vÀrld dÀr informationsflödet och varje relation Àr konstant uppmÀrksammades en brist i hur sociala medier interagerar med anvÀndaren. För att undersöka hur individer upplever notifikationerna i sociala medier anvÀndes grundaffekterna av Silvan Tomkins som kompletterades via en litteraturstudie.

Det blir allt vanligare att kommuner anvÀnder sociala medier i sitt kommunikationsarbete. I denna uppsats har det undersökts hur sociala medier anvÀnds för spridning av krisinformation pÄ kommunal nivÄ samt vilka faktorer som bidrar till att krisinformationen nÄr kommuninvÄnarna. Vidare har det undersökts hur kommunernas delade krisinformation i sociala medier kan förtydligas genom aggregering till en annan plattform. Studien som innefattar intervjuer med tolv kommuner som Àr aktiva i sociala medier samt med tre i Àmnet insatta personer visar pÄ att sociala medier som kriskommunikationskanaler idag anvÀnds i relativt liten utstrÀckning. Det beror, enligt kommunerna, frÀmst pÄ att fÄ kriser drabbat kommunerna sedan anvÀndningen av sociala medier pÄbörjades.

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förÀndrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier Àr ett Àmne och omrÄde i rekryteringssammanhang som Àr relativt outforskat och nytt och dÀrmed har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Studien syftar till att kartlÀgga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag anvÀnder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats som berör hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har pÄverkat det traditionella tillvÀgagÄngssÀttet att rekrytera, problem som kan uppstÄ nÀr sociala medier anvÀnds i rekryteringsarbetet samt hur anvÀndandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier anvÀnds som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvÀgagÄngssÀtt.

Under de senaste Ären har det utvecklats en rad nya applikationer pÄ internet, sÄ kallade sociala medier, dÀr anvÀndare kan interagera med varandra pÄ ett sÀtt som tidigare inte varit möjligt. Antalet anvÀndare av sociala medier, ökar stÀndigt och företag börjar inse potentialen att anvÀnda dem i sin marknadsföring. Syftet med denna uppsats var att undersöka och förklara hur marknadsföring i sociala medier skiljer sig frÄn traditionell marknadsföring samt hur de olika delarna av sociala medier kan anvÀndas i marknadsföringsprocessen. För att kunna göra detta har vi samlat in och studerat bÄde primÀr och sekundÀr kvalitativ data. PrimÀr data har vi erhÄllit genom intervjuer med tre personer som dagligen arbetar med marknadsföring inom sociala medier.

Den rÄdande trenden Àr att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nÄ en allt större publik. FrÀmjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada Àn nytta?.

BakgrundJag har fÄtt i uppdrag av Sapa Profiler AB att ta fram konkreta förslag pÄ hur de skulle kunna anvÀnda sig av sociala medier i sitt varumÀrkesbyggande.SyfteGe Sapa Profiler AB konkreta ÄtgÀrder pÄ hur de kan anvÀnda sociala medier i sitt varumÀrkesbyggande.MetodJag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer, benchmarking, netnografi och dokumentanalyser av Sapa Profiler AB:s eget material.ResultatJag har gett olika förslag pÄ hur Sapa Profiler AB kan anvÀnda sig av sociala medier för att stÀrka sitt varumÀrke..

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förÀndrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier Àr ett Àmne och omrÄde i rekryteringssammanhang som Àr relativt outforskat och nytt och dÀrmed har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Studien syftar till att kartlÀgga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag anvÀnder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats som berör hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har pÄverkat det traditionella tillvÀgagÄngssÀttet att rekrytera, problem som kan uppstÄ nÀr sociala medier anvÀnds i rekryteringsarbetet samt hur anvÀndandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier anvÀnds som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvÀgagÄngssÀtt.

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Syftet med denna B-uppsats i informatik Àr att fÄ en bild av samt fÄ bÀttre förstÄelse för vilka faktorer det Àr som kan pÄverka vilka kvinnor i Äldern 18-25 som offentliggör privat information pÄ sociala medier.  Dock har inte djupintervjuer tillÀmpats utan enkÀter, vilket annars Àr normalt för ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt. EnkÀter valdes för att respondenterna skulle kunna svara anonymt eftersom syftet Àr att undersöka samt analysera vilka kvinnor i Älder 18-25 offentliggör privat information pÄ sociala medier.   UtifrÄn en enkÀtundersökning som skickades ut elektroniskt till 25 kvinnor i Äldern 18-25 har jag kunnat identifiera olika faktorer som bidrar till varför vissa kvinnor delar med sig av mer privat information pÄ sociala medier. NÄgra av de slutsatser som dragits utifrÄn denna studie Àr att kvinnor som befinner sig i ett offentligt förhÄllande oftare delar med sig av information pÄ sociala medier samt att de som studerar Àr mer aktiva pÄ sociala medier. .