I denna uppsats tÀnker jag undersöka mekanismen för den mÀnskliga uppmÀrksamheten. För detta ÀndamÄl har jag lyft ut definitionen av uppmÀrksamheten ifrÄn definitionen av medvetandet. Jag Àr intresserad av att redovisa min Äsikt om den rena uppmÀrksamheten. Den delen av uppmÀrksamheten som bara Àr en tankeslös struktur, konkret, en mekanisk mekanism som möjliggör den högre kognitiva processen. UtifrÄn denna definition ser jag en viktigdel av uppmÀrksamheten som en rörledning som bringar och möjliggörinformationsflödet till och frÄn de högre delarna av vÄrt kognitiva system.

Bakgrund: UngefÀr 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som Àr en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. UngefÀr 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsÀttningar. Dessa nedsÀttningar kan orsaka svÄrigheter i vardagen och hÀr blir arbetsterapeutens roll framtrÀdande.Syfte: Att ta reda pÄ vilka rehabiliterande interventioner som kan tillÀmpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsÀttningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes dÀr databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehÄllande en beskrivning av interventionerna inkluderades.

Hundar har genom historien anpassat sig till ett liv med mÀnniskan och har idag en viktig roll i vÄrt samhÀlle, bÄde som arbetsredskap och sÀllskapsdjur. Ett starkt band har bildats mellan mÀnniska och hund, generellt sett starkare Àn med vÄra andra husdjur. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vilka egenskaper hos hunden som gjort att den kommit sÄ nÀra mÀnniskan och hur de har uppkommit. Studier pekar pÄ att hundar har en stor kognitiv förmÄga, de har en förstÄelse för mÀnskligt beteende och kan tolka sociala signaler. De hÀr egenskaperna kan vara en anledning till att hunden fÄtt en sÄ stor roll i samhÀllet. Studier stödjer teorin om att detta antagligen uppkom under domesticeringen.

Inaktivitet har blivit ett stort problem i dagens stillasittande samhÀlle och stor vikt lÀggs pÄ de intellektuella fÀrdigheterna. KonditionstrÀningens positiva pÄverkan pÄ de kognitiva funktionerna har under de senaste Ären studerats och resulterat i ett flertal artiklar rörande Àmnet. Den forskning som bedrivits har undersökt den kortsiktiga pÄverkan av kognitionen. Syftet med denna studie var att undersöka den omedelbara pÄverkan pÄ de kognitiva funktionerna: resonemang, koncentration och uppmÀrksamhet efter högintensiv konditionstrÀning samt se om en ökad kondition förbÀttrade kognitionen hos friska unga vuxna. Syftet med undersökningen uppnÄddes genom en kvantitativ single system experimental design studie dÀr författarna gick in som deltagare.

Bakgrund: Fibromyalgi Àr ett syndrom och ett kroniskt tillstÄnd som orsakar smÀrta, ömhet och stelhet i rörelseorganen. Fibromyalgi karaktÀriseras ocksÄ av sömnstörningar, fatigue, Ängest, depression och problem med tarmfunktionerna. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera sin situation. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Resultat: Kvinnor med fibromyalgi upplevde en oförutsÀgbar fluktuerande och utbredd smÀrta, en stÀndigt nÀrvarande fatigue, stelhet samt kognitiva svÄrigheter.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för vuxna med kognitiva funktionsnedsÀttningar efter förvÀrvad hjÀrnskada. I studien deltog tolv arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet av hemrehabilitering, verksamma inom kommuner och landsting i södra och mellersta Sverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av frÄgeguide. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys och utmynnade i tre kategorier: ?Erfarenheter av att se svÄrigheter i vardagen?, ?Erfarenheter av att möjliggöra delaktighet i vardagen? och ?Erfarenheter av samarbetets betydelse?.

Syftet med denna uppsats var att belysa arbetsterapeutiska interventioner som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter för klienter med kognitiva funktionsnedsÀttningar. En kvalitativ metod anvÀndes för att besvara syftet, och sju arbetsterapeuter inom primÀrvÄrd fördelat pÄ tvÄ landsting i Sverige har intervjuats. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrÄn en intervjuguide innehÄllande semistrukturerade frÄgor. Det insamlade datamaterialet analyseras utifrÄn en innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier, ?Interventioner riktade mot klient?, ?Interventioner riktade mot social miljö? samt ?Interventioner riktad mot fysisk miljö?.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelsen av MS-relaterad fatigue, hur den pÄverkade vardagen och val av egenvÄrdsstrategier.Metod: Beskrivande litteraturstudie. Resultatdelen innehÄller 15 st vetenskapliga artiklar, varav 8 st har en kvantitativ ansats, 5 st har en kvalitativ ansats och 2 st har bÄda ansatserna. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl och genom manuell sökning.Resultat: MS-relaterad fatigue var en unik och individuell upplevelse. Fatigue hade en multidimensionell och handikappande inverkan pÄ vardagen, som berörde sÄvÀl fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter. Personer med MS hade utvecklat olika egenvÄrdsstragier för att minska, förebygga och dölja konsekvenserna av fatigue. Tre av artiklarna saknade en tillrÀcklig beskrivning av inklusions- och exklusionkriterier. Fyra artiklar saknade en adekvat beskrivning av bortfall. Slutsats: MS-relaterad fatigue bidrog till en försÀmring av fysiska, psykiska, sociala och kognitiva funktioner och stod i direkt relation till sÀmre livskvalitet.

Detta arbete behandlar anvÀndandet av designriktlinjer vid utformning av anvÀndargrÀnssnitt och huruvida det resulterar i ett anvÀndbart grÀnssnitt. AnvÀndbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lÀrbarhet.MÀnniskans kognitiva förmÄgor, sÄsom informationsbearbetning, studeras inom MÀnniska-Datorinteraktion för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram riktlinjer för grÀnssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd Ät grÀnssnittsdesignern att utforma anvÀndargrÀnssnitt anpassat till anvÀndaren.Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till mÀnniskans kognitiva förmÄgor. De analyserade riktlinjerna tillÀmpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt grÀnssnitt. De bÄda grÀnssnitten stÀlldes mot varandra i ett anvÀndartest dÀr effektiviteten mÀttes.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare pÄ FörsÀkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt dÀr flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. FrÄgorna som studien försöker besvara Àr 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten pÄ skrivandet pÄverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhÀmtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer dÀr deltagarna sjÀlva har fÄtt bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kÀrngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundÀra deltagare, som fungerar som en resurs och sÀtter begrÀnsningar för kÀrngruppen.

MÀnniskors yrkesval och syn pÄ framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. MÀnniskans kognitiva förmÄgor Àr ett av elementen som pÄverkar yrkesvalsprocessen, men Àr ocksÄ kanske en bidragande orsak till könssegregeringen pÄ arbetsmarknaden. Hur mÀnniskor ser sig sjÀlva i den framtida yrkesrollen kan ocksÄ vara en anledning till varför det finns en könsskillnad pÄ arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ?Possible self?, vilket de definierade som sjÀlvbilden i framtida situationer.

Bakgrund: Sjuksköterskor Àr en viktig lÀnk i omvÄrdnaden kring den traumatiskt skallskadade patienten och dennes anhöriga. Den tidigare forskningen inom omrÄdet har visat hur viktigt bemötandet och anhörigmedverkan Àr för patientens tillfrisknande. De kognitiva problem som ofta uppstÄr hos en traumatisk skallskadad patient Àr ocksÄ de som Àr svÄrast att bemöta och behandla. Syfte: Att sammanstÀlla och belysa forskning, som beskriver sjuksköterskors roll i omvÄrdnadsarbetet av traumatiskt skallskadade patienters speciella behov av omvÄrdnad. Metod: En litteraturöversikt med 13 empiriska artiklar.

Denna uppsats handlar om hur IT-baserade hjÀlpmedel för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar kan vara en resurs och ett medel för att uppnÄ större sjÀlvstÀndighet och delaktighet. Uppsatsen behandlar vilka hinder eller möjligheter det kan finnas för ett IT-baserat hjÀlpmedel att nÄ ut till individen. Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur utbredd kunskapen och kÀnnedomen Àr dels om kognitiva funktionsnedsÀttningar (som beror pÄ psykosproblematik), dels om IT-baserade hjÀlpmedel för mÄlgruppen bland tre yrkeskategorier. De yrkeskategorier vi valt för vÄr studie Àr: enhetschefer, förskrivare och kostnadsansvariga. VÄr studie redogör Àven för hur olika styrmedel i den socialpolitiska och ekonomiska kontexten pÄverkar diskursen om hjÀlpmedel.För insamling av det empiriska materialet valde vi en kvalitativ intervjumetod.

Syftet med studien Àr att undersöka om individer med en liberal hÄllning i alkoholfrÄgan löper en större risk att rÄka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem Àn individer med en restriktiv hÄllning. DÄ tidigare forskning om relationen mellan hÄllning i alkoholfrÄgan och sociala problem Àr svÄrhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning pÄ de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att hÀrleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar ocksÄ pÄ att kön, Älder, inkomst och konsumtionsnivÄ Àr variabler som kan ha direkt inverkan pÄ alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata frÄn Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjÀlp av binÀr logistisk regressionsanalys.