Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.

Syfte: VÄrt syfte Àr att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-anvÀndare har förÀndrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgÀnglig pÄ internet och mÄnga finns Àven tillgÀngliga pÄ sociala medier, dÀr lÀsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera nyheter. Hur har Twitter som fenomen förÀndrat anvÀndarnas sÀtt att konsumera nyheter?Metod: Kvalitativa enkÀtintervjuer pÄ internetResultat: Resultatet visar att anvÀndarnas sÀtt att konsumera nyheter mer eller mindre har förÀndrats sedan de startat konto pÄ Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att fÄ nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra anvÀndare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, dÀr de under dagen kan ta del av de uppdaterade nyheterna..

BakgrundSkrivandet och lÀsning har stort inflytande pÄ högstadieelevers kognitiva utveckling. NÀr de lÀser mycket fÄr de tillrÀcklig kunskap för att de ska kunna skriva vidare. Under skrivprocessen lÀr de sig tillÀmpa strategier för att de ska kunna formulera sig. De blir mognare och smartare under denna process, dessutom kan de konstruera sitt sprÄksystem pÄ det hÀr sÀttet. FrÄn en holistisk syn blir inlÀrning av ett nytt sprÄk naturligare om eleverna fÄr trÀna pÄ sprÄket under autentiska förutsÀttningar.SyfteSyftet med studien Àr dels att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar av högstadieelevers skrivutveckling i Àmnet engelska, dess samspel med lÀsfÀrdighet och pÄverkan av de tvÄ pÄ elevers kognitiva utveckling.

Demens Ă€r en degenerativ sjukdomsprocess som pĂ„verkar mĂ€nniskans kognitiva förmĂ„gor och beteende vilket leder till ökat behov av stöd och hjĂ€lp i det dagliga livet. Ångest, oro, agitation och aggression Ă€r vanligt förekommande beteendesymtom som Ă€r svĂ„ra att hantera. Dessa symtom pĂ„verkar inte bara personen med demens negativt utan Ă€ven personerna i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder som kan lindra beteendestörningar hos Ă€ldre personer med demens som bor pĂ„ sĂ€rskilt boende. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt som resulterade i 23 funna studier.

Endast en kilometer frÄn VÀxjö Centrum ligger ett bostadsomrÄde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till mÄnga av de bostadsomrÄden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis vÀlplanerade och funktionella lÀgenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Denna uppsats handlar om anvÀndandet av sociala berÀttelser utanför de autistiska spektra, som det sedan tidigare finns forskning om. Sociala berÀttelser Àr smÄ korta berÀttelser som skall vara skrivna i första person och som syftar till att skapa förstÄelse kring en social situation. De syftar ocksÄ till att ge stöd för att Àndra ett visst beteende som berör en viss social situation. En social berÀttelse kan vara skriven med illustrationer, innehÄlla endast text eller endast innehÄlla bilder. Detta för att möta den berörda individen dÀr dess förstÄelse finns.Den svenska forskningen om detta Àmne Àr begrÀnsad, vilket leder till min uppsats.

Problem: Organisationer Àr socialt konstruerade, de formas och omformas kontinuerligt genom interaktionen individer emellan. Detta gör möten mellan mÀnniskor i den organisatoriska vardagen till intressanta studieobjekt. Alla möten pÄverkas av kÀnslor och individers sÀtt att hantera dessa. Denna uppsats undersöker hur kÀnslohantering, genom t.ex. sociala försvar, tar sig uttryck i möten samt vilka konsekvenser dessa uttryck kan tÀnkas fÄ för mötens genomförande Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att försöka tolka, och dÀrmed bidra till förstÄelse för hur en av dessa kÀnslor hanteras i mötessituationer, samt att belysa den eventuella betydelsen av Ätföljande sociala försvar för genomförandet av ett möte.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur media framstÀller lagen om registerkontroll avarbetssökande. Det som skall undersökas Àr vilka diskurser som kommer fram i media, vilkapersoner som kommer till tals och vilka argument de anvÀnder nÀr de talar om registerkontroll. Dessutom undersöks om förhÄllningssÀttet till registerkontroll har förÀndrats över tid. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: hur konstrueras bilden av registerkontroll i media och hur ser förhÄllningssÀttet till registerkontroll ut över tid?Som teoretisk referensram anvÀnde jag diskursanalys, definition av sociala problem ochnormalisering av det exceptionella.

I denna avhandling har vi undersökt nio musiklÀrares syn pÄ den sociala relationen mellan dem och deras elever. Syftet var att ta reda pÄ huruvida den sociala relationen mellan lÀrare och elever pÄverkar elevernas musikaliska lÀrande, sett ur lÀrarens perspektiv. Det var Àven vÄr intention att ta reda pÄ om det förelÄg nÄgon skillnad i den sociala relationens pÄverkan pÄ elevens musikaliska lÀrande mellan instrumentalpedagog och elev kontra klassmusiklÀrare och elever. Som metod för insamlande av fakta i frÄgan anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med instrumentalpedagoger och klassmusiklÀrare. Dessa intervjuer fick bekrÀfta den tidigare forskning och litteratur vi behandlat i bakgrunden.

Studiens syfte var att undersöka svenska studenters upplevelse av att studera i Los Angeles med fokus pÄ vad de ansÄg prioriterades inom högskoleundervisningen. Studien undersökte ocksÄ de fördelar och nackdelar studenterna ansÄg att utlandsstudier innebar samt av vilka skÀl de valde att studera i USA. I studien ingick 10 kvinnliga studenter frÄn Sverige som studerade eller hade studerat i Los Angeles. Alla intervjufrÄgor besvarades ur den intervjuguide som konstruerades för studien och de data som samlades in analyserades utifrÄn en bourdieuinspirerad ansats med fokus pÄ habitus. Resultatet visade att studenter som vÀljer att studera utomlands har liknande kulturell bakgrund.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i tvÄ olika typer av texter jÀmförts. Hypotesen Àr att kognitiva neurala nÀtverk som ansvarar för den abstrakta tanken Àr tÀtt sammanbundna med kognitiva neurala nÀtverk som representerar kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser. Analysen utfördes pÄ tvÄ olika typer av texter. Resultatet visar pÄ signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att sjÀlvbiografiska texter Àr mer förankrade i kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser Àn vad argumenterande texter Àr.

Restauranger recenseras hela tiden. Inte bara frÄn tidningar utan ocksÄ frÄn sociala nÀtverk. De sociala nÀtverken har utvecklats en hel del vilket gjort det lÀttare för anvÀndare att dela med sig av personliga tankar och erfarenheter frÄn restauranger dem besökt. Men det Àr inte bara de sociala nÀtverken som kan pÄverka mÀnniskors val av restaurang. Göteborgs- Posten Àr en etablerad dagstidning som nÄr ut till över 541 000 personer Varje vecka recenseras restauranger inom GöteborgsomrÄdet av GP.

Syftet med denna studie Àr att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrÄn lÀnsuppdelningen. Syftet Àr Àven att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, pÄ individnivÄ och lÀnsnivÄ. I denna studie har jag anvÀnt mig av material frÄn SOM-institutet och gjort en jÀmförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men Àven pröva teorier. Jag har anvÀnt mig av teorin kring det sociala kapitalet som frÀmst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat.

I dagslÀget pratar man alltmer om sociala medier och hur anvÀndandet av sociala medier kanhjÀlpa företag med sin marknadsföring. Sociala medier Àr inte renodlade reklamkanaler,de Àr kommunikationskanaler som framförallt kan och ska anvÀndas för att bygga förtroendeoch stÀrka relationer mellan företag och individ. Vi stÄr mitt i en nyordning somförvandlat anvÀndaren till en mer aktiv del av nÀtets utbud. Det Àr dÀrför viktigt att företagenanpassar sig och gör sig tillgÀngliga pÄ nÀtet.För att se vilka faktorer som driver utvecklingen framÄt, har vi tittat pÄ teknikerna bakomsociala medier och hur företag idag arbetar med sociala medier, hur organisationen ser ut runtom kring och vilka positiva och negativa erfarenheter som personer med uppgift att ledaprojekt med sociala medier har redovisat. I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metodmed Ätta stycken intervjuer med ansvariga för sociala medier pÄ respektive företag.De drivande faktorerna bakom anvÀndandet av social media som marknadsföring Àr, som vihar sett, att stÀndigt vara tillgÀnglig och nÀrvarande.

I denna studie ligger fokus pÄ dokumentation i förskolan. Syftet var att ta reda pÄ hur förskolepedagoger förhÄller sig till de etiska aspekterna kring barns deltagande i dokumentationer eftersom dessa Àr offentliga handlingar. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger frÄn olika kommuner i Hallands lÀn. Inspiration hÀmtades frÄn poststrukturalismen och Foucaults teorier om Governmentality och vid tolkning och analysering av intervjuerna anvÀndes diskurspsykologin som analysverktyg.Resultatet visade att pedagoger i vissa situationer vÀljer att inte frÄga barnen om de vill bli fotograferade, utan anvÀnder sig av olika styrningstekniker för att fÄ fram de svar som önskas. Tidsbrist ses som ett stort problem vilket har pÄverkat pedagogers instÀllning till dokumentation.Av studien framkom att det Àr viktigt att pedagogen tar stort ansvar för hur barn framstÀlls i dokumentation och sociala medier.