Av de som Ärligen insjuknar i stroke i Sverige Àr 18% i arbetsför Älder. Förekomsten av stroke har ökat hos personer mellan 35 och 44 Är de senaste 20 Ären, framförallt hos kvinnor. Fysiska och kognitiva nedsÀttningar och resttillstÄnd som följer vid ett insjuknande i stroke hos yngre personer riskerar att finnas nÀrvarande i större delen av livet, vilket kan pÄverka livskvaliteten. Syftet med studien var att, utifrÄn ett fysioterapeutiskt perspektiv, redogöra för fysiska och kognitiva nedsÀttningar hos personer mellan 18-60 Är och dess relation till hÀlsorelaterad livskvalitet. Totalt inkluderades 17 artiklar inom omrÄdena fysiska nedsÀttningar, kognitiva nedsÀttningar, livstillfredsstÀllelse och hÀlsorelaterad livskvalitet hos unga personer som drabbats av stroke, samtliga innefattade personer mellan 18-60 Ärs Älder.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser pÄ arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 mÀn, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrÄn ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter pÄ normali-sering.

Detta Àr en uppsats som har fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsomrÄden? frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka yrkesverksamma individers postakuta erfarenheter av stroke och dess konsekvenser pÄ det sociala livet. Metod: För att svara pÄ syftet har en allmÀn litteraturstudie genomförts dÀr 8 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar valts genom sökning i de tvÄ bibliografiska databaserna PubMED och CINAHL. Bakgrund: Stroke Àr med 30 000 Ärliga incidenser den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjÀrtsjukdom och cancer. Antalet insjuknade sjunker totalt sett men bland yngre medelÄlders personer av bÄda könen ses istÀllet en viss ökning. Stroke har ofta bÄde kroppslig, psykisk och social pÄverkan.

Att drabbas av stroke innebÀr ofta kognitiva funktionsnedsÀttningar. Betydelsen av en snabb bedömning av strokepatienters kognitiva funktioner i det akuta skedet efter en stroke betonas i flera studier. Syftet med den hÀr studien var att med hjÀlp av en enkÀtundersökning kartlÀgga de kognitiva bedömningar som genomförs av arbetsterapeuter pÄ landets strokeenheter. Undersökningsgruppen utgjordes av arbetsterapeuter pÄ 58 strokeenheter. Det insamlade materialet bearbetades med beskrivande statistik.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Metoder som anvÀnds för att utvÀrdera om en produkts grÀnssnitt Àr anvÀndbart, Àr av stort intresse för dagens forskare inom omrÄdet mÀnniska-datorinteraktion. Med anledning av att anvÀndbarhetstester i allmÀnhet Àr tidskrÀvande och kan innebÀra stora kostnader, anvÀnds idag metoder som heuristisk utvÀrdering. AnvÀndbarhetsproblem som identifieras vid anvÀndandet av inspektionsmetoder (dÀribland heuristisk utvÀrdering) har dock ifrÄgasatts pÄ grund av att de vid anvÀndning bland annat identifierar andra slags anvÀndbarhetsproblem, Àn vad som identifieras nÀr reella anvÀndare utför anvÀndbarhetstester. Om resultaten frÄn utvÀrderingarna anvÀnds som vÀgledning vid omdesign av befintliga system, kan detta ge felaktiga beslutsunderlag som kan ge upphov till allvariga konsekvenser för en designprocess.Syftet med detta arbete var att undersöka om heuristisk utvÀrdering Àr en effektivare metod med avseende pÄ validiteten, i jÀmförelse med metoden anvÀndbarhetstestning, att identifiera kognitiva anvÀndbarhetsproblem. För att fÄ ett svar pÄ arbetes frÄgestÀllning har tekniker som intervju, scenarier och ?tÀnka högt?, anvÀnds.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrÄn korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. MÀnniskor har kognitiva begrÀnsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporÀra begrÀnsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begrÀnsningarna mÄste mÀnniskor förenkla problem med olika former av heuristiker sÄ att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begrÀnsas. Ekonomiska problem under risk prÀglas allmÀnt av stor komplexitet, dÀrför Àr det ett omrÄde dÀr det Àr förhÄllandevis lÀtt att urskilja olika heuristiker.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

Idag lagras enorma mÀngder elektronisk text i databaser pÄ företag, institutioner och liknande stÀllen. Textmassorna Àr oftast lÀttÄtkomliga, lÀtt redigerade och enkla att sprida. DessvÀrre dyker det upp problem nÀr man ska lÀsa och navigera i stora dokument. Kognitiva belastningar pÄ korttidsminnet Àr en följd av svÄrigheten att överblicka stora dokument. Det uppstÄr Àven problem med navigeringen i dokumenten.

AnvÀndningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse pÄ arbetsplatsen, och för anstÀllda pÄ till exempel callcenter Àr datorer ett oumbÀrligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; anvÀndningen av datorstöd kan Àven leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en mÀrkbart negativ inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgÄng och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvÀrderingsverktyg för att uppmÀrksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie pÄ ett callcenter anvÀnds för att visa pÄ hur anvÀndningen av datorstöd kan inverka negativt pÄ den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvÀrderingsverktyg. Detta syftar till att hjÀlpa organisationer och företagshÀlsovÄrd att uppmÀrksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till anvÀndningen av datorstöd, med hjÀlp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever Àmnet matematik, vilket Äterspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar Àven att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lÀr och tÀnker nÀr de löser matematiska problem och attlÀrare inte alltidtar hÀnsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans Ärskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tÀnka högt och blev videofilmade.

ÅterhĂ€mtning frĂ„n akuta episoder vid bipolĂ€ra syndrom, samt skattningar av fungerande i vardagen för patienter med bipolĂ€ra syndrom, har i tidigare forskning visat sig korrelera med uppmĂ€rksamhet, verbalt minne, exekutiva funktioner och arbetsminne. Föreliggande studie undersökte dels om dessa kognitiva funktioner korrelerar med funktionsskattningar, men ocksĂ„ med beteendemĂ„tt. Undersökningen skiljer sig frĂ„n tidigare forskning dĂ„ den Ă€ven undersökt hur vĂ€l samma kognitiva domĂ€ner korrelerar med funktionsskattingar vid en senare uppföljning, och hur vĂ€l dessa samband liknade de vid en samtidig skattning. Resultaten visade dels att framförallt uppmĂ€rksamhet och exekutiva funktioner korrelerade med funktionsskattningar vid en samtidig mĂ€tning. Vidare föreföll det som att framförallt uppmĂ€rksamhet och olika former av minnesfunktioner korrelerade med funktionsskattningar gjorda vid uppföljningen.