Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

1KOGNITIVA FUNKTIONER VID UTMATTNINGSSYNDROM?Utmattningssyndrom Àr ett tillstÄnd som orsakas av lÄngvarig stress i arbete eller privatliv.Föreliggande studie har syftet att studera förÀndringar i kognitiv funktion med fokus pÄ visuellt episodiskt minne, uppmÀrksamhet och responskontroll tio Är efter sjukskrivning pÄ grund av utmattningssyndrom. Kompletterande test och sjÀlvskattningsformulÀr inkluderades vid uppföljningen för att nÀrmare undersöka visuellt episodiskt minne, exekutiv funktion, psykisk hÀlsa samt subjektiva aspekter av utmattningssyndrom. Patient- och kontrollgrupp utgjordes av nio respektive tre kvinnor. Testresultat jÀmfördes mellan grupper och testtillfÀlle ett och tvÄ.Resultaten visade pÄ frÄnvaro av skillnad mellan testtillfÀlle i de mÄtt som följdes upp samt att patientgruppens problem med visuellt episodiskt minne vid uppföljningen framförallt gjorde sig gÀllande i komplexa uppgifter vilket möjligen kan förklaras av bristande exekutiv funktion.Eftersom deltagarantalet i bÄde patient- och kontrollgrupp var lÄgt Àr resultaten att betrakta som pilotdata..

Betydelsen av kognitivt och beteendemÀssigt undvikande samt katastroftankar studerades i det sedan tidigare kÀnda sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress. Vidare undersöktes huruvida det fanns subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö. Denna tvÀrsnittsstudie baserades pÄ enkÀtdata. Resultat indikerar att kognitivt undvikande och katastroftankar har en medierande funktion, samt att katastroftankar har en svag modererande funktion i sambandet. Vidare finns det subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö, vilka Àven skiljer sig Ät avseende kognitivt undvikande och katastroftankar samt upplevd stress.

Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsĂ€ttningar efter stroke. Stroke Ă€r en allvarlig sjukdom som kan ge upphov till mĂ„nga olika funktionsnedsĂ€ttningar som pĂ„verkar mĂ€nniskans vardagliga liv. Sveriges befolkning blir idag allt Ă€ldre vilket innebĂ€r att risken att drabbas av stroke ökar. Kortare vĂ„rdtider pĂ„ sjukhus leder till att en stor del av rehabiliteringsinsatserna kommer att ske av ett multidisciplinĂ€rt rehabiliteringsteam i klientens hem. En kvalitativ metod med deskriptiv ansats har anvĂ€nts dĂ€r datainsamlingen skett genom intervjuer med sex arbetsterapeuter inom landstinget i Dalarna och Örebro.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Elektricitet Àr mycket centralt i dagens samhÀlle och mÄnga av samhÀllets funktioner Àr beroende av en fungerande eldrift. I och med detta Àr det mycket viktigt att driftcentralen hos ett elnÀtsföretag har förmÄgan att behÄlla kontrollen vid en storstörning. En storstörning som fenomen Àr nÄgonting som inte intrÀffar speciellt ofta, men nÀr det vÀl hÀnder drabbas driftcentralen hÄrt.Syftet med studien var att beskriva det sammansatta kognitiva system som driftcentralen pÄ Utsikt NÀt, Tekniska Verken AB, utgör vid en störningssituation och identifiera kritiska punkter som pÄverkar det sammansatta kognitiva systemets beslutsfattande och förmÄga att bibehÄlla kontroll över processen vid störningsdrift. Studien genomfördes som en etnografisk studie och bestod av observationer och intervjuer. Observationerna syftade till att skapa en förstÄelse för hur detta sammansatta kognitiva system fungerar vid normaldrift.

The purpose of this essay was to see how the construction of elderly immigrants as a problem in healthcare and elderly care has been described in the relevant literature. In the course of doing so I tried to answer the following questions; What is said to be the expected problems or difficulties in work with eldely immigrants? How are the expected members of the problemgroup defined and identified? Whos perspective dominates the description of the problem, the users or the investigators? These questions were hard to answer and I had to conclude that the problem was not clearly defined; there was only an assumption of a problem. This, however, has not been a hindrance in the category of elderly immigrants being claimed to be a group with problems that need research and further investigation. The dominating perspective is that of the investigators as they are the ones who define and identify who is a part of the problemgroup..

 Syftet med den hÀr studien var att undersöka om och hur aritmetikdopning av textuppgifter kan anpassas till elevernas kognitiva förmÄgor och förkunskaper samt om det Àr andra faktorer som pÄverkar elevernas möjlighet att lösa dem. Metoderna som anvÀndes var ett test med eget konstruerade aritmetikdopade textuppgifter samt intervjuer. Enligt resultaten hade aritmetikdopning en pÄverkan pÄ elevernas lösningsfrekvens dÀr de uppgifter som krÀvde lÀgst aritmetisk kunskap hade högst lösningsfrekvens. Intervjuerna tydliggjorde att det fanns en förstÄelse för att elevernas lÀsförmÄga, aritmetiska kunskapsnivÄ, begreppsförstÄelse och kognitiva förmÄga pÄverkar elevernas möjligheter att lösa textuppgifter. LÀrarnas uppfattning om att de behöver modellera hÄllbara strategier och metoder för att eleverna ska ges de bÀsta möjligheterna att lösa textuppgifter överensstÀmmer med forskningen.

Trots att en stor del av befolkningen Ă€r arbetslösa saknas forskning pĂ„ hur arbetslösheten pĂ„verkar individens kognitiva förmĂ„gor. Föreliggande studie undersöker effekten av arbetslöshet pĂ„ episodiskt och semantiskt minne samt visuospatial förmĂ„ga. Även könsskillnader testas. Med resultat frĂ„n tidigare forskning om de arbetslösas negativa psykosociala situation som grund hypotiserades att de arbetslösa skulle prestera sĂ€mre pĂ„ test som mĂ€ter episodiskt minne, semantiskt minne och visuospatial förmĂ„ga. De arbetslösas psykosociala situation undersöktes med sjĂ€lvskattning av variablerna stress, depression och sociala nĂ€tverk och kognitiv förmĂ„ga mĂ€ttes med 16 olika kognitiva test.

Denna studie har syftat till att undersöka serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer för att identifiera centrala faktorer vid affÀrsmodellering. Intervjuer har, med hjÀlp av intervjutekniken repertory grid, genomförts med tio serieentreprenörer runt om i Norrbotten. I denna studie har serieentreprenörernas affÀrsmodeller delats upp efter tillvÀxtgrad för att möjliggöra jÀmförelser av företag med olika tillvÀxtgrader. JÀmförelserna visar hur serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer tar sig uttryck vid affÀrsmodellering i företag med olika tillvÀxtgrad. Data frÄn intervjuerna har utmynnat i en medelvÀrdesanalys, en klusteranalys och en principalkomponentanalys som presenterats och analyserats med inspiration frÄn studiens teoretiska referensram.

Detta Ă€r en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhĂ„llandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmĂ„gor samt detta förhĂ„llandes inverkan pĂ„ prestation. Studien Ă€r baserad pĂ„ övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformulĂ€ret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelĂ„g mellan resultat pĂ„ kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk ÅngestbenĂ€genhet, Psykisk ÅngestbenĂ€genhet, StresskĂ€nslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk Ă„ngestbenĂ€genhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.

Sammanfattning: MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett stort socialt problem. VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka vilken hjÀlp det finns för mÀn som har problem med vÄldsamt beteende i dagens samhÀlle. Vi undersökte om hjÀlp finns och vad för behandlingsmetoder som Àr relevanta för dessa individer. Dessutom har vi studerat hur vÄldsamt beteende förklaras i litteraturen. Vi försökte ge en bild av hur mÀnnen sjÀlva talar om sitt vÄldsamma beteende i olika diskussionsforum.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och analysera engagemangets roll i förhÄllandet till sociala problem och belysa detta utifrÄn exemplet trafficking. Uppsatsen besvarar frÄgor om engagemangets betydelse dÄ det handlar om att etablera sociala problem samt hur trafficking kan definieras som ett socialt problem.Vi har anvÀnt oss av en rad teorier som vi har tillÀmpat pÄ sociala problem, engagemang samt pÄ trafficking. Teorier som behandlas Àr bland annat Meeuwisse och SwÀrds fyra kriterier för att definiera sociala problem och Mills teorier om personliga bekymmer och samhÀlleliga problem. Flera viktiga begrepp som tas upp i teoriavsnittet och som sedan Àr Äterkommande i uppsatsen Àr objektivism, konstruktivism och moralisk panik.Begreppet trafficking betyder pÄ engelska olaglig handel men specificerar inte handelsvaran. Trafficking kan betyda handel med vapen och droger men i denna uppsats syftar vi pÄ handel med kvinnor för sexuella ÀndamÄl.VÄrt intervjumaterial bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer, med tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor dÀr samtliga Àr utbildade socionomer.

För att utvÀrdera en metod för tillÀmpad kognitiv uppgiftsanalys, ACTA (Applied Cognitive Task Analysis), har anstÀllda pÄ Saab AB genomfört ACTA genom att intervjua flygförare. ACTA bestÄr av tre intervjutekniker och skapades av Klein Associates Inc. ACTA Àr en metod som kan anvÀndas i tillÀmpade sammanhang för att ta fram aspekter av experters beslutsfattande. Denna rapport redovisar en utvÀrdering av CDT (Cognitive Demands Table), vilket Àr tabeller över kognitiva krav sammanstÀllda av datamÀngden insamlad i intervjuerna. UtvÀrderingens syfte var att avgöra huruvida praktiker kan sammanstÀlla en CDT med högt innehÄll av kognitiva poster.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att utifrÄn ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i Àmnet Idrott och hÀlsa.I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i Àmnet Idrott och hÀlsa?Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna? Metod: Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av en kvantitativ metod för att fÄ en övergripande bild av vÄrt undersökningsomrÄde samt för att kunna testa vÄrt resultat statistiskt. Vi anvÀnde en enkÀtmetod till studien och enkÀten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i Àmnet Idrott och hÀlsa. FrÄgeformulÀret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade pÄ fyra olika gymnasieskolor. Resultat: Resultatet av vÄr enkÀtstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hÀlsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva pÄ sin fritid, aktiva inom nÄgon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg.