Vi lever i ett informations- och teknologisamhÀlle och i vÄra dagliga aktiviteter omges vi av vardagsteknik (VT) pÄ olika sÀtt och i olika svÄrighetsgrad. Denna VT kan innefatta allt frÄn brödrost till mer avancerade datasystem och tjÀnster. Tidigare studier visar att personer med kognitiv funktionsnedsÀttning kan uppleva svÄrigheter i anvÀndandet av VT i sina dagliga aktiviteter. Dock finns inga studier som visar relevans och svÄrigheter med VT för yngre vuxna utan kognitiv funktionsnedsÀttning. DÀrför vill vi med den hÀr studien beskriva relevans och svÄrigheter i anvÀndandet av VT hos yngre vuxna utan kÀnda kognitiva funktionsnedsÀttningar.

Syftet med denna litteraturöversikt var att skapa en översikt över vad som kan ha betydelse för bÀrbara elektroniska teknikstöds anvÀndning som kompensatorisk ÄtgÀrd för vuxna personer med förvÀrvad hjÀrnskada. De 24 artiklar som ingick i studien analyserades med metoden innehÄllsanalys. Inklusionskriterier var artiklar utgivna efter Är 2000 och vuxna försökspersoner. Analysen resulterade i fyra kategorier: anvÀndningsomrÄden för elektroniska teknikstöd, design och funktion hos de elektroniska teknikstöden, omgivningens betydelse för anvÀndande och individuella förutsÀttningar för anvÀndande av elektroniska teknikstöd. Endast en artikel var skriven utifrÄn ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

Mycken tid och energi bör lÀggas pÄ personalrekrytering dÄ de anstÀllda Àr företagets viktigaste tillgÄng. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför bÄde den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen dÀr Àven realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingÄr (Bolander, 2002). Syftet Àr att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frÄgestÀllningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga pÄ 13 privata företag i LuleÄ och PiteÄ.

Mycken tid och energi bör lÀggas pÄ personalrekrytering dÄ de anstÀllda Àr företagets viktigaste tillgÄng. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför bÄde den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen dÀr Àven realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingÄr (Bolander, 2002). Syftet Àr att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frÄgestÀllningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga pÄ 13 privata företag i LuleÄ och PiteÄ.

Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Bakgrund: NÀrstÄende synes ha en central roll i den palliativa patientens vÄrd. Kommunikationen mellan de nÀrstÄende och sjuksköterskor Àr en viktig del i omvÄrdnadsarbetet. Syfte: Att belysa kommunikationen mellan den palliativa patientens nÀrstÄende och sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt dÀr 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar funna i databaserna Cinahl och PubMed analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultat: De nÀrstÄende synes ha ett stort behov av delaktighet i den palliativa vÄrden.

I denna studie stÀlls frÄgan om den psykiatriska diagnosens sociala praktik för mÀnniskor som inte har den psykiatriskt diagnostiserande specialvetenskapens utbildning genom att utforska ett perspektiv som inte uppmÀrksammats av forskningsfÀltet: vÄrdpersonalsperspektivet. FrÄgestÀllningen Àr hur mÀnniskor som lekmÀn anvÀnder psykiatriska diagnoser och vilka faktorer som pÄverkar hur psykiatriska diagnoser upplevs som meningsfulla. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr hÀmtad frÄn Ian Hackings analys av psykiatrisk diagnostik som en interaktiv kategori tillsammans med en analys av Martin Heideggers syn pÄ det mÀnskliga ?varat? som ett socio-ontologiskt koncept. HÀrigenom framtrÀder en bild av hur psykiatriska diagnoser Àr problemformuleringar sprungna ur sjÀlvreflektion.

Ett ökat anvÀndande av sociala medier har möjliggjort en ny arena för HR-funktioner och deras arbete med HR-frÄgor. DÄ det idag finns ytterst lite forskning inom omrÄdet upplevde vi det intressant att studera hur sociala medier anvÀnds inom HR-funktioner samt eventuella egenskaper som pÄverkar arbete med olika HR-processer. Vi valde att konstruera en webbankÀt med syftet att kartlÀgga anvÀndandet och erfarenheter bland HR-funktioner. EnkÀten skickades ut till 113 HR-funktioner runt om i Sverige och vi erhöll 42 svar. Respondenternas samlade svar visade att ungefÀr lika mÄnga anvÀnde respektive anvÀnde inte sociala medier i sitt HR-arbete.

I Sverige finns ett anmÀkningsvÀrt stort utrymme för enskilda handlÀggares subjektivitet i bedömningen av socialbidragsklienter. Tidigare studier baserade pÄ vinjettdata tyder pÄ att handlÀggarnas bedömningar av klienternas problem och hja?lpbehov tenderar att reproducera traditionella ko?nsroller. Samtidigt saknas kunskap om betydelsen av kön i bedömningar av riktiga klienter. I den hÀr studien analyseras könsrelaterade mönster i enkÀtdata om 138 handlÀggares bedömningar av psykosociala och hÀlsorelaterade problem hos 471 socialbidragsklienter.

Personer med Multipel skleros (MS) kan uppleva svÄrigheter att delta i aktiviteter i dagliga livet (ADL) dÀr arbetet Àr en betydande del av det. De funktionsnedsÀttningar som förekommer vid MS kan ha en negativ inverkan pÄ personens möjlighet att arbeta. Syftet med denna studie avsÄg att beskriva hur personer som Àr diagnostiserade med Multipel skleros erfar att yrkesarbeta. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio personer i Äldrarna 39-62 som hade diagnosen MS och yrkesarbetade. Datamaterialet analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys, som resulterade i tvÄ huvudkategorier; ?Den egna förmÄgan i relation till arbetets krav? och ?Anpassningar för att underlÀtta i arbetet?.

Bakgrund: Schizofreni Àr en allvarlig psykisk sjukdom kÀnnetecknad av svikt i kognitiva och sociala förmÄgor. Det rÄder otillrÀckliga kunskaper i bemötandet av personer med schizofreni. Deras subjektiva upplevelser blir oftast Äsidosatta fastÀn de spelar en viktig roll i vÄrden och personers liv. En bÀttre förstÄelse för personers subjektiva dimensionen kan bidra till ett bÀttre bemötande och minska lidande för personer med schizofreni.Syfte: Syftet för denna studie Àr att undersöka subjektiva upplevelser hos personer med schizofreni.Metod: Nio kvalitativa artiklar som hittades i databaserna PsycINFO och CINAHL bearbetades med metasyntes, gemensamma teman kunde identifieras.Resultat: Personer med schizofreni upplever en komplex blandning av upplevelser sÄsom tillbakadragande, ensamhet, relationsproblem, hopplöshet, kaos och förvirring som effekter av sjukdomen. Trygghet och gemenskap kan bidra till en positiv utveckling av hÀlsoprocesserna.Diskussion: LivsvÀrlden ligger till grund för hur personer med schizofreni upplever sin sjukdom och livssituation.

Missbruk av droger finns i alla samhÀllsklasser och förekommer bland personer i varierande Äldrar. Missbruk skapar bÄde sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik Àr ett stort samhÀllsproblem. Arbetet baseras pÄ en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet pÄverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhÀllet kan befÀsta ett destruktivt socialt identitetsskapande. FrÄgestÀllningarna var: Vad Àr huvuddragen i tidigare forskning vad gÀller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och LuleÄ tekniska universitets egen databas Primo.

Övervikt och fetma Ă€r ett stort problem bĂ„de globalt och nationellt och drabbar bĂ„de vuxna och barn. Överviktiga barn löper risk för medicinska, psykiska och sociala problem. FörĂ€ldrar spelar en nyckelroll i barnets liv och utveckling men Ă€ven i behandlingen av barn med övervikt. Syftet var att undersöka förĂ€ldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn e-kundlojalitetsbegreppet utvÀrdera hur vÀlgörenhetsorganisationer i dagslÀget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: VÄra metoder har bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och bestÄr av intervjuer med personal frÄn fyra olika vÀlgörenhetsorganisationer som Àr vÀl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehÄllsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. DÀrefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras pÄ vÀlgörenhetsorganisationer. Vidare gÄr vi sedan djupare in pÄ lojalitet respektive e-lojalitet för att visa pÄ hur dessa begrepp ska appliceras pÄ vÄr empiri. Avsnittet avslutas sedan med en egen modell som ska anvÀndas för att analysera empirin. Slutsats: För att förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier krÀvs att vÀlgörenhetsorganisationerna lÀgger mer kapacitet pÄ underhÄll av relationer, lÄngsiktigt fokus och tvÄvÀgskommunikation. Vidare behövs Àven mer arbete kring att skapa psykologiska band till följarna liksom att organisationerna bör se över vilka sociala medier de vÀljer att vara mest aktiva pÄ.

This essay focuses on the construction of so called "computer game addiction" or "computer game abuse" in the Swedish press during 2000-2006. During this period computer game addiction went from an obscure phenomenon to a legit reason for the involuntary commitment of a fourteen-year-old.The study's theory is based on several social constructionist ideas. Kitsuse and Spector's theories about constructing social problems as claims-making activities are used for understanding the actions of the individual and groups involved. Hewitt and Hall's article about quasi-theory is used to explain the construction of explainations for the new social phenomenon. Blumer's five-stage model is used for categorizing the construction of the new social problem.