Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka flickors och pojkars erfarenheter och uppfattning av kommunikation via sociala medier och undersöka om den kommunikation som sker via sociala medier kan betraktas som mobbning. Sociala medier pÄ internet dÀr barn möts innefattar bland annat inlÀgg pÄ blogg, videoklipp, mejl och chatt. Vi anvÀnde oss av hermeneutiskt ansats för att försöka tolka och förstÄ flickors och pojkars sÀtt att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar genomfördes 10 intervjuer varav 8 enskilda och 2 i grupp. I teorin anvÀnder vi oss av ett genusperspektiv, samt begreppen inneslutning och uteslutning för att analysera resultatet.

Resebranschen Àr en marknad som speglas av hÄrd konkurrens och en marknad dÀr synlighet och tillgÀnglighet Àr en avgörande faktor. Under de senaste Ären har resebranschen stÄtt inför en del förÀndringar nÀr det kommer till hur resorna sÀljs. I dagens lÀge sÀljer resebyrÄer fler biljetter online Àn vad de gör i sina fysiska butiker och möjligheten att anvÀnda sociala medier i marknadsföringen har uppstÄtt.Med hjÀlp av sociala medier skapas ett möte mellan resebyrÄerna och konsumenterna och de kan skapa relationer via Internet. Med den rÄdande utvecklingen ses tydliga mönster pÄ hur fler företag inom resebranschen börjar satsa resurser pÄ att utveckla och anvÀnda sociala medier i sin marknadsföring. Denna uppsats undersöker, och jÀmför hur och varför resebyrÄerna Ving, Apollo och Fritidsresor anvÀnder sig av sociala medier i sin marknadsföring.

Det har pÄ senare tid vÀxt fram en rad olika entreprenörskapsutbildningar i det svenska utbildningsvÀsendet och det verkar som att satsningarna pÄ den hÀr typen av utbildningar kommer att fortsÀtta att öka. Detta relativt nya sociala fenomen i det svenska utbildningsvÀsendet innebÀr att mÄnga elever och lÀrare i dagslÀget har genomgÄtt nÄgon formav entreprenörskapsutbildning. FrÄgan som jag vill kasta ljus pÄ i den hÀr studien Àr: Hur utvecklas elevers företagsamma förhÄllningssÀtt genom entreprenörskapsutbildning?Till min hjÀlp har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat elever och lÀrare som genomgÄtt entreprenörskapsutbildningen Ung Företagsamhet. Jag har fördjupat mig i tre av dessa elever och en av lÀrarna.

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera vad det finns för faktorer som pÄverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill Àven ta reda pÄ om lÀrare tycker att det Àr viktigt att upprÀtta goda sociala relationer bland elever och varför de i sÄ fall anser det viktigt. För att fÄ veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie dÀr jag intervjuat lÀrare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som pÄverkar det sociala klimatet i elevgrupper bÄde positivt och negativt.

?Sociala medier Àr ett monster.? Sociala medier Àr nutidens bÀsta sÀtt att marknadsföra sig pÄ, det Àr gratis och lÀttillgÀngligt. Det Àr pÄ sociala medier vi hittar inspirationen och det Àr dÀr travsporten ska förmedla kÀnslan av hur kul det Àr med trav. Enligt en undersökning som gjorts gÄr det utlÀsa att mÀnniskor anvÀnder sina bÀrbara teknikprylar som telefon och Ipad för att till 40 procent följa sociala medier. Sociala medier Àr nÄgot som bÄde pÄverkar, upprör och berör oss. Studiens problemformulering Àr följande: Sociala medier Àr idag en del av vardagen i samhÀllet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva förskollÀrares uppfattning om pojkars och flickors rollekar. I bakgrunden lyfter vi fram tidigare forskning som gjorts inom lek dÀr vi lÀgger fokus pÄ rolleken ur ett genusperspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie med utgÄngspunkt frÄn Elkonins tre stadier i rolleken i Äldern fyra till sex Är som Hangaard Rasmussen (1979) beskriver. UtifrÄn detta har vi intervjuat förskollÀrare om deras uppfattning kring barns rollekar. Resultatet visade att förskollÀrarna uppfattar att det Àr vi vuxna som formar barnens könsidentiteter.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka evidensen f?r om jodtillskott under graviditet eller amning, hos personer utan allvarlig jodbrist, p?verkar barnets kognitiva utveckling. Metod: Litteraturs?kningen utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 21 mars 2023. S?korden delades in i fyra block utifr?n valt PICO. Populationen var barn 0?7 ?r, interventionen var jodtillskott under graviditet eller amning, kontrollen var inget jodtillskott/placebo under graviditet eller amning, och utfallet var resultat p? kognitionstesterna Bayley-III eller WPPSI-III. Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara RCT:er och att jodtillskotten/placebo skulle vara i tablettform.

Studiens syfte var att undersöka pedagogernas intentioner med anvÀndandet av taktil massage som pedagogisk inriktning i förskoleverksamheten, med mÄlet att identifiera och beskriva skilda uppfattningar vad gÀller effekterna av att anvÀnda taktil massage i förskoleverksamheten ur ett pedagogperspektiv.Studien har en fenomenografisk ansats, en ansats som innebÀr att forskaren undersöker mÀnniskors uppfattningar och variationer av ett fenomen. Datainsamlingen bestod av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som anvÀnt eller anvÀnder sig av taktil massage i förskoleverksamheten.Resultatet av studien visar att pedagogernas intentioner med att anvÀnda taktil massage kan hÀrröras till sociala-, fysiska, psykologiska- och kognitiva effekter. Effekter som respondenterna uppfattar med anvÀndandet av taktil massage.Slutsatsen lyder följande; att anvÀndandet av taktil massage medför att pedagogen som vÀljer metoden taktil massage stÀlls inför ett pedagogiskt dilemma vilket innebÀr att pedagogen mÄste vÀlja mellan vad som vÀger tyngst, ett vÀrdegrundsperspektiv eller ett didaktiskt perspektiv..

No abstract.

Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se om en sprÄkstörning hos barn kan fÄ konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn pÄ förskolan med olika former av sprÄkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med sprÄkstörningar för att fÄ deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, sprÄk och tal (talpedagog), tvÄ specialpedagoger samt tvÄ förskollÀrare. Resultatet av undersökningen stÀmmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen fÄr problem med det sociala samspelet nÀr inte kommunikationen fungerar.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvÀrdering av i vilken grad högskolan iHalmstad lyckas med att uppfylla de mÄl och riktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen isamhÀllskunskap pÄ gymnasienivÄ. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod avfem individer som alla genomfört samhÀllslÀrarutbildningen pÄ högskolan i Halmstad.Intervjuteman var Àmneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan ochpraktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner attsamhÀllskunskapslÀrarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mÄl ochriktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen med avseende pÄ dess undervisning kring dendemokratiska skolan och dess bestÄndsdelar som till exempel vÀrdergrundsfrÄgor och allamÀnniskors vÀrde samt ifrÄga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. MÄlenoch riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gÀllerÀmneskunskaper och dess tillÀmpning i skolorna, allmÀn och Àmnesdidaktik, betygsÀttningoch bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande ochhantering av krÀnkningar och diskriminering..

Intresset för denna studie började med tanken pÄ musik som social rörelse och pÄ vilket sÀtt detta medium framstÀller en verklighet av sociala problem och orÀttvisor.Denna studie om kvinnliga hiphop artisters musiktexter Àmnar att lyfta fram hur olika diskurser produceras och reproduceras, förhandlas, utmanas och förÀndras, hur verkligheten konstrueras i texterna samt vilka möjliga subjektspositioner banar de identifierade diskurserna i musiktexterna vÀg för. Det Àr frÀmst genom dessa subjektspositioner som kvinnor kan identifiera sig med. Undersökningen bestÄr av en kritisk diskurspsykologisk analys av musiktexter för att kunna genom ett mikroperspektiv fokusera pÄ den mer nÀrliggande lokala diskurserna samt anvÀnda metodens tre huvudbegrepp; tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman samt subjektspositioner. Genom min frÄgestÀllning: Hur konstrueras verkligheten i kvinnliga hiphopartisters musiktexter kommer det empiriska materialet belysa en upplevd verklighet genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att de kvinnliga artisternas upplevda verklighet innehÄller sociala problem med relationssvÄrigheter, kÀrlek, styrka och vÀnskap i fokus..

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att bedöma körförmÄgan hos personer med stroke. Den undersökta gruppen bestod av Ätta legitimerade arbetsterapeuter som hade arbetat mellan tvÄ och femton Är med bedömning av körförmÄga. Klinikerna dÀr arbetsterapeuterna arbetade var av varierande storlek och geografiskt utspridda över hela landet. Datainsamlingen genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: Intervjuns och det personliga mötets betydelse i bedömning av körförmÄga, Bedömning av körförmÄga bestÄr av flera komponenter och Teamsamverkans betydelse vid bedömning av körförmÄga. Resultatet i studien pÄvisade betydelsen av den inledande intervjun och mötet mellan arbetsterapeuten och personen som bedömdes.