Syftet med detta examensarbete var att undersöka, utifrÄn en etnografisk och kvalitativ stÄndpunkt, möjligheten till att utöka kunskapen om Situation Awareness (SA). Forskning inom omrÄdet har lÀnge prÀglats av ett kvantitativt förhÄllningssÀtt vilket anses ha missgynnat och till en viss del hindrat alternativa kvalitativa forsningsansatser för att studera detta intressanta fenomen. Detta arbete försöker, i form av tvÄ studier (en litteraturstudie och en fallstudie), bryta trenden av kvalitativ forskning och presentera en annan infallsvinkel för hur SA kan vara organiserat och ett annat förhÄllningssÀtt för hur forskning kring SA kan bedrivas. UtgÄngspunkten för detta försök Àr teorierna bakom Distributed Cognition (DC), vilka föreslÄr studien av mÀnsklig kognition i ett större sammanhang dÀr hjÀrna, kropp och omgivning bildar ett kognitivt system. Resultatet frÄn litteraturstudien visar pÄ att det finns stöd för anvÀndningen av DC dÄ utifrÄn dessa teorier uppstÄr möjligheten till att studera andra aspekter och förhÄllanden kring SA.

Cochleaimplantat (CI) Àr ett tekniskt hjÀlpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsÀttning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och sprÄkliga förmÄgor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och sprÄkliga förmÄgor hos barn med CI. Studien Àr en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 Är.

NÀr sjuksköterskor möter personer med aids Àr det frÀmst i det palliativa skedet och det Àr dÄ viktigt att ha kunskaper om dessa patienters upplevda problem. Syftet med denna studie var att sammanstÀlla vetenskaplig litteratur rörande svÄrighe-ter som personer som lever med hiv/aids upplever i livets slutskede. En litteratur-studie har anvÀnts som metod och som grund för resultatet har nio vetenskapliga artiklar av god eller medel kvalitet anvÀnts. Resultatet visar pÄ hur olika personer med hiv/aids upplever fysiska besvÀr, psykiska bekymmer, sociala svÄrigheter och spirituella behov i livets slutskede. Det Àr som sjuksköterska viktigt att uppmÀrksamma patienternas problem, för att kunna tillgodose deras behov..

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

PÄ det individuella planet handlar politisk konsumtion till stor del om att uttrycka en etisk, politisk eller miljömÀssig Äsikt genom att vÀlja och vÀlja bort varor pÄ marknaden. Denna uppsats flyttar fokus till kollektiva aktörer och betraktar politisk konsumtion som ett verktyg. Syftet Àr att besvara huruvida sociala rörelser kan och faktiskt anvÀnder sig av detta. I uppsatsens teoretiska ramverk identifieras och operationaliseras sex sÄ kallade metoder för politisk konsumtion. Vidare undersöks huruvida tre sociala rörelser med olika intresseomrÄden anvÀnder sig av dessa.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie Àr att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesÀrskolan. Jag ser Àven till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie Àr insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av tvÄ intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, pÄ tvÄ skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgÄng bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar pÄ en komplexitet gÀllande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas dÀr den sociala- och kognitiva kunskapen ansÄgs viktiga. TvÄ diskurser gÀllande undervisning inom gymnasiesÀrskolan trÀder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, dÀr bÄda fokus sÀgs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Utvecklingen frÄn jordbruks- och industrisamhÀllet till det moderna informationssamhÀllet har medfört stora förÀndringar i de sociala systemen vad det gÀller grupprocesser och interpersonell dynamik. Sett ur ett komplexitetsperspektiv kommer de tÀtt kopplade agenterna i de tÀtt kopplade systemen att uppvisa interaktionsmönster, som skiljer sig frÄn tidigare historiska epoker med dynamiska processer unika för tidevarvet. Syftet med detta examensarbete Àr att, via en litteraturstudie, beskriva och problematisera individens förutsÀttningar för identitetsbildning och ontologisk sÀkerhet i komplexa sociala system. Resultaten visar att komplexa sociala system kÀnnetecknas av sjÀlvorganisering, som kan resultera i att komplexa strukturer/egenskaper vÀxer fram pÄ en högre nivÄ. Den semi-autonoma agenten kan Àven konceptualiseras som ett komplext system, i sig, som pÄverkar, och pÄverkas av, de mÄngfaldiga komplexa sociala systemen.

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hÀlsa. PÄ naturskolorna fÄr barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptÀcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling pÄverkas pÄ flera sÀtt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger frÄn tio olika naturskolor om deras syn pÄ barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmÄgor som samarbete, samspel, sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla, glÀdje, lust och motivation.

Det har i alla tider förekommit diskussioner gÀllande skillnader pÄ mÀns och kvinnors egenskaper som ledare. Det pÄstÄs Àn idag att det finns kvinnliga respektive manliga ledarstilar, vilka skiljer sig frÄn varandra sett utifrÄn individernas beteenden.Studier visar pÄ att kvinnor som besitter ledande positioner inte bara fÄr slÄss mot karriÀrlystna mÀn, utan Àven mot stor del av den forskning som bedrivits inom omrÄdet som i mÄnga fall ger en starkt generaliserande bild över hur en kvinnlig ledare egentligen Àr. Detta leder mÄnga gÄnger till att kvinnor tvivlar pÄ sin roll som ledare och dÀrmed kÀnner ett utanförskap. Det förekommer i hierarkin dolda barriÀrer som hÄller kvinnor tillbaka i karriÀren och en sÄdan benÀmns som s.k. glastak i flera sammanhang.

Denna studie handlar om sprÄkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag Àr förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner pÄ 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benÀmns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har ocksÄ problem med talet. Det kan bero pÄ olika saker, till exempel specifik sprÄkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvÀrvade hjÀrnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsÀttning/dövhet (Heister Trygg, 2003).

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse av hur pedagoger i förskolan definierar och jobbar med barn med svÄrigheter i sociala samspel. Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr ifrÄn intervjuer av tio förskollÀrare som arbetar med Äldrarna ett till sex Är.De huvudsakliga resultaten som framkommer Àr att pedagogerna definierar barn med svÄrigheter i sociala samspel frÀmst utifrÄn hur miljön pÄverkar men ocksÄ utifrÄn att barnet har svÄrigheter inom sig sjÀlv. De lyfter fram att barnet kan uppvisa ett utagerande eller inÄtvÀnt beteende dÀr det senare Àr lÀttare att missa. Förekomsten av barn med sociala samspelssvÄrigheter upplevs ha ökat genom Ären och det finns tre till fem barn i en barngrupp som har dessa svÄrigheter. De arbetssÀtt som nÀmns vara de mest effektiva med barn som har svÄrigheter i sitt sociala samspel Àr dels ett proaktivt arbetssÀtt dÀr miljöns betydelse och en nÀrvarande pedagog framhÀvs.

Att ha ett arbete Àr betydelsefullt, men det Àr ingen sjÀlvklarhet för alla mÀnniskor. SamhÀllet förÀndras stÀndigt och idag stÀlls det höga krav pÄ effektivitet och personliga kompetenser. Det gör att mÄnga mÀnniskor har svÄrt att nÄ upp till dessa krav och hamnar istÀllet utanför arbetsmarknaden. Vi vill med denna uppsats visa pÄ en alternativ verksamhetsform som kan bryta ett utanförskap och som kan fÄ mÀnniskor integrerade i samhÀllet igen. DÀrför har vi valt att studera sociala arbetskooperativ vilket Àr företag som drivs i föreningsform av medlemmarna sjÀlva.