Arbetets strÀvan Àr att ge en sammanhÄllen bild av den sociala snedrekryteringen som en process vilken tar sin början redan under grundskolans första Är och vilken till del Àr sprÄkligt betingad. Uppsatsen inleds med en beskrivning av den sociala snedrekryteringens process och omfattning, vilket följs av en överblick av sprÄksociologiska förklaringsmodeller till fenomenet. DÀrpÄ presenteras och diskuteras material frÄn det svenska forskningsfÀltet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka och redogöra för pÄ vilket sÀtt socialt betingade sprÄkskillnader bidrar till den sociala snedrekryteringen till högre studier. För att Ästadkomma detta har en teoretisk studie gjorts dÀr sÄ vÀl empiriska som teoretiska studier granskats och sammanförts.

Uppsatsen ?Who you know becomes what you know? Àr en nÀtverksteoretisk mixedmetodstudie med syfte att kartlÀgga enskilda aktörers nÀtverk samt besvara frÄgestÀllningarna vilka förutsÀttningar för informationsspridning och group performance som gÄr att hÀrleda ur enskilda aktörers formella- och informella sociala nÀtverk. Studieobjektet för uppsatsen Àr MTR Stockholm som pÄ uppdrag av Storstockholms lokaltrafik driver Stockholms tunnelbana. Organisationen har uppmÀrksammat att verksamhetsomÄrdet lokalvÄrden klarat sina uppdrag med bravur senaste Äret efter att vissa organisatoriska förÀndringar har gjorts. Kommunikationsavdelningen tillsammans med uppsatsförfattaren kom dÀrigenom fram till att en mikroundersökning av lokalvÄrden vore intressant för att eventuellt kunna utveckla andra verksamhetsomrÄden.Genom ett snöbollsurval har fem respondenter pÄ olika positioner i organisationen inkluderats i studien.

Effektiva copingstrategier kan öka arbetstillfredsstÀllelse, minska spÀnningar, sÀnka personalomsÀttning och frÄnvaro samt leda till andra positiva utfall för bÄde individer och arbetsgivare (Parks, 1990). Syftet med denna uppsats var att fÄ en djupare förstÄelse av hur smÄföretagare upplever problem med anstÀllda samt att undersöka vilka copingstrategier som anvÀnds för att hantera olika typer av problem. FrÄgestÀllningarna var, vilka problem hanteras med emotionsfokuserade copingstrategier? och vilka problem hanteras med problemfokuserade copingstrategier? Respondenterna i undersökningen var nio smÄföretagare samtliga var mÀn i Äldrarna 39-71 Är. Totalt identifierades 27 problem som delades in i sex olika kategorier.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Företag X hanterar negativ ryktesspridning pÄ deras Facebooksida. Vi vill med resultatet frÄn vÄr studie föra en diskussion om hur företag inom finansbranschen kan anvÀnda Facebook för att motverka negativ ryktesspridning. För att besvara vÄrt syfte har vi intervjuat tre anstÀllda pÄ Företag X. I vÄr analysmodell utgick vi frÄn tre faktorer vi funnit pÄverkar hantering av negativ ryktesspridning pÄ företagets Facebooksida; övervakning, tid och svar.VÄr studie visar att Företag X har en god övervakning om vad som skrivs om dem i sÄvÀl traditionella som sociala medier. Dock finns brister i hanteringen av Facebooksidan dÄ svaren inte Àr anpassade till den tidsaspekt som rÄder pÄ sociala medier.

Det sociala arbetet har historiskt sÀtt haft en marginell plats inom hÀlso- och sjukvÄrd trots att det finns tydliga kopplingar mellan mÀnniskors vÀlmÄende och deras sociala situation. Inom psykiatrin Àr kuratorer den enda yrkesgruppen som Àr utbildad inom socialt arbete. Kuratorerna spelar dÀrför en viktig roll nÀr det kommer till att tillvarata patienternas rÀttigheter. Samtidigt visar forskningen att det finns en otydlighet kring kuratorernas roll och att arbetet har rört sig frÄn att samordna sociala resurser till att arbete mer terapeutiskt.Det övergripande syftet med studien har varit att ta reda pÄ vilken plats det sociala arbetet har inom den psykiatriska heldygnsvÄrden genom att undersöka hur kuratorer ser pÄ och beskriver sitt arbete.För att besvara syftet har det gjorts 5 kvalitativa intervjuer med kuratorer inom den psykiatriska heldygnsvÄrden. Resultatet frÄn intervjuerna har sedan kopplats till tidigare forskning och analyserats med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn makt och professions teori.Undersökning visar pÄ att kuratorernas arbete inom den psykiatriska heldygnsvÄrden kretsar kring att hjÀlpa patienterna med deras sociala situation.

Detta kandidatarbete underso?ker om det ga?r att beha?lla den sociala aspekten da? man digitaliserar ett sa?llskapsspel. Fo?r att underso?ka problemomra?det skapades ett spelkoncept utifra?n de teorier och slutsatser vi fa?tt fram genom litteraturstudier. Spelkonceptet testades pa? respondenter som eftera?t intervjuades.

I en bank mĂ„ste en kreditbedömning utföras innan ett kreditbeslut kan fattas. Utfallet beror dĂ„ pĂ„ om kreditbedömaren har tillrĂ€cklig information om företaget och hur pĂ„litlig denna information Ă€r. NĂ€r kreditgivare söker och tolkar information om det kreditsökande företaget anvĂ€nder de sig utav flera kĂ€llor dĂ€r kreditgivarens sociala nĂ€tverk Ă€r en utav dessa kĂ€llor.  Syftet med denna uppsats Ă€r att förklara och analysera om kreditbedömarens sociala nĂ€tverk pĂ„verkar kreditbeslutet betrĂ€ffande utlĂ„ning till smĂ„ och medelstora företag, genom en kvalitativ undersökning. Studien bestĂ„r av tre personliga intervjuer som har utförts pĂ„ Handelsbankens kontor i HöganĂ€s, Varberg och Ängelholm.

Dags för kompass. Journalistrollen har aldrig nagelfarits sÄ mycket som nu. I centrum för diskussionen stÄr sociala medier och hur de pÄverkar journalisters arbete..

Syftet med vÄr undersökning var att studera olika pedagogiska aktiviteters betydelse för utveckling av elevers sociala kompetenser. Vi genomförde vÄr undersökning i en klass ett. Eleverna var indelade i fyra grupper med fyra till sex elever i varje grupp. Vi utförde övningar under fem veckor som syftade till att stÀrka elvernas sociala kompetenser. Resultatet vi kom fram till var blandat.

Föreliggande examensarbete syftar till att ge en bild av hur ett antal elever som tidigare gÄtt i waldorfskola upplever att flytta över till gymnasiet. Den metod som anvÀnts Àr den kvalitativa forskningsintervjun, dÀr sex före detta waldorfelever djupintervjuats om sina erfarenheter frÄn skolbytet. Intervjumaterialet har delats in i sex teman: övergÄngen, förkunskaper och prestationer, betyg och bedömning, lÀrarna, miljön samt kritik mot waldorfskolan. Dessa teman har sedan satts in i ett teoretiskt sammanhang med hjÀlp av sociokulturell teori, dÀr de sociala sammanhangen betonas och dÀrför Àr sÀrskilt lÀmpade för en studie dÀr upplevelsen stÄr i centrum. Vad studien tydligt visar Àr att samtliga elever pÄ förhand oroat sig för övergÄngen till en annan skola men att ingen av dem beskriver att de sedan upplevt nÄgra egentliga problem.

Interorganisatoriska informationssystem (IOS) Àr en teknik som finns att tillgÄ organisationer vilket gör det möjligt för dessa att pÄ ett relativt enkelt sÀtt kommunicera direkt med deras affÀrspartner och utbyta data som Àr till nytta i deras affÀrsrelation. IOS minskar kostnaden för utbyte av information och ökar organisationernas informationstillgÀnglighet. Vi kommer i denna studie undersöka vilka specifika problem de olika organisationerna upplever vid drift av IOS. Vi vill Àven uppmÀrksamma varför organisationer upplever dessa problem, samt Àven visa pÄ förebyggande ÄtgÀrder. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra organisationer.

Problem: Att Ă„ldras innebĂ€r ofta biologiska, psykologiska och sociala förĂ€ndringar. Åldrandet kan Ă€ven innebĂ€ra bĂ„de fysiska och sociala förluster. Detta medför att upplevelsen av ensamhet tenderar bli mer frekvent förekommande. Syftet med uppsatsen Ă€r att belysa de Ă€ldres upplevelser av fenomenet för att bĂ€ttre kunna utforma nya strategier och interventioner för att bemöta detta. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats valdes för uppsatsen.

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

JÀmförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid frÀmmande kultur och religion..