Syftet med vÄr studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som anvÀnder terapihundar. Vi ville undersöka om anvÀndande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos mÀnniskan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal pÄ arbetsplatser dÀr terapihundsarbete anvÀnds. Vi har ocksÄ studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi anvÀnt oss av har vi sammanstÀllt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanstÀllningen varit grund för vÄr analys.

Idag tar ma?nniskan del av mer information a?n na?gonsin, inte minst den yngre generationen. Det konstanta flo?det som tas del av pa?verkar individen och fo?rsa?tter denne i ett beroende da?r det blir till ett behov att svara pa? meddelanden, att ha?nga med i sammanhanget och att vara delaktig. Till slut o?verbelastas ma?nniskan ba?de psykiskt och fysiskt av den informationen som ma?ste tolkas.Man skulle kunna pa?sta? att det a?r ett samha?llsproblem, det a?r en norm att ha ma?nga fler va?nner i den digitala va?rlden a?n i verkligheten.

Titel: Sociala Medier - Ännu en kommunikationsform inom marknadsföringBakgrund: Marknadsföringen har mĂ„nga ansikten, det vill sĂ€ga den ser olika ut och har genomgĂ„tt förĂ€ndringar genom tiden. Den förĂ€ndring som vi uppmĂ€rksammar Ă€r att marknadsföringen tagit ett steg ifrĂ„n transaktionsmarknafsföring till ett relationsperspektiv gentemot sina konsumenter. Den digitala arenan som Internet hjĂ€lper företag idag att sprida sitt meddelande och det som uppsatsen fokuserar pĂ„ Ă€r de digitala plattformarna som benĂ€mns som sociala medier, plattformar som exempelvis: Facebook, Twitter och YouTube.ForskningsfrĂ„ga: Hur kan sociala medier anvĂ€ndas som marknadsföringsverktyg, med fokus pĂ„ kundengagemanget och dialogen med företagen?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att skapa en förstĂ„else för sociala medier som verktyg inom marknadsföring genom att föra fram och analysera:1. Marknadsföring pĂ„ Internet och genom sociala medier2.

Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för stÀder att genom upprustning ordning attrahera investerare, invÄnare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska stÀder ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvÀrde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas pÄ offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att mÀnniskor vistas för lÀnge pÄ platser tas bÀnkar bort eller utformas bÀnkar som det inte gÄr att ligga pÄ.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vÄld i nÀra relationer konstrueras i den politiska debatt som Àger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehÄllsanalysen med en deduktiv ansats, och gör sÄledes studien kvalitativ.UtgÄngspunkten för studien Àr ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten Àr socialt konstruerad, dÀr innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan mÀnniskor. Vi har Àven valt att anvÀnda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framstÀllan av maskulinitet och femininitet i samband med vÄld i nÀra relationer.Under analysen av vÄr empiri, har vi strÀvat efter att fÄnga hur vÄld i nÀra relationer konstrueras genom att studera det utifrÄn olika perspektiv sÄsom hur det framstÀlls som socialt problem, hur dess aktörer framstÀlls gÀllande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framstÀlls som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag pÄ vidare forskning..

Bakgrund och problemdiskussion: Sociala medier Ă€r ett fenomen som vuxit sig stort pĂ„ senare Ă„r och det blir allt vanligare att företag anvĂ€nder dessa plattformar som en kommunikationskanal med sina kunder. Bankerna kan via sociala medier, sĂ„som Facebook och Twitter nĂ„ ut pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt, med sitt budskap till allt större publik pĂ„ en och samma gĂ„ng. Detta kan i sin tur förstĂ€rka företagets rykte, om word-of-mouth visar sig vara av positiv karaktĂ€r samtidigt som det kan snabbt rasera företagets varumĂ€rke om spridningen av word-of-mouth Ă€r allt för negativ och okontrollerbar. Vi Ă€mnar besvara följande frĂ„gestĂ€llning: Är Facebook och Twitter en gynnsam kommunikationskanal för banker, eller skulle vissa gynnas mer av att inte tillĂ€mpa sociala medier i deras verksamhet?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r analysera hur banker förhĂ„ller sig till och kommunicerar via sociala medier.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vad det Àr som hÀnder med individen under och efter mobbningen och den krÀnkande behandlingen Vad blir konsekvenserna för den utsatta individen under tiden mobbning och den krÀnkande behandlingen pÄgÄr? Vilka kan konsekvenserna för den utsatta individen blir efter att mobbningen upphört?Vi har valt att göra en systematisk litteraturstudie. Vi har sökt i databaser och Àven studerat referenslistor pÄ artiklar, avhandlingar och böcker som rör Àmnet vi valt. UtifrÄn det resultat vi fÄtt fram Àr konsekvenserna för individen som blir utsatt för mobbning och den krÀnkande behandlingen negativ. Individerna sÄg sig sjÀlva som töntiga och oattraktiva, hade komplex för kroppen, lÄg sjÀlvkÀnsla och hade problem vi sociala situationer och relationer.

Sociala medier Àr idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sÀtt att kommunicera sÄvÀl det privata livet som den egna vÀrldsbilden. Allt vanligare blir det att pÄ dessa medier diskutera politik och lÀnka artiklar, bilder samt filmer för att stÀrka sina politiska Äsikter. Studiens syfte Àr att jÀmföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt pÄ sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjÀlp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt fÄ ökade kunskaper med hÀnsyn till diskursteorier byggda pÄ en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Undersökningens syftet Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever i dagens samhÀlle. Vi har anlagt ett samhÀllsperspektiv pÄ undersökningen för att se om det finns faktorer i samhÀllet som pÄverkar elevers motivation. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr tagna i samhÀllsvetenskapsteorier sÄsom postmoderna och sociokulturella. Vi har Àven anvÀnt oss av tvÄ teorier som behandlar motivationsperspektivet och dessa Àr Maslows behovstrappa samt den kognitiva motivationsteorin. Vi genomförde undersökningen med hjÀlp av kvalitativa intervjuer.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn det sociala kapitalet belysa individuella och sociala aspekter av en omvÀndelse och anslutning till en religiös organisation, i mitt fall församlingen Fristaden i Uddevalla, frÄn ett tidigare ickereligiöst liv. PÄ samma gÄng omfattar syftet att ge en inblick i hur kristna i en församling som tillhör trosrörelsen ser pÄ sin omvÀndelse, anslutning och pÄ samhÀllet. Mitt syfte bryter jag ned i tre frÄgestÀllningar som jag söker svar pÄ. Dessa Àr: 1. Hur upplevde individen sin tillvaro runt omvÀndelsen? 2.

Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har de senaste Ären ökat och statistik visar att mÄlgruppen fortsÀtter att vÀxa. Att bosÀtta sig i ett nytt land innebÀr en förÀndringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon mÄste sÄledes aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhÀllet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ensamkommande ungdomar Àr delaktiga i identitetsförÀndrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras pÄ fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande ungdomar bosatta pÄ olika orter i Sverige.

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

  SammanfattningArbetsmarknaden förÀndras hela tiden, vilket innebÀr en omstÀllning för alla som har ett arbete och en sysselsÀttning. Det stÀlls högre krav pÄ arbetstagarna vilket, medför Ànnu svÄrare förutsÀttningar för de som redan nu stÄr utanför arbetsmarknaden.Vi har i denna studie valt att se pÄ hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsÀttning. Vi har valt att titta pÄ detta, tÀnkt för mÀnniskor som har nÄgon typ av psykisk nedsÀttning och utifrÄn deras behov.Vi har genom att titta pÄ denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ.Detta för att fÄ ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsÀttning/arbete för mÀnniskor med sÀrskilda behov.Vi genomförde studien med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med ovan nÀmnd mÄlgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. VÄrt resultat baseras dels pÄ dessa intervjuer dels, pÄ jÀmförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur.Resultatet visar att respondenternas behov mycket vÀl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgÄr av resultatet att det i stor utstrÀckning finns bÄde ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa..